Fyra organisationer stämmer Trumpadministrationen om ICC-sanktioner

Fyra människorättsorganisationer har väckt talan mot president Donald Trumps administration med krav som rör USA:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. Human Rights Watch identifierade kärandena som American Friends Service Committee, Center for Constitutional Rights, Human Rights Watch och Open Society Institute, som ingår i Open Society Foundations.

Stämningen har lämnats in till United States District Court for the Southern District of New York och registrerats som mål 26-cv-6830. Bland de svarande finns Donald Trump, utrikesminister Marco Rubio, finansminister Scott Bessent, justitieminister Todd Blanche och Office of Foreign Assets Control. Organisationerna hävdar i ansökan att sanktionerna strider mot första och femte tilläggen till USA:s konstitution samt Religious Freedom Restoration Act och att presidentens befogenheter har överskridits.

Trumpadministrationen har genom sanktionerna bland annat infört reseförbud och fryst tillgångar för domare och åklagare vid ICC. Vita huset har fastställt att systemet grundas på Executive Order 14203, som Donald Trump undertecknade den 6 februari 2025 med stöd bland annat av International Emergency Economic Powers Act och National Emergencies Act. Åtgärderna har bland annat kopplats till ICC:s arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Office of Foreign Assets Control meddelade den 13 februari 2025 att ICC:s dåvarande chefsåklagare Karim Asad Ahmad Khan hade placerats på USA:s lista över särskilt sanktionerade personer med stöd av Executive Order 14203. Samma myndighet meddelade den 4 september 2025 att även de palestinska organisationerna Al-Haq, Al Mezan Center for Human Rights och Palestinian Centre for Human Rights hade lagts till på sanktionslistan inom ICC-programmet.

De fyra organisationerna uppger i stämningen att sanktionerna har orsakat omfattande skada och hindrat verksamhet som juridisk representation av brottsoffer inför ICC, inlagor till domstolen, människorättsresearch, humanitärt arbete och samarbete med sanktionerade palestinska organisationer. Enligt stämningsansökan utgör åtgärderna även ett hot mot rättvisa, demokrati och rättsstatliga principer.

American Civil Liberties Union uppgav att en federal domstol i Maine den 18 juli 2025 utfärdade ett preliminärt föreläggande i det separata målet Smith v. Trump. Domstolen bedömde då att två människorättsföreträdare sannolikt skulle nå framgång med sitt argument om att sanktionsordern stred mot yttrandefriheten enligt första tillägget.

Tre ICC-domare har dessutom separat stämt Trumpadministrationen över sanktionerna. Ytterligare en talan lämnades in i juli 2026 av Democracy for the Arab World Now och Taxpayer Alliance Against Genocide. En liknande sanktionsorder från Donald Trumps första mandatperiod blockerades av en federal domare och upphävdes senare av Joe Bidens administration 2021.

Utrikesminister Marco Rubio meddelade i juli 2026 att administrationen skulle intensifiera sin kampanj mot ICC, bland annat genom försök att få medlemsländer att lämna domstolen. ICC redovisar 18 pågående situationer under utredning. Human Rights Watch uppgav att dessa bland annat omfattar Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Libyen, Filippinerna, Darfur, Ukraina och Palestina. FN och EU har tidigare uppmanat Donald Trump att häva sanktionerna mot ICC.