
AI-genererad illustration
Rekordstark El Niño kan driva upp värmen 2027
Klimatforskarna James Hansen och Zeke Hausfather bedömer att 2027 kan bli det varmaste året som hittills har registrerats. Trots olika syn på hur snabbt klimatförändringen utvecklas har båda uppskattat att den globala medeltemperaturen kan nå omkring 1,7 grader över förindustriell nivå.
Bedömningen bygger främst på att El Niño väntas förstärkas. USA:s klimatprognoscenter NOAA uppgav den 9 juli 2026 att sannolikheten var 97 procent för att fenomenet består till början av våren 2027. Enligt NOAA låg havsytans temperatur över det normala i centrala och östra delarna av det ekvatoriella Stilla havet, samtidigt som atmosfärens cirkulation visade mönster som överensstämmer med El Niño.
Världsmeteorologiska organisationen WMO bedömde den 31 juli 2026 att El Niño kommer att prägla de globala klimatmönstren under perioden augusti–oktober och öka sannolikheten för temperaturer över det normala i stora delar av världen. WMO uppgav även att ett positivt läge i Indiska oceanens dipol väntas utvecklas parallellt, vilket kan förstärka förändringar i nederbörden i flera regioner.
Den värme som driver fenomenet finns delvis lagrad under havsytan i Stilla havet och kan nå ytan när El Niño utvecklas vidare under senhösten och vintern. Aktuella prognoser har visat ovanligt höga nivåer. Australiens Bureau of Meteorology uppgav att modellerna visade möjliga toppvärden på mellan 2,2 och mer än 3 grader över det normala i Niño 3.4-området. Det högsta tillförlitligt registrerade månadsgenomsnittet i området var 2,6 grader över det normala i januari 1983.
Bränder i Sydeuropa, höga temperaturer i Frankrike, USA, Sydkorea och Mellanöstern samt låga vattennivåer i stora floder har lyfts fram som möjliga tidiga uttryck för den pågående utvecklingen. Hur omfattande vädereffekterna blir när El Niño når full styrka är fortfarande osäkert.
WMO:s flerårsprognos anger att den globala årsmedeltemperaturen under 2026–2030 väntas ligga mellan 1,3 och 1,9 grader över genomsnittet för perioden 1850–1900. Organisationen bedömer sannolikheten till 86 procent för att minst ett av åren blir varmare än rekordåret 2024.
James Hansen anser att klimatets känslighet för ökade koldioxidhalter kan vara större än vad FN:s klimatpanel IPCC anger. IPCC:s bästa uppskattning är att en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt höjer jämviktstemperaturen med 3 grader. Det sannolika intervallet anges till 2,5–4 grader och det mycket sannolika intervallet till 2–5 grader. James Hansen bedömer i stället att klimatkänsligheten kan ligga mellan 4 och 5 grader.
James Hansen kopplar bland annat skillnaden till minskade utsläpp av aerosoler som tidigare reflekterade en del av solstrålningen. Internationella sjöfartsorganisationen IMO uppgav att regler som infördes den 1 januari 2020 sänkte den högsta tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle från 3,5 till 0,5 procent. Enligt IMO minskade reglerna sjöfartens sammanlagda utsläpp av svaveloxider med omkring 70 procent.
Zeke Hausfather har framhållit att temperaturutvecklingen under andra halvåret 2026 och under 2027 kan bli mycket kraftig om El Niño når rekordnivåer. En central fråga är hur länge den förhöjda värmen blir kvar efter att fenomenet har nått sin topp. Temperaturen sjunker normalt när El Niño avtar och utvecklingen kan därefter övergå i La Niña.
En studie publicerad i Geophysical Research Letters 2026 visade att starkare slumpmässiga atmosfäriska störningar kan minska havets avgivning av värme. Forskarna fastställde att detta tydligt ökar sannolikheten för att en El Niño som börjar ett år fortsätter under ytterligare ett år.
En annan studie i Nature Communications visade att 16 av 23 analyserade klimatmodeller gav fler fleråriga El Niño-händelser i ett varmare klimat. Modellernas genomsnitt ökade från omkring sju till tio sådana händelser per hundra år.
Fleråriga El Niño-perioder kan påverka bland annat ekonomin, marina värmeböljor, fiskbestånd och molnbildning. Dartmouth College uppgav att forskarna Christopher Callