Globala koldioxidutsläpp ökar trots minskning från fossila bränslen

AI-genererad illustration

Nyheter

Globala koldioxidutsläpp ökar trots minskning från fossila bränslen

Av Per Eriksson•Publicerad: 10 nov 09:54•5 min

Världens samlade utsläpp av koldioxid väntas stiga under 2026, trots att utsläppen från fossila bränslen beräknas minska. Enligt forskningsprojektet Global Carbon Project ökar de totala utsläppen, inklusive avskogning och förändrad markanvändning, från 42,8 miljarder ton 2025 till 43,3 miljarder ton i år.

Samtidigt visar den årliga rapporten Global Carbon Budget att utsläppen från fossila bränslen beräknas minska med 0,4 procent till 38,2 miljarder ton. Minskad oljeförbrukning i samband med kriget mellan USA, Israel och Iran är en av de faktorer som forskarna lyfter fram. Även utbyggnaden av fossilfri energi, väderförhållanden i Kina och minskad kolanvändning i USA anges som bidragande orsaker.

Rapporten presenterades den 10 november i samband med klimattoppmötet COP31 i Antalya i Turkiet. Enligt den brittiska organisationen Science Media Centre är det den 21:a årliga utgåvan av Global Carbon Budget. Beräkningarna bygger på uppgifter om utsläpp och naturligt koldioxidupptag till och med 2025 samt prognoser för 2026.

Den största nedgången bland de fossila bränslena gäller olja. Utsläppen från oljeanvändning väntas minska med 1,9 procent efter att tillgången begränsats i samband med stängningen av Hormuzsundet under kriget mot Iran. Forskarna Zeke Hausfather och Pierre Friedlingstein beräknar i en analys för Carbon Brief att oljerelaterade utsläpp minskar med omkring 243 miljoner ton under året. Det är en av de största årliga minskningarna i den historiska statistiken, med undantag för bland annat pandemiåret 2020.

Pierre Friedlingstein, professor vid University of Exeter och ledare för studien, beskriver nedgången i fossila utsläpp som positiv. Han understryker samtidigt att en minskning som delvis orsakas av en geopolitisk kris inte utgör någon långsiktigt hållbar klimatlösning.

Utvecklingen skiljer sig mellan olika energislag. Global Carbon Project räknar med att utsläppen från naturgas minskar med 0,3 procent under 2026, medan utsläppen från kol ökar med 0,6 procent.

Prognosen för de fossila utsläppen är dessutom osäker. Zeke Hausfather och Pierre Friedlingstein redovisar ett osäkerhetsintervall som sträcker sig från en minskning med 1,5 procent till en ökning med 0,6 procent. Beräkningarna utesluter därmed inte att de fossila koldioxidutsläppen kan öka något under året.

Kina, som svarar för omkring 32 procent av världens fossila koldioxidutsläpp, väntas minska sina utsläpp med 0,9 procent under 2026. Samtidigt beräknar Global Carbon Project att landets utsläpp från kol ökar med 0,3 procent.

Jan Ivar Korsbakken, forskare vid det norska forskningsinstitutet CICERO, bedömer att Kinas sammanlagda oljeförbrukning kan ha minskat med mer än 5 procent under året. Enligt Korsbakken pekade elektrifieringen av transportsektorn och en långsammare ekonomisk tillväxt redan före årets energikris mot att landets oljeanvändning skulle nå sin högsta nivå under 2026 eller 2027.

I Indien går utvecklingen åt motsatt håll. Global Carbon Project beräknar att landets fossila koldioxidutsläpp ökar med 4,4 procent under 2026. Det är högre än den genomsnittliga årliga ökningen på 3,5 procent under det föregående årtiondet.

Inom Europeiska unionen väntas de fossila utsläppen minska med 1,5 procent, medan motsvarande nedgång i Japan beräknas till 1 procent. Forskningsinstitutet CICERO redovisar också att 40 länder under perioden 2016–2025 hade statistiskt säkerställda minskningar av sina fossila koldioxidutsläpp samtidigt som deras ekonomier växte. Under perioden 2006–2015 var motsvarande antal 22 länder.

Även de internationella transporterna påverkas av årets utveckling. Global Carbon Project beräknar att utsläppen från internationellt flyg och internationell sjöfart minskar med 1 procent vardera under 2026. Forskarna kopplar en del av flygets utsläppsminskning till reducerad flygverksamhet i Mellanöstern.

