Gallisk mur kan lösa gåtan om Paris ursprung

En omkring 20 meter lång mur av trä och sten som har hittats på Île de la Cité kan ge nya besked om var det galliska Lutetia, föregångaren till Paris, låg. Med hjälp av kol-14-datering har lämningarna daterats till perioden mellan 200 och 10 år före Kristus. Frankrikes kulturminister Catherine Pégard beskriver fyndet som potentiellt mycket betydelsefullt för förståelsen av det galliska Lutetia, men understryker att ytterligare vetenskapliga undersökningar krävs innan platsen kan knytas säkert till stadens grundande.

Utgrävningen pågår i två gårdar vid sjukhuset Hôtel-Dieu AP-HP och omfattar omkring 1 250 kvadratmeter. Arbetet inleddes i februari 2026 inför uppförandet av två nya byggnader och genomförs gemensamt av stadens arkeologer och Institut national de recherches archéologiques préventives, Inrap. En arkeologisk förundersökning hade genomförts redan 2019. David Couturier vid stadens arkeologiska verksamhet leder arbetet på platsen.

Bakom muren har arkeologerna identifierat en konstgjord plattform av sand och grus som är bevarad till nästan två meters tjocklek. Forskarna undersöker om konstruktionen enbart hade en försvarsfunktion eller även fungerade som stödmur. DRAC Île-de-France har uppgett att murens yttre del visar spår av brand. Förkolnade frön har hittats och omedelbart framför muren finns rester efter en nedbrunnen träbyggnad.

Vid murens fot har även en gallisk spjutspets påträffats. Bland fynden finns dessutom keramik från samma period som Julius Caesars fälttåg i Gallien. Specialister på järnålderns befästningar besökte platsen i slutet av augusti 2026 och började då undersöka hypotesen att muren kan ha ingått i Lutetias försvarsvall. I mitten av september presenterades fyndet för den regionala arkeologiska forskningskommissionen, där frågan om kompletterande utgrävningar behandlades.

Julius Caesars skildring är den enda kända antika textkälla som uttryckligen beskriver det galliska Lutetia som Parisii-folkets oppidum på en ö i Seine. Han nämner Lutetia första gången år 53 före Kristus. Året därpå stred hans befälhavare Titus Labienus mot en gallisk koalition under Camulogène. I Caesars berättelse brände gallerna Lutetia och förstörde broarna innan striderna.

Tidigare undersökningar på Île de la Cité hade inte gett några säkra belägg för en gallisk befästning eller stadsbebyggelse på ön. Samtidigt har arkeologiska fynd i Nanterre väster om centrala Paris länge varit en del av diskussionen om Parisii-folkets huvudsakliga bosättning. Där har arkeologer identifierat ett omfattande bostadsområde från 100-talet före Kristus, medan undersökningar längs motorvägen A86 redan 1993 visade ett samtida hantverksområde.

Den nyupptäckta muren presenterades för medier den 23 september 2026, då Paris borgmästare Emmanuel Grégoire också besökte utgrävningen. Fyndet är betydligt äldre än den redan kända romerska försvarsmur som dokumenterats framför Notre-Dame och som hör till befästningen av Île de la Cité omkring år 308 efter Kristus.

Andra fynd har samtidigt visat hur Lutetia utvecklades under romersk tid. Vid en arkeologisk undersökning i Paris 2023 frilades omkring 50 gravar i en cirka 2 000 år gammal nekropol på Seineflodens vänstra strand. Där hittades bland annat keramik, smycken och ett romerskt mynt. Den nya muren på Île de la Cité gäller däremot en möjlig gallisk befästning från flera hundra år tidigare.