Googles miljardaffär i Torsboda överklagad – grannar protesterar

Googles planerade datacenter i Torsboda mellan Timrå och Sundsvall möter protester från boende i området. Samtidigt har markaffären, som värderas till över 2,1 miljarder kronor, blivit föremål för en rättslig prövning. Den planerade anläggningen ska ha en kapacitet på 1 000 megawatt och kan enligt planerna byggas ut till dubbla storleken.

Projektet omfattar ett industriområde där omfattande markarbeten redan har genomförts. En nyanlagd grusväg leder in till Torsboda industripark, där sprängningar har lämnat stora mängder sten och blottlagt berggrunden. Datacenterområdet beräknas motsvara omkring 428 fotbollsplaner.

Anläggningens planerade effekt har jämförts med ett helt kärnkraftverks elproduktion och uppges överstiga Stockholms årliga elförbrukning. Som jämförelse har aluminiumverket i Sundsvall en effektförbrukning på omkring 100 megawatt, enligt Sundsvallsbon Leonard Brunn.

Torsboda Industrial Park har redovisat att Googles planerade förvärv omfattar cirka 214 hektar, varav omkring 140 hektar är detaljplanelagd mark. Den avtalade köpeskillingen uppgår till drygt 911 miljoner kronor.

Utöver köpeskillingen omfattar uppgörelsen återbetalning av lån på omkring 286 miljoner kronor till ägarkommunerna och Kommuninvest. Google ska även överta kostnader för infrastruktur och genomföra regionala investeringar på omkring 924 miljoner kronor. Enligt Torsboda Industrial Park uppgår det sammanlagda affärsvärdet därmed till mer än 2,1 miljarder kronor.

Timrå kommun har uppgett att överlåtelsen formellt gäller samtliga aktier i Torsboda Industrial Park AB. Köparen är DSC International AB, som ingår i Googlekoncernen.

Förhandlingarna har väckt frågor om kommunernas beslutsprocess och vilka ekonomiska villkor som gäller för etableringen. En privatperson överklagade i september beslutet om överlåtelsen till Förvaltningsrätten i Härnösand.

Bakom överklagandet står även det norska AI- och datacenterföretaget Fossefall, som finansierar rättsprocessen. Ärendet hanteras av Setterwalls advokatbyrå.

Fossefall anser att Google har fått mer förmånliga villkor än konkurrerande intressenter och hävdar att Timrå kommun inte har följt gällande lagstiftning. Det norska bolaget var ett av tre företag som fanns kvar i den avslutande delen av urvalsprocessen. Identiteten på det tredje företaget är inte offentligt känd.

Timrå kommun har motsatt sig invändningarna. Den 13 oktober 2026 antog kommunstyrelsen ett yttrande till Förvaltningsrätten i Härnösand där kommunen framhåller att försäljningen har genomförts enligt lag, att priset är marknadsmässigt och att kommunfullmäktiges behandling följer kommunallagen.

Sundsvalls kommun har förklarat att domstolens uppgift är att pröva om Timrås beslut är lagligt, inte att bedöma om ett datacenter är en lämplig verksamhet på platsen. Sundsvalls eget beslut om försäljningen har inte överklagats.

Kommunernas beslut fattades i augusti. I Sundsvall var Vänsterpartiet ensamt om att rösta emot etableringen, medan Timråpartiet var det enda partiet som motsatte sig beslutet i Timrå.

Före omröstningarna genomfördes juridiska granskningar av avtalsförslaget. Sundsvalls kommun har uppgett att de externa affärsjuridiska byråerna Carthiel och Litigate identifierade oklarheter, bland annat kring kommunernas ekonomiska ansvar om markaffären skulle behöva återgå.

Timrå kommun sköt också upp kommunstyrelsens behandling av ärendet efter att en genomlysning av avtalsvillkoren hade presenterats under ett sammanträde i augusti. Frågan togs åter upp den 14 augusti och kommunfullmäktige fattade sitt beslut den 17 augusti.

En av dem som ifrågasätter etableringen är Leonard Brunn, 32, från Sundsvall. Han reagerade under försommaren på att den officiella informationen om projektet enligt hans uppfattning nästan uteslutande framställde datacentret positivt.

Brunn upplevde samtidigt att inställningen bland privatpersoner i Sundsvall var betydligt mer kritisk. Han startade därför en namninsamling mot etableringen utan koppling till något politiskt parti.

Inom några dagar hade ytterligare tre namninsamlingar startats. Tillsammans samlade de fyra initiativen drygt 18 000 underskrifter.

Leonard Brunn anser att beslutet har en sådan omfattning att frågan inte enbart borde hanteras av Sundsvalls och Timrås kommuner. Han menar att etableringens stora elbehov berör hela Sverige.

