Extremvärmen tömmer Europas floder och slår mot energin

Extrem värme och långvarig torka har pressat vattennivåerna i Europas sjöar och floder till kritiska nivåer. European Drought Observatory har placerat stora områden i bland annat Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ungern och Rumänien på varnings- eller larmnivå. Donau, Rhen och Loire hör till de vattendrag där ovanligt låga nivåer har registrerats, samtidigt som uttorkade jordbruksmarker har försämrat årets skördar.

Copernicus klimattjänst fastställde att västra Europa hade sin varmaste juni sedan mätseriens början. Medeltemperaturen uppgick till 20,74 grader, vilket var 3,06 grader över genomsnittet för perioden 1991–2020. Europas genomsnittliga landtemperatur var samtidigt 19,14 grader, vilket gjorde juni 2026 till den näst varmaste junimånaden som registrerats på kontinenten.

Europeiska miljöbyrån uppgav att Europas landtemperatur under det senaste årtiondet låg mellan 2,19 och 2,26 grader över den förindustriella nivån. Den globala ökningen låg under samma period mellan 1,24 och 1,28 grader. Europa är därmed den kontinent som värms snabbast.

Värmeböljan har även lett till omfattande skogsbränder i Frankrike, Spanien, Grekland, Italien och Skottland. Byggnader och hela byar har förstörts när bränderna spridits genom uttorkade områden. Europeiska systemet för skogsbrandsinformation visade att mer än 90 000 hektar hade brunnit i Frankrike under 2026. Arealen var nästan dubbelt så stor som det tidigare högsta värdet för motsvarande del av året under perioden 2006–2025. I Spanien hade mer än 200 000 hektar brunnit, klart över landets genomsnitt.

Vattenbristen har samtidigt påverkat Europas energiproduktion. Rumänien tvingades stänga båda reaktorerna vid kärnkraftverket Cernavodă sedan Donau sjunkit till nivåer som begränsade tillgången till kylvatten. Rumäniens myndigheter började därefter bygga en tillfällig barriär av stenfyllda pråmar för att styra mer vatten mot anläggningen och förlänga driften av den återstående reaktorn.

Rumäniens flotta sprängde enligt landets myndigheter även bort ett klipputsprång i Donau för att öka vattenflödet mot Cernavodă. Åtgärden beräknades kunna hålla reaktorn i drift i ytterligare omkring sju dagar.

Även kärnkraftverket Paks i Ungern har påverkats av de historiskt låga nivåerna i Donau. Ungerns regering uppgav att produktionen hade minskat till omkring 240 megawatt, jämfört med en normal kapacitet på cirka 2 000 megawatt. Regeringen införde befogenheter för obligatoriska elbesparingar hos stora förbrukare och uppmanade hushåll och företag att använda mindre el.

I Tyskland närmar sig Rhen rekordlåga nivåer. Landets myndighet för inre vattenvägar har uppgett att vattenståndet fortsätter att falla, medan rederierna tills vidare har fortsatt sina frakttransporter. Tyska sjöfarts- och industriföretag uppgav att nivån vid Kaub, en central mätpunkt för trafiken på floden, hade sjunkit till omkring 25 centimeter. Det motsvarade nivån under rekordåret 2018.

Den låga vattennivån har gjort att fartyg inte kan lastas fullt. BASF, Covestro och Thyssenkrupp uppgav att situationen hade medfört dyrare transporter, försörjningsrisker och begränsningar i delar av industriproduktionen. I Rheinauhafen i Köln låg båtar i en delvis uttorkad hamnbassäng, medan stora delar av flodbottnen vid Mäuseturm i Bingen hade blottlagts.

Även Loirefloden i Frankrike har förändrats kraftigt. Vid Loireauxence i Maine-et-Loire har stora sandbankar blivit synliga under värmeböljan. Varadesbron över Loire omges nu av betydligt mindre vatten än under översvämningen i februari 2026.

