Grönlands parlament ger klartecken till nya amerikanska militärbaser

Grönlands parlament Inatsisartut har godkänt ett nytt säkerhets- och försvarsavtal med USA som ger amerikansk militär möjlighet att etablera ytterligare två baser på ön. Vid omröstningen den 3 november 2026 röstade 16 ledamöter för överenskommelsen. Ingen röstade emot och sju ledamöter avstod.

Avtalet behöver även godkännas av Danmark innan det kan träda i kraft. Det danska Folketinget ska genomföra en första behandling den 11 november och en slutlig omröstning den 19 november, enligt Reuters.

Överenskommelsen undertecknades den 22 september 2026 vid FN:s högkvarter i New York av Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och USA:s president Donald Trump. Dokumentet har upprättats på engelska, danska och grönländska. Enligt Grönlands regering ska de tre parterna förvara var sitt undertecknat exemplar.

Försvarssamarbetet utgår från ett avtal från 1951 och innehåller nya bestämmelser om amerikansk militär verksamhet på Grönland. Samtidigt erkänner överenskommelsen konungariket Danmarks suveränitet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande.

Enligt den amerikanska regeringens avtalstext kan nya försvarsområden etableras vid Narsarsuaq i södra Grönland och Mestersvig på östkusten. Därutöver får USA möjlighet att modernisera och utöka verksamheten vid den befintliga Pituffik Space Base.

Brittiska parlamentets utredningstjänst har redovisat att Narsarsuaq tidigare hade en amerikansk militärbas som avvecklades under 1950-talet. Mestersvig används i dag av en dansk militär hundpatrull.

Den nya överenskommelsen omfattar även amerikanska militära fartygs- och flygplansanvändning av grönländskt territorium och territorialvatten. Enligt brittiska parlamentets utredningstjänst gäller bestämmelserna bland annat överflygningar, landningar och undervattensverksamhet.

USA:s regering har också fastställt att avtalet öppnar för att det amerikanska missilförsvarssystemet Golden Dome kan etableras som en del av försvaret av Grönland, Nordamerika och det nordatlantiska försvarsområdet.

Eventuella förslag om ytterligare amerikanska försvarsområden ska enligt avtalstexten hanteras av en gemensam permanent kommitté. Om parterna inte kan enas inom 90 dagar ska frågan föras vidare till en högre politisk nivå.

USA:s regering fastställde att amerikanska kontrakt för byggnation, underhåll och tjänster vid militära anläggningar på Grönland i största möjliga utsträckning ska tilldelas grönländska företag, med hänsyn till företagens kapacitet och möjligheter att utföra uppdragen.

Oppositionspartiet Naleraqs ordförande Pele Broberg framförde under parlamentets debatt kritik mot avtalets ekonomiska villkor och ansåg att Grönland inte hade fått några ekonomiska fördelar genom överenskommelsen.

Reuters uppgav att Grönlands utrikesminister Múte B. Egede vid parlamentets behandling den 3 november beskrev godkännandet som ett viktigt steg för Grönland och framhöll att fred och stabilitet inte längre kan tas för givna.

Redan den 18 september 2026 meddelade Grönlands regering att förhandlingarna hade genomförts inom ramen för säkerhetssamarbetet mellan Grönland, Danmark, USA och Nato. Regeringschefen Jens-Frederik Nielsen framhöll då betydelsen av att Grönlands intressen erkänns i det internationella säkerhetssamarbetet.

Riksombudsmannen på Grönland redovisade den 23 september 2026 att avtalet knyts till Natos säkerhetssamarbete i Arktis och Nordatlanten. Myndigheten redovisade också att Jens-Frederik Nielsen betonade Grönlands erkända roll i det gemensamma säkerhetsarbetet.

Avtalet innehåller särskilda säkerhetsbestämmelser för andra staters verksamhet på Grönland. USA:s regering har fastställt att stater som inte är medlemmar i Nato inte får upprätta egna bemannade eller obemannade militära anläggningar eller ha en varaktig militär närvaro utan parternas godkännande.

Det danska utrikesministeriet klargjorde i beslutsförslaget att den nya överenskommelsen inte omfattar Färöarna.

Reglerna innehåller också bestämmelser om att investeringar från vissa stater utanför Nato och EU kan begränsas inom särskilt säkerhetskänsliga sektorer, däribland kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser, samt tillgång till icke-offentlig information som kan hota nationell säkerhet.

Försvarssamarbetet mellan USA och Danmark har tidigare förändrats genom Igalikuavtalet från 2004. Brittiska parlamentets utredningstjänst har konstaterat att den överenskommelsen införde former för samråd med Grönlands självstyre vid större förändringar av amerikanska militära anläggningar.

I Danmark överlämnade utrikesminister Lars Løkke Rasmussen den 22 oktober 2026 beslutsförslag B 36 om godkännande av det nya avtalet. Förslaget publicerades i den danska författningsdatabasen dagen därpå.

Det danska utrikesministeriet har bedömt att Folketingets samtykke krävs enligt paragraf 19 i Danmarks grundlag, eftersom överenskommelsen är av större betydelse.

På amerikansk sida behövs däremot ingen motsvarande omröstning i senaten. Reuters har rapporterat att avtalet har utformats som en exekutiv överenskommelse och därför inte kräver den amerikanska senatens godkännande.

Efter Grönlands parlamentsbeslut återstår därmed Danmarks formella godkännande innan det nya försvarsavtalet kan börja gälla.