Han är även kritisk till att ett internationellt teknikföretag ska använda omfattande svenska energi- och naturresurser. Enligt Brunn skiljer sig datacenter från traditionell tillverkningsindustri genom att de inte producerar samma typ av fysiska varor.

Brunn är också skeptisk till artificiell intelligens och anser att tekniken saknar mänskliga egenskaper. Han ifrågasätter om ett amerikanskt företag utan kollektivavtal bör prioriteras framför lokal verksamhet och offentliga behov som äldreomsorg.

Datacenter använder stora mängder elektrisk utrustning, däribland servrar och processorer. Särskilt anläggningar för artificiell intelligens kan ha ett omfattande energibehov eftersom beräkningarna kräver högpresterande processorer. Utrustningen producerar värme och behöver därför kylas.

Storskaliga datacenter har också mött protester internationellt. Frågor som återkommer i motståndet gäller elförbrukning, vattenanvändning, buller och påverkan på naturmiljön. Sådana konflikter har bland annat behandlats i Stanford AI Index 2026 och av organisationer som Data Center Watch och European Data Center Monitor.

Leonard Brunn befarar att Torsbodaprojektet kan medföra högre el- och vattenkostnader för hushållen. Han hänvisar även till uppgifter om amerikanska samhällen där stora datacenter förknippats med periodvisa elavbrott, dieselrelaterade luftföroreningar och problem med tillgången till rent dricksvatten.

Brunn betonar att hans invändningar handlar om hur samhällets resurser ska fördelas. Han anser dessutom att de politiska besluten fattades alltför snabbt under sommarens semesterperiod.

Enligt Brunn har en företrädare för Sverigedemokraterna beskrivit kommunerna som pressade att godkänna etableringen. Brunn hoppas fortfarande att det lokala motståndet ska kunna påverka projektets fortsättning.

En annan kritiker är en 78-årig kvinna som bor några hundra meter från industriområdet i Timrå. Hon vill inte framträda med sitt riktiga namn eller bli fotograferad och kallas därför Eva.

Kvinnan är femte generationen i familjens hus. Efter en period i Stockholm återvände hon till fastigheten 1980. Från bostaden hörs redan trafiken från E4, och hon är bekymrad över hur ytterligare en stor anläggning kan förändra närområdet.

Eva uppger att hon inte fick någon personlig information från kommunen innan beslutet fattades. Hon anser att processen har präglats av bristande öppenhet och att de närboende inte har fått tillräckliga möjligheter att reagera.

Hon misstänker att kommunerna kan ha velat undvika protester genom att driva frågan snabbt. Hon säger samtidigt att hon inte vet om kommunen har utsatts för någon yttre press.

Enligt Eva har kommunen agerat på liknande sätt vid tidigare större investeringar. Hon är särskilt orolig för framtida elpriser och för vad datacentret kan innebära för värdet på hennes bostad.

Hon befarar att det kan bli svårt att sälja huset när etableringen väl har beslutats och att en eventuell försäljning inte skulle ge tillräckligt med pengar för att köpa en annan bostad.

Även Bengt Aldén, 69, från Sundsvall engagerar sig mot den aktuella affären. Han motsätter sig inte industrietableringar i Torsboda som sådana. Tidigare har bland andra batteritillverkaren Northvolt och det kinesiska energiteknikföretaget PTL varit aktuella för området.

Aldén anser däremot att kommuner behöver vara försiktiga i förhandlingar med stora internationella företag, särskilt amerikanska koncerner. Han menar att resurserna hos kommunala förhandlare och deras juridiska rådgivare kan vara betydligt mindre än hos multinationella företag.

Han hänvisar till en radiouppgift om att Google skulle ha framhållit möjligheten att välja en annan etableringsort om ett avtal inte kunde nås inom en viss tid. Aldén beskriver detta som en påtryckning och anser att kommunerna har skyndat fram besluten.

Aldén befarar också stigande elpriser och jämför med prisökningarna 2022. Enligt honom behöver en så omfattande elanvändning kombineras med utbyggd elproduktion. Han anser att Sverige bör ställa tydligare krav när utländska företag får tillgång till landets resurser.

Frågan om tidspress har även behandlats av Sundsvalls kommun. Kommunikationsdirektören Kicki Strandh uppger att det inte fanns någon definitiv tidsfrist för att reservera elkapaciteten, men att osäkerhet rådde kring hur länge kapaciteten kunde hållas tillgänglig utan en konkret kund.

