Friande nazismdom i Österrike överklagas efter hård kritik

Åklagarmyndigheten i Wien har överklagat en uppmärksammad dom där en 42-årig man friades från anklagelser om nationalsocialistisk verksamhet. Beslutet har mött kraftiga reaktioner i Österrike, sedan mannen friats trots att polisen beslagtagit nazistiskt propagandamaterial och åklagaren hävdat att han offentligt burit kläder med symboler kopplade till nazismen.

Nina Bussek, talesperson för Wiens åklagarmyndighet, bekräftade den 28 oktober att myndigheten hade anmält rättsmedel mot frikännandet. Domen hade därmed inte vunnit laga kraft.

Mannen friades från anklagelserna om nationalsocialistisk verksamhet vid en rättegång i Wiens brottmålsdomstol den 23 oktober. Han dömdes däremot till tre månaders villkorligt fängelse för otillåtet vapeninnehav. Frikännandet omfattade alltså inte samtliga åtalspunkter.

Åklagaren hade bland annat hänvisat till mannens klädsel vid två offentliga tillfällen. Det ena var en fotbollsmatch i Maria Enzersdorf i mars 2022 och det andra ett idrottsevenemang i Schwechat i mars 2023. Enligt åtalet hade mannen vid dessa tillfällen burit kläder med symboler som åklagarmyndigheten förknippade med nationalsocialismen.

Bland föremålen som behandlades i målet fanns en väst med symboler som kopplats till nazistiska SS. Polisen hade även beslagtagit nazistiskt propagandamaterial hos mannen.

Den österrikiska plattformen Stoppt die Rechten, som följde rättegången, redovisade att juryn avvisade anklagelsen om att västen utgjorde nationalsocialistisk verksamhet. När det gällde innehavet av propagandamaterial röstade samtliga åtta jurymedlemmar för frikännande.

Frikännandet kom efter att en högre domstol tidigare hade godkänt att åtalet prövades. Wiens högre regionala domstol, Oberlandesgericht Wien, avslog den 14 juli 2026 mannens invändningar mot åtalet i beslutet med målnummer 18 Bs 155/26i.

Domstolen konstaterade då att symbolerna på västen, bedömda tillsammans, kunde uppfattas som ett uttryck för stöd till nationalsocialistiska idéer. Bedömningen avsåg dock om åtalet kunde prövas och innebar inte att domstolen hade tagit ställning till mannens skuld.

Åtalet var daterat den 6 maj 2026 och omfattade misstankar om brott mot både Österrikes förbudslag mot nationalsocialistisk verksamhet och landets vapenlag.

Enligt Österrikes säkerhets- och underrättelsetjänst DSN hade mannen under lång tid tillhört den nynazistiska miljön. Myndigheten identifierade honom även som en av den tidigare dömde nynazisten Gottfried Küssels närmaste förtrogna.

Mannen hade dessutom tidigare dömts för nationalsocialistisk verksamhet. Enligt Stoppt die Rechten hade han i november 2022 dömts till 18 månaders villkorligt fängelse.

Utredningen har kopplingar till den högerextrema huligangruppen Unsterblich Wien. I september 2023 genomförde Österrikes säkerhets- och underrättelsetjänst DSN husrannsakningar riktade mot 13 misstänkta personer i Wien och Niederösterreich inom ramen för utredningen mot gruppen.

Unsterblich Wien hade tidigare en officiell anknytning till fotbollsklubben FK Austria Wien. Klubben drog 2013 tillbaka gruppens status som officiell supporterklubb och stängde av identifierade medlemmar och anhängare från sina evenemang. Åtgärderna ingick i klubbens arbete mot radikalism och antisemitism.

Ett annat rättsfall med koppling till samma huligangrupp har fått ett annat utfall. Den österrikiska tidningen Der Standard redovisade att en annan medlem i augusti 2026 dömdes till 20 månaders villkorligt fängelse efter att ha burit en väst med motsvarande symboler. Det rörde sig om ett separat mål.

Den friande domen mot 42-åringen har samtidigt utlöst omfattande kritik från Mauthausen-kommittén, MKÖ, som arbetar mot nazism i Österrike. Organisationen har beskrivit avgörandet som en mycket allvarlig skandal och ifrågasatt hur rättegången genomfördes.

I organisationens uttalanden den 28 oktober framträdde ordföranden Willi Mernyi och styrelseledamoten Robert Eiter som centrala företrädare för kritiken. Mauthausen-kommittén anklagade den ansvariga domaren för att under förhandlingen ha visat sympatier för den tilltalade.

Organisationen hävdade också att domen inte enbart kunde förklaras av bristande kompetens utan att högerpolitiska strömningar hade fått genomslag inom delar av rättsväsendet. Robert Eiter uppmanade särskilt Österrikes justitieminister att granska hur förbudslagen mot nationalsocialistisk verksamhet tillämpas.

Även domarens uppträdande under rättegången har uppmärksammats. Alexander Winkler från Stoppt die Rechten uppgav i österrikisk radio att domaren hade använt en ovanligt förtrolig ton gentemot den tilltalade och bland annat gratulerat honom på födelsedagen.

Wiens brottmålsdomstol bemötte kritiken i ett svar till den österrikiska public service-radiokanalen Ö1. Domstolen framhöll att en födelsedagsgratulation visserligen var ovanlig men inte i sig gav grund för slutsatser om hur rättegången hade genomförts. Domstolen betonade dessutom att det var juryn som fattade beslut i skuldfrågan, inte den domare som ledde förhandlingen.

Mannens försvarsadvokat David Jodlbauer uppgav att även försvaret hade räknat med en fällande dom för nationalsocialistisk verksamhet. Samtidigt försvarade han domarens agerande under rättegången och avvisade anklagelserna om att hon skulle ha uppträtt olämpligt.

Frågan om mannens ansvar för nationalsocialistisk verksamhet är därmed fortfarande föremål för rättslig prövning efter åklagarmyndighetens överklagande.