Fysioterapeut åtalades efter nytt jobb och 100 patienter

AI-genererad illustration

Nyheter

Fysioterapeut åtalades efter nytt jobb och 100 patienter

Av Sofia NilssonPublicerad: 27 aug 20:212 min

En fysioterapeut som misstänktes för sexuella ofredanden på en privat vårdcentral i Malmö fick kort därefter arbete på en vårdcentral i Helsingborg. Region Skåne uppgav att den nya anställningen började tio dagar efter att anställningen i Malmö hade avslutats. I Helsingborg hann mannen behandla omkring 100 patienter innan han även där stängdes av.

Misstankarna blev kända i slutet av april 2026 efter att två kvinnliga patienter slagit larm. Mannen misstänks bland annat ha tryckt sitt kön mot en av kvinnorna och ha tagit privat kontakt med patienterna. Den dåvarande arbetsgivaren avslutade anställningen, informerade Region Skåne och gjorde både en polisanmälan och en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg.

Åklagaren väckte den 7 augusti 2026 åtal mot fysioterapeuten för sexuellt ofredande mot de två patienterna. Region Skåne uppgav att mannen trots de kända misstankarna kunde fortsätta arbeta inom regionfinansierad vård i nästan tre månader. Regionen överväger nu om de patienter som han behandlade i Helsingborg ska kontaktas.

Inför anställningen i Helsingborg tog vårdcentralen referenser. Region Skånes primärvårdschef uppgav dock att referenserna hade hämtats redan i april, innan larmen om de misstänkta ofredandena. Uppgifterna om anklagelserna nådde därför inte den nya arbetsgivaren innan mannen anställdes.

Region Skåne bedömde att regionen inte hade laglig möjlighet att varna vårdcentralen i Helsingborg eftersom en sådan åtgärd skulle strida mot integritetslagstiftningen. Regionen uppger att det i dag saknas möjlighet att flagga vårdpersonal som bedöms olämplig eller att varna andra arbetsplatser på det sättet.

Inspektionen för vård och omsorg anger att en vårdgivare snarast ska anmäla en legitimerad yrkesutövare om det finns skälig anledning att befara att personen kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Myndigheten uppgav i februari 2026 att den under 2025 fattade beslut i 812 tillsynsärenden som gällde legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Av dessa ledde 218 till anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Socialstyrelsen anger samtidigt att arbetsgivare ansvarar för att kontrollera legitimation och aktuella behörigheter för hälso- och sjukvårdspersonal i myndighetens HOSP-register. Både fysioterapeuter och sjukgymnaster omfattas av registret.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag sakligt och neutralt formulerad med ett faktabaserat språk utan egna värderingar eller känslomässiga drivna formuleringar från journalisten. Alla beskrivningar av misstankar, anklagelser och känsliga påståenden är tydligt hänvisade till källor eller uppgifter, som till exempel regionen, åklagaren, Inspektionen för vård och omsorg eller Socialstyrelsen. Det förekommer inga egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar från journalisten. Laddade ord som sexuella ofredanden och liknande återges som fakta enligt källor och påverkar därmed inte bedömningen. Det enda mindre är att meningar som "Region Skåne uppgav att mannen trots de kända misstankarna kunde fortsätta arbeta inom regionfinansierad vård" och "Region Skåne bedömde att regionen inte hade laglig möjlighet att varna vårdcentralen" kan upplevas som något fällande i tonen, men det är tydligt återgivet som källans uttalanden. Därför bedöms språket som mycket neutralt och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänster genom att problematisera brister i hanteringen inom offentlig sektor och belyser behovet av bättre statliga regleringar och kontrollmekanismer inom vården för att skydda patienter. Källorna är myndigheter och regionen, vilket stärker en lösning där staten och offentliga institutioner har en viktig roll. Kritisk granskning av privata aktörer eller argument för marknadslösningar lyser med sin frånvaro, vilket drar perspektivet bort från högerinriktade lösningar.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att det finns brister i hur vårdpersonal med misstankar om allvarliga brott hanteras inom regionfinansierad vård. Problemet framstår som systemfel och bristande informationsdelning mellan arbetsgivare, medan regionen och myndigheter ges en förklaring och förutsättningar att göra ändringar.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och sakligt utan politiska laddningar, men ordvalet kring brott och ansvarsfördelning kan förstärka bilden av en behövande reglering och statlig kontroll.

Källbalans:
Artikeln baseras i huvudsak på utsagor från regionen, Inspektionen för vård och omsorg samt Socialstyrelsen. Motiv, kritik från andra aktörer eller företrädare för privata vårdgivare finns inte representerade.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte privata vårdgivares perspektiv eller eventuella konsekvenser av ökade regleringar för näringslivet. Det finns begränsad diskussion om möjliga marknadslösningar eller individuellt ansvar hos den anställda. En djupare analys av rättsliga hinder för information mellan arbetsgivare saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.