Lac des Brenets på gränsen mellan Frankrike och Schweiz har nästan tömts och har inte kunnat användas för båttrafik på över en vecka. Schweiziska aktörer vid sjön uppgav att vattennivån föll med omkring 22 centimeter per dygn och låg mer än nio meter under den normala nivån. Tre turistföretag som vanligtvis transporterar tusentals passagerare under sommaren har drabbats.

Lokala företrädare vid Lac des Brenets uppgav att området efter den svåra torkan 2018 även drabbades av uttorkning 2020, 2022, 2023 och 2026. Torkperioderna har därmed återkommit betydligt tätare än tidigare.

Jordbruket har utsatts för stora påfrestningar när sjöar torkat ut och marken förlorat sin fuktighet. EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum sänkte i juli 2026 prognoserna för samtliga vår- och sommargrödor. Bedömningarna för spannmålsmajs och solrosor minskades med mellan 6 och 7 procent på grund av hettan och den låga markfuktigheten.

Organisationen Energy and Climate Intelligence Unit beräknade att Storbritanniens skörd av spannmål och oljeväxter kan bli upp till 2,5 miljoner ton mindre än tidigare prognoser. Lantbrukarnas intäktsförluster uppskattades till omkring 390 miljoner pund. Storbritanniens National Farmers’ Union uppgav att torkan hade skapat oro för livsmedelsförsörjningen och efterlyste ekonomiska incitament för större vattenlager inom jordbruket.

I Italien uppgav myndigheterna att vattenbristen påverkade mer än 100 kommuner, särskilt i Poslätten. Hettan hade samtidigt påskyndat druvornas mognad och minskat mjölkproduktionen. Italiens hälsodepartement placerade samtliga 27 städer i landets nationella övervakningssystem på den högsta värmevarningsnivån när sommarens fjärde värmebölja intensifierades.

Nya nationella temperaturrekord har också registrerats. Slovakiens meteorologiska myndigheter uppmätte den 6 augusti 41,4 grader i Kamenica nad Hronom. Samma dygn registrerades en rekordvarm natt på 28,4 grader i Skalica. Österrikes meteorologiska myndigheter noterade 41,2 grader i Bad Deutsch-Altenburg, vilket överträffade det tidigare nationella rekord som hade satts dagen före.

I Frankrike har fler än 2 000 värmerekord registrerats. Tyskland har noterat 252 rekord och Tjeckien 114. Rekord har även slagits i Storbritannien, Spanien och Portugal, där fullständiga officiella sammanställningar ännu saknas.

Den brittiska hälsomyndigheten UK Health Security Agency beräknade att 2 877 personer avled i samband med värmeperioderna i England under maj och juni 2026. Antalet låg nära sommaren 2022, då 2 985 värmerelaterade dödsfall noterades. Preliminära uppgifter från European Mortality Monitoring visar samtidigt en överdödlighet på mer än 10 000 personer i Europa under årets höga temperaturer.

Extremvärmen 2003 är fortfarande den dödligaste som registrerats i Europa. Omkring 70 000 människor avled då i samband med de mycket höga temperaturerna i bland annat Frankrike, Italien, Schweiz och Tyskland.

Årets torka jämförs främst med situationen 2022. EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum beskrev då torkan som den värsta på minst 500 år i delar av Europa. Under perioden 2018–2020 drabbades främst centrala och norra Europa. En vetenskaplig studie bedömde den perioden som Europas mest omfattande och intensiva fleråriga torka på mer än 250 år. I Sverige orsakade torkan stora problem för lantbrukare och djurägare.

Europeiska miljöbyrån beräknade att väder- och klimatrelaterade extremhändelser orsakade ekonomiska förluster på omkring 822 miljarder euro inom EU mellan 1980 och 2024. Mer än 208 miljarder euro av förlusterna uppstod under åren 2021–2024. De allt vanligare och intensivare värmeperioderna förstärks av klimatförändringar som orsakas av människans utsläpp.