Forskare upptäcker tidigare okänd regnskogstyp i Jämtland

En grupp svenska och norska biologer har identifierat skogsområden i Jämtland som de bedömer tillhör en tidigare obeskriven typ av nordlig regnskog. Fynden omfattar sällsynta lavar och mossor som är knutna till fuktiga skogsmiljöer. Liknande regnskogar har tidigare framför allt dokumenterats i nederbördsrika kustområden i Norge och Nordamerika.

Upptäckten bygger på flera års frivilliga inventeringar i västra Jämtland. Under sommaren 2026 kom forskarna fram till att de undersökta områdena har egenskaper som kännetecknar boreal regnskog, trots att skogarna ligger längre från kusten än de miljöer där naturtypen vanligtvis förekommer.

Boreala skogar finns över stora delar av Skandinavien, Ryssland och de nordligaste delarna av Nordamerika. Skogsbältet kallas även tajgan och omfattar områden med ett betydligt kallare klimat än tropiska regnskogar. Den boreala regnskogen utmärks bland annat av hög luftfuktighet och förekomsten av särskilda mossor och lavar.

Länsstyrelsen i Jämtlands län publicerade den 18 september 2026 en rapport om suboceaniska granskogar i västra Jämtland. Rapporten beskriver hur gammal granskog tillsammans med ett fuktigt klimat påverkat av Atlanten skapar särskilda naturförhållanden. I Europa förekommer denna kombination huvudsakligen i västra Jämtland och angränsande områden i norska Trøndelag.

En av de undersökta platserna är Jormlien i nordvästra Jämtland. Vid en expedition till dalgången längs Lerdalsälven dokumenterade biologerna lavar med anknytning till regnskogsmiljöer. Fynden gjordes både i äldre granskog och i urskog med gråalsurskog. Expeditionen skildrades den 7 november 2026 av Naturmorgons reporter Mats Ottosson.

I inventeringsarbetet deltar bland andra ekologen och lavspecialisten Alexander R. Nilsson från den norska naturvårdsstiftelsen Biofokus, lavexperterna Raúl Vicente och Steinar Vatne samt mossexperten Fredrik Larsson. Forskargruppen bedömer att skogarna representerar en nordlig regnskogstyp som ännu inte har beskrivits vetenskapligt och som förekommer på båda sidor om gränsen mellan Sverige och Norge.

Alexander R. Nilsson uppger att forskarnas arbete visar att det fortfarande finns mycket oupptäckt i både svensk och norsk natur. Han är verksam vid Biofokus avdelning i Trøndelag. Organisationen har 25 anställda och arbetar med biologisk mångfald och naturkartläggning.

Bland de lavar som forskarna har påträffat i Jämtland finns amerikansk sönderfallslav och norsk näverlav. Raúl Vicente framhåller att fynden är anmärkningsvärda och att regnskog inte behöver vara förknippad med tropiska miljöer. Även nordliga skogar kan ha de fuktförhållanden och artsamhällen som kännetecknar regnskog.

Inventeringarna har också lett till upptäckten av lidvitmossa, en art som tidigare inte varit känd från Sverige. Länsstyrelsen i Jämtlands län har dessutom rapporterat fynd av brittisk torsklav och västlig kolvlav. Båda lavarterna hade tidigare betraktats som nationellt utdöda.

Fredrik Larsson hade redan före de senaste inventeringarna upptäckt ett tidigare okänt samhälle av levermossor i västra Jämtland. Sveriges lantbruksuniversitets Artdatabanken redovisade fyndet under 2025. Mossorna bildar sammanhängande mattor över stora områden och uppvisar likheter med en naturtyp som tidigare främst dokumenterats på Brittiska öarna, Irland, Färöarna och i de västligaste delarna av Norge.

Undersökningarna har även uppmärksammats internationellt. Den 24 april 2026 presenterade det portugisiska forskningscentret CIBIO vid universitetet i Porto ett seminarium där Raúl Vicente redogjorde för forskningen om boreal regnskog i västra Skandinavien. Resultaten pekade på en tidigare okänd undertyp nära den svensk-norska gränsen, med artsamhällen som liknar dem i dokumenterade norska regnskogar.

Raúl Vicente är miljökonsult vid stiftelsen Pro Natura och medverkar i expertkommittéer som bidrar till arbetet med Sveriges rödlistning av arter. Han är även knuten till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som gästforskare och volontär.

Länsstyrelsen i Jämtlands län pekar samtidigt ut avverkning som det främsta hotet mot de aktuella skogsmiljöerna. Sveriges lantbruksuniversitets Artdatabanken redovisade vid bedömningen 2025 att 380 svenska lavarter uppfyllde kriterierna för rödlistning. Myndigheten framhöll särskilt att lavar som är beroende av gamla träd påverkas av skogsbruk och förändringar i livsmiljöerna.

Forskarna bedömer att fler skogsområden med liknande förhållanden kan finnas i Sverige. Nästa steg i arbetet är att ta fram vetenskapliga beskrivningar av fynden och försöka få resultaten publicerade.