Förslag om mindre barngrupper möter motstånd från kommuner

En statlig utredning vill införa bindande gränser för hur många barn som får ingå i en förskolegrupp och hur många barn varje förskollärare får ansvara för. Förslagen får stöd från förskollärare och barnrättsorganisationer, men möter invändningar från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och flera kommuner.

Utredningen Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola föreslår att en åldersblandad grupp med barn mellan ett och fem år ska få omfatta högst 12 barn. Antalet barn per heltidsanställd förskollärare föreslås samtidigt begränsas till fyra i sådana grupper.

Förskolläraren Louise Danoldsdotter i Jönköping arbetar med barn i ett- och tvåårsåldern. Hon anser att lagregleringen behövs för att personalen ska kunna möta barnens individuella behov.

Louise Danoldsdotter beskriver en arbetssituation där personalen ofta upplever att tiden inte räcker till. Hon framhåller särskilt behovet av att kunna arbeta med barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Enligt henne kan otillräckliga insatser i förskolan få betydelse för barnens senare skolgång.

Hon uppger också att arbetet periodvis präglas av oro för att något ska inträffa när personalen behöver ha uppsikt över många små barn samtidigt.

Louise Danoldsdotter berättar att hennes chefer brukar bevilja ytterligare resurser när behoven kräver det. Samtidigt uppger hon att verksamheten vissa perioder kan redovisa underskott på flera miljoner kronor till följd av kostnader för barn som behöver särskilt stöd.

Den statliga utredningen, som leddes av den särskilda utredaren Eva Broström, överlämnade slutbetänkandet SOU 2026:37 till utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson den 16 juni 2026. Utbildningsdepartementet skickade förslagen på remiss den 20 juli 2026 under diarienummer U2026/01238. Sista dagen för remissinstanserna att lämna synpunkter var den 2 november 2026.

Enligt utredningen ska bestämmelserna om barngruppernas storlek och personaltäthet börja tillämpas den 1 juli 2030. Reglerna för vilken personal som får räknas in vid beräkningen av personaltätheten föreslås börja gälla den 1 januari 2033.

Förslagen innebär en förändring jämfört med dagens ordning, där Skolverkets riktmärken inte är juridiskt bindande. Myndigheten rekommenderar grupper med mellan sex och tolv barn i åldrarna ett till tre år och mellan nio och femton barn för fyra- och femåringar. Skolverket betonar att även barngruppens sammansättning och antalet anställda behöver beaktas.

Statistik från Skolverket visar att svenska förskolor under hösten 2025 hade i genomsnitt 15,3 barn per grupp. I kommunala verksamheter var genomsnittet 15,6 barn, medan fristående förskolor hade 14,1 barn.

Försteläraren Tobias Stenström i Jönköping arbetar med flera olika barngrupper. Han beskriver att tre förskollärare kan ansvara för 16 barn i ett- och tvåårsåldern. Bland äldre förskolebarn kan motsvarande antal lärare ha ansvar för uppemot 23 barn.

Tobias Stenström anser att stora grupper begränsar personalens möjligheter att uppmärksamma varje barn. Han framhåller också att arbetsbelastningen kan bli svår att hantera under längre perioder.

Efter 20 år i yrket anser Tobias Stenström att Skolverkets rekommendationer om gruppstorlekar inte följs i tillräcklig utsträckning. Han menar att bindande bestämmelser skulle kunna förändra förutsättningarna i verksamheten.

Tobias Stenström uppger dessutom att personalen ser förändringar i vissa barns beteende. Han beskriver ett hårdare språkbruk och svårigheter för en del barn att koncentrera sig eller sitta stilla. Enligt honom liknar utvecklingen de problem med utåtagerande elever som uppmärksammats inom skolan.

Motståndet mot lagregleringen handlar bland annat om kommunernas möjligheter att organisera förskoleverksamheten. Sveriges Kommuner och Regioner motsätter sig förslagen och anser att reglerna skulle begränsa rektorernas möjlighet att fördela resurser utifrån lokala behov.

Även flera kommuner har framfört negativa synpunkter. Invändningarna gäller bland annat högre kostnader, svårigheter att anställa tillräckligt många medarbetare och förskolelokaler som inte är utformade för de föreslagna gruppstorlekarna.

Utredningens ekonomiska beräkningar visar att ett lagstadgat tak för barngruppernas storlek skulle medföra offentligfinansiella kostnader på omkring 3,1 miljarder kronor. Den samlade kostnaden för reglerad gruppstorlek och personaltäthet uppskattas till cirka 9,5 miljarder kronor. Utredningen betonar att beräkningarna är osäkra.

Regelrådet beslutade den 28 oktober 2026 att konsekvensutredningen i SOU 2026:37 inte uppfyller kraven. Myndigheten bedömde bland annat att redovisningen av hur förslagen påverkar företagens kostnader, intäkter och konkurrensförhållanden var bristfällig.

Samtidigt finns stöd för förslagen bland remissinstanserna. Rädda Barnen meddelade den 2 november att organisationen ställer sig bakom både lagreglerade barngruppsstorlekar och en lägsta nivå för personaltätheten. Enligt Rädda Barnen kan mindre grupper och fler vuxna skapa bättre förutsättningar för omsorg, undervisning och tidiga stödinsatser.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) välkomnade i sitt remissvar den 29 oktober ambitionen att stärka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Myndigheten framhöll samtidigt att staten och kommunerna måste säkerställa att verksamheterna kan tillgodose barns olika behov och förutsättningar.

Förskolans organisation påverkas också av att antalet inskrivna barn minskar. Skolverket redovisade den 16 april 2026 att drygt 468 000 barn gick i förskolan under 2025, vilket var 3,4 procent färre än året innan. Av den personal som arbetade med barn hade knappt 43 procent förskollärarexamen, räknat i heltidstjänster.

Skolverkets undervisningsråd Lena Lyckenståhl framhöll i april att mindre barnkullar kan skapa möjligheter till färre barn i grupperna och mer tid för varje barn. Hon påpekade samtidigt att utvecklingen i vissa områden kan medföra att antalet förskolor eller tillgängliga platser minskar.

Det finns redan statliga medel som kan användas för att förändra förskolornas verksamhet. Enligt den statliga utredningen uppgår bidragsramen för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan till nästan 2,6 miljarder kronor under 2026. Pengarna får bland annat användas till mindre barngrupper, personalrekrytering, att behålla befintliga medarbetare och kompetensutveckling.

Arbetet med förskolans utveckling omfattar även ett kompletterande regeringsuppdrag. I september 2026 meddelade regeringen att riksdagsledamoten Camilla Mårtensen utsetts till utredare för ett förslag om obligatorisk förskola med språkutvecklande insatser för vissa barn. Uppdraget bygger vidare på den tidigare förskoleutredningen och ska redovisas senast den 1 september 2027.

Förskollärarna Louise Danoldsdotter och Tobias Stenström anser att dagens förutsättningar behöver förändras. Tobias Stenström framhåller att personalen under flera år har efterfrågat andra möjligheter att möta utvecklingen i samhället och de behov som finns bland barnen.