AI-genererad illustration
Flera livstidsdömda nekas tidsbestämda straff
Flera personer som avtjänar livstidsstraff för mord på bland andra poliser, kvinnor och barn har försökt få sina straff tidsbestämda. I flera av fallen har ansökningarna avslagits eftersom domstolen bedömt att risken för återfall i allvarlig brottslighet fortfarande är för hög. Bland bedömningarna i de aktuella fallen finns även uppgifter om utebliven positiv förändring, psykopatiska drag samt fascination för våld och kannibalism.
Örebro tingsrätt avslog den 8 juni 2026 Anders Eklunds ansökan om att få livstidsstraffet tidsbestämt. Domstolen bedömde att det fortfarande fanns en mycket konkret och beaktansvärd risk för återfall i allvarlig brottslighet. Anders Eklund hade då varit frihetsberövad sedan den 7 april 2008. Riksorganisationen för Anhöriga till Våldsdödade uppgav att ansökan som prövades under våren 2026 var hans tredje försök att få straffet tidsbestämt.
Jackie Arklöv fick i januari 2026 avslag från Örebro tingsrätt på sin nionde ansökan om omvandling av livstidsstraffet. Även där bedömde domstolen att risken för återfall i allvarlig brottslighet fortfarande utgjorde ett hinder mot tidsbestämning. Den livstidsdömda Carina Frödin återkallade under 2026 en ny ansökan om tidsbestämning efter att Rättsmedicinalverket bedömt hennes risk för återfall i allvarlig brottslighet som medelhög.
Rättsmedicinalverket genomför på uppdrag av Örebro tingsrätt rättspsykiatriska riskutredningar inför prövningar om tidsbestämning av livstidsstraff. Myndigheten bedömer då risken för att den dömde ska återfalla i brottslighet.
Reglerna för sådana ansökningar ändrades den 1 januari 2026. En livstidsdömd måste därefter ha avtjänat minst tolv år innan en ansökan om tidsbestämning kan göras. Efter ett avslag får en ny ansökan lämnas tidigast ett år efter att beslutet fått laga kraft.
Den 15 april 2026 infördes också påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen uppgav att den är avsedd för personer som har begått mycket allvarliga brott och bedöms ha hög risk för fortsatt allvarlig brottslighet, men som inte döms till livstids fängelse eller rättspsykiatrisk vård. Brottsförebyggande rådet har samtidigt redovisat att antalet livstidsdomar i Sverige ökade från 11 domar per år 2016 till 40 domar per år 2025.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder generellt ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalistens sida. Den rapporterar faktauppgifter, domstolsbeslut och myndighetsbedömningar på ett rakt och tydligt sätt. Eventuella hårda eller känsloladdade uttryck, såsom "psykopatiska drag" eller "fascination för våld och kannibalism", tillskrivs tydligt källor eller domstolsbedömningar och kan därför inte betraktas som journalistens egna formuleringar. Däremot finns några uttryck som exempelvis "en mycket konkret och beaktansvärd risk" lite närmare en kvalitativ bedömning från domstolen, men de återges som del av domstolens motivering och ska inte ses som värderande journalistiskt språk. Artikeln gör inga egna slutsatser, undviker emotionellt språk, spekulationer eller förstärkningar från journalisten själv. Texten framställer aktörer utan överdrifter eller förminskningar. Några mindre avdrag görs på grund av vissa formuleringar som delvis uttrycker bedömningar men dessa är tydligt kopplade till domstolen och myndigheter, inte journalisten själv.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst högerns perspektiv med fokus på lag och ordning, individens ansvar att undvika återfall i brott samt rättssystemets hårda bedömningar för att skydda samhället. Den lyfter fram behovet av stränga straff och säkerhetsåtgärder utan kritik mot detta, vilket är typiskt för en högerinriktad framställning. Vänsterperspektiv är svagt representerat genom anhörigas organisationer, och mitten finns i det sakliga och avvägande rapporteringssättet. Helheten präglas dock av en betoning på brott och rättssystemets restriktiva behandling – typiskt för högerprofilen.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skapar en bild av strikt rättspraxis där livstidsdömda med hög risk för återfall nekas tidsbestämda straff. Problemet berör allvarliga brottslingar med risk för fortsatt brottslighet, medan rättssystemet och rättspsykiatriska myndigheter framstår som ansvariga och lösningen genom sina bedömningar.
Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och faktabaserat språk utan värdeladdade ord. Vissa negativa beskrivningar som 'psykopatiska drag' och 'fascination för våld och kannibalism' framhäver dock den allvarliga brottsligheten, vilket kan uppfattas som att förstärka behovet av stränga straff.
Källbalans:
Mest utrymme ges åt officiella källor såsom domstolar, Rättsmedicinalverket och Brottsförebyggande rådet. Anhörigas organisation är med men annan opposition eller alternativa perspektiv, såsom fängelsesocialarbetare eller rättighetsperspektiv, saknas.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv på rehabilitering, fångars rättigheter eller kritik mot strängare straff och säkerhetsförvaring. Alternativa lösningar eller debatt om balansen mellan säkerhet och mänskliga rättigheter är inte med, vilket skulle kunna nyansera uppfattningen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Dom om 28 miljoner rivs upp i villatvist
Tvisten om en lyxvilla på Formentera utanför Ibiza fortsätter efter fastighetsutvecklaren Oscar Engelberts bolagskollaps. Stockholms...
Fans kräver pengar tillbaka efter inställd SHM-konsert
Besökare som rest till Göteborg för Swedish House Mafias konsert på Ullevi reagerar på att...
Liberalerna vill sänka kostnader för klimatsmarta val
Liberalerna vill göra flera klimatrelaterade val billigare för hushåll och bilister. Partiet föreslår bland annat...
Nyfödda vårdas under jord i utsatta Kherson
Nyfödda barn fortsätter att komma till världen i Kherson samtidigt som den ukrainska frontstaden utsätts...