En möjlig tidpunkt som diskuterades var den 31 mars 2026. Eon framhöll enligt kommunen behovet av att föra processen vidare. Kicki Strandh uppger att kommunen inte kan bedöma hur en försening på tre eller sex månader skulle ha påverkat möjligheten till elanslutning.

Eons regionchef för norra Sverige, Lena Berglund, uppgav i juli att bolaget planerade att lämna in en koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen under hösten 2026. Hon bedömde att tillståndsprövningen skulle ta mellan ett och två år, förutsatt att beslutet inte överklagades.

Lena Berglund förklarade också att Eon kan lämna in ansökan utan att först ha ett undertecknat anslutningsavtal med Google. Innan en större utbyggnad av elnätet kan påbörjas krävs enligt henne ytterligare tillstånd och upphandlingar.

Energiförsörjningen var även tänkt att diskuteras mellan Google och finansmarknadsminister Niklas Wykman. Finansdepartementets pressekreterare Victoria Ericsson meddelade den 17 september att det planerade mötet ställdes in med anledning av valresultatet.

Enligt Victoria Ericsson skulle frågan i stället hanteras på tjänstemannanivå, utan att några beslut fattades vid mötet.

Hur många arbetstillfällen datacentret kan ge är en annan omdiskuterad fråga. När Torsboda industripark ursprungligen utvecklades var målsättningen att skapa mellan 2 000 och 4 000 jobb.

De första uppgifterna kring den aktuella etableringen omfattade så många som 4 000 arbetstillfällen. Därefter har omkring 500 direkta jobb angetts som en möjlig nivå.

Leonard Brunn ifrågasätter även den siffran. Han hänvisar till dokument från Google som enligt honom visar att antalet arbetstillfällen kan minska med 90 procent. Utifrån det resonemanget skulle omkring 50 arbeten återstå.

Torsboda Industrial Parks vd Christian Söderberg redovisar en annan bedömning. Enligt honom visar jämförelser med andra etableringar på fler än 500 arbetstillfällen vid anläggningen och ytterligare mellan 2 000 och 2 500 indirekta jobb.

Samtidigt uppgav Google vid ett möte med Sundsvalls kommunstyrelse den 5 augusti att det fortfarande var för tidigt att fastställa hur många arbetstillfällen projektet faktiskt skulle skapa. Företaget redogjorde då även för sitt arbete med miljöfrågor, kylning, överskottsvärme och kompetensförsörjning.

Timrås kommunstyrelseordförande Stefan Dalin från Socialdemokraterna framhåller att de ursprungliga sysselsättningsmålen byggde på förhoppningar om en expanderande batteriindustri. När investeringarna inom den sektorn uteblev behövde industriområdet söka etableringar inom andra verksamheter.

Enligt Stefan Dalin stod valet därför inte mellan Googles datacenter och tusentals redan tillgängliga arbetstillfällen inom batteritillverkning. Kommunen hade i stället att ta ställning till en konkret etableringsmöjlighet eller fortsätta invänta andra investeringar med osäker framtid.

Dalin uppger att byggperioden beräknas pågå under minst åtta år. Under den tiden bedöms mellan 1 000 och 1 500 personer kunna arbeta med projektet.

Kicki Strandh framför ett liknande resonemang för Sundsvalls kommun. Hon bekräftar att Google inte bedöms skapa lika många direkta arbetstillfällen som det ursprungliga målet, men anser att byggjobb, nya affärsmöjligheter och andra samhällsåtaganden behöver ingå i bedömningen.

Christian Söderberg uppger att Torsboda Industrial Park under arbetet med att hitta nya etableringar hade kontakt med fler än 30 aktörer inom datacenterbranschen med inriktning på AI-tjänster. Bolaget hade även undersökt möjligheter inom bland annat stålindustri, livsmedelsteknik och e-bränslen.

När beslutet om Google fattades hade sex data- och AI-aktörer visat intresse för området. Tre av dem hade presenterat affärsupplägg.

Någon samlad jämförande analys mellan Googleaffären och alternativa etableringar har inte redovisats i kommunstyrelsens handlingar.

Christian Söderberg förklarar att Google bedömdes vara ett ekonomiskt stabilt företag och att granskningen därför i större utsträckning inriktades på samhällseffekterna av etableringen.

En konsult anlitades på styrelsens uppdrag för att undersöka erfarenheter från liknande projekt i Europa.

Kommunerna har också fått frågor om hur markens försäljningspris har bestämts. Stefan Dalin uppger att Timrå kommun har grundat sin bedömning på Torsboda Industrial Parks värdering och beslutsunderlag.

Kicki Strandh uppger att Sundsvalls kommun även har beaktat en extern värdering från Cushman & Wakefield samt Googles övriga ekonomiska åtaganden. Enligt kommunen är ett exakt marknadsvärde svårt att fastställa eftersom det finns få jämförbara transaktioner i Sverige.