Utbyggnaden av förnybar energi har samtidigt fått en större betydelse för utsläppsutvecklingen. Enligt Global Carbon Project ökade de koldioxidutsläpp som undvikits genom sol- och vindkraft från 0,28 miljarder ton 2010 till 4,1 miljarder ton 2025. För 2026 beräknas motsvarande mängd uppgå till 4,6 miljarder ton.

Global Carbon Project uppger att Kina står för ungefär hälften av de globala utsläppsminskningar som möjliggjorts genom utbyggnaden av förnybar energi och användningen av elfordon.

Trots nedgången i fossila utsläpp väntas utsläppen från förändrad markanvändning öka. Global Carbon Project beräknar att dessa når 5,1 miljarder ton koldioxid under 2026. Forskarna kopplar ökningen framför allt till torvbränder och försämrade skogsområden i Sydostasien, där torrare väderförhållanden i samband med El Niño har påverkat utvecklingen.

Havens upptag av koldioxid bedöms däremot förbli i stort sett oförändrat under året. Judith Hauck, klimatforskare vid det tyska Alfred Wegener-institutet, uppger att effekterna av årets El Niño på havens koldioxidupptag sannolikt blir tydligare under 2027.

Judith Hauck framhåller även att antalet observationer av koldioxidförhållandena i världshaven har minskat till nivåer som senast förekom i mitten av 2000-talet. Enligt henne begränsar detta det vetenskapliga underlaget för beräkningarna av hur mycket koldioxid havet tar upp.

Forskarna Zeke Hausfather och Pierre Friedlingstein beräknar att koldioxidhalten i atmosfären når 427,7 miljondelar, ppm, under 2026. Det motsvarar omkring 54 procent högre koncentration än under förindustriell tid.

Global Carbon Project uppskattar samtidigt att den återstående globala koldioxidbudgeten för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriell nivå uppgår till omkring 150 miljarder ton. Med dagens utsläppstakt motsvarar det mindre än fyra års utsläpp.

Pep Canadell, chefsforskare vid den australiska forskningsorganisationen CSIRO och verkställande direktör inom Global Carbon Project, framhåller att den fortsatta omställningen mot nettonollutsläpp kräver mer långtgående politiska åtgärder än de som hittills genomförts.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar generellt ett mycket sakligt och neutralt språk. Journalisten återger forskningsuppgifter och källhänvisningar med ord som 'enligt', 'beräknar', 'redovisar', 'uppger' och liknande, vilket tydligt visar att påståenden härstammar från källor och inte journalisten själv. Osäkerheter och variationer i prognoser redovisas (t.ex. 'osäkerhetsintervall'), vilket indikerar försiktighet i presentationen utan självsäkerhet eller överdrifter. Även när kännetecknande värdeladdningar används, som att någon beskrivs som att ha beskrivit något som 'positiv', så står det som återgivande av forskarens egna ord och uppfattning, inte som journalistisk värdering. Artikelns kontext behålls genom att koppla uppgifter till källor och specificera vad som gäller för olika länder och energislag, utan att dra egna slutsatser eller försöka påverka läsaren känslomässigt. Därför bedöms texten som mycket oberoende och neutralt språkdrivet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln förlitar sig på vetenskapliga källor och expertanalyser, betonar teknokratiska lösningar och behovet av bred politisk handling utan att driva välfärds- eller marknadsåtgärder i någon särskild ideologisk riktning. Den presenterar en pragmatisk, institutionell syn på hur omställningen kan ske genom internationell samverkan och evidensbaserade politiska åtgärder, vilket indikerar ett dominant mittenperspektiv.

Rubrik och framing:
Vetenskaplig, teknokratisk fokus: framställningen av globala utsläpp och behovet av långtgående politiska åtgärder.

Språk och ton:
Neutralt med nyanserad vetenskaplig ton och måttlig optimism kring förnybar energi.

Källbalans:
Bredt källmaterial från internationella forskare och institut; ingen tydlig motpart eller politisk aktör lyfts fram.

Utelämnanden och kontext:
Vissa perspektiv saknas: arbetsmarknads- och fackföreningssynpunkter, näringslivets intressen, distributionseffekter och konkreta politiska åtgärder föreslagna av olika politiska grupper saknas eller begränsat belysta.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.