De ekonomiska riskerna vid ett eventuellt återköp av området är fortfarande en förhandlingsfråga. Kommunerna vill förtydliga avtalsvillkoren för att begränsa sin ekonomiska exponering.

Därutöver ska parterna enas om ett dokument med konkreta samhällsåtaganden, ett så kallat Public Benefit Document. Det ska godkännas innan affären slutförs och Google får tillträde.

Googles samhällspolitiska chef Sara Övreby uppgav den 8 oktober att företaget ville fortsätta etableringsprocessen så snart som möjligt. Det ursprungligen planerade tillträdet den 1 oktober hade då inte genomförts och avtalsförhandlingarna pågick fortfarande.

Ytterligare frågor gäller elpriser och möjligheten för andra industrier att få tillgång till energi. Kommunerna har fått kritik för att inte ha genomfört en fullständig analys av dessa frågor före försäljningsbesluten.

Stefan Dalin framhåller att Torsboda industripark från början haft uppdraget att attrahera elintensiva verksamheter. En kompletterande energianalys ska enligt honom undersöka hur etableringen och förändringar på energiområdet påverkar regionen samt identifiera åtgärder för konkurrenskraftiga elpriser.

Kicki Strandh uppger att den kompletterande analysen inte ska beräkna Googles direkta påverkan på elpriset, eftersom kommunen bedömer att sådana prognoser är svåra att göra.

Enligt Strandh vill Sundsvalls kommun i stället undersöka hur regionen kan behålla konkurrenskraftiga elpriser och samtidigt skapa utrymme för ytterligare industrietableringar. Kommunen vill bland annat att Google ska medverka till investeringar i fossilfri energiproduktion och samarbeta kring utbyggnaden av elnätet.

Sundsvalls kommun har dessutom beslutat om ytterligare uppdrag som rör en oberoende energianalys, större politisk insyn i förhandlingarna och tydligare redovisning av Googles investeringsplaner och framtida tidsplaner.

Enligt kommunen erbjuder Google även upp till 200 megawatt överskottsvärme från datacentret. Det återstår dock att undersöka vilka anläggningar som skulle behövas för att ta till vara värmen och vem som ska finansiera investeringarna.

Kommunen har pekat på möjligheter att använda överskottsvärmen lokalt, exempelvis inom livsmedelsproduktion och andra verksamheter med stort värmebehov. Någon färdig lösning för detta har inte presenterats.

Projektet omfattar också vägar och annan infrastruktur. Torsboda Industrial Parks operativa chef Petter Lundqvist uppgav i augusti att bolaget förberedde en tillfällig trafikplats som en del av det fortsatta arbetet vid industriområdet.

Härnösands kommun har i sitt remissvar om den nationella transportinfrastrukturplanen för 2026–2037 lyft fram trafikplats Torsboda som ett projekt där statlig medverkan behövs för att möjliggöra större industrietableringar inom grön och digital teknik.

Trots kommunernas politiska beslut återstår flera steg innan datacenterprojektet kan genomföras. Sundsvalls kommun har framhållit att miljöprövningar, bygglov och frågor om energiförsörjning fortfarande måste hanteras. Besluten om försäljningen innebär inte att alla tillstånd för byggprojektet är klara.

Timrå kommun har också uppgett att affären kräver godkännande från Inspektionen för strategiska produkter, ISP, eftersom det handlar om en utländsk investering i ett svenskt bolag.

Googles kommunikationschef i Sverige, Joakim Larsson, uppgav i juni att företaget ännu inte hade fastställt några konkreta byggplaner eller någon bekräftad tidsplan för utvecklingen av datacenterområdet.

Den fortsatta utvecklingen är därmed beroende av flera pågående processer, samtidigt som överklagandet av försäljningsbeslutet behandlas rättsligt.

Leonard Brunn anser att projektet fortfarande kan stoppas. Han hoppas på ett bredare lokalt engagemang och vill hellre se verksamheter som producerar fysiska varor och skapar arbetstillfällen med lokal anknytning.

För de närboende kvarstår samtidigt osäkerheten om hur området kommer att förändras. Eva i Timrå uppger att hon inte motsätter sig utveckling generellt, men att hon anser att kommunen har hanterat den aktuella etableringen utan tillräcklig kontakt med dem som bor närmast.

Bengt Aldén delar kritiken mot beslutsprocessen. Han menar att svenska kommuner måste ställa större motkrav vid stora internationella investeringar och uttrycker oro för att villkoren i Googleaffären kan visa sig ofördelaktiga längre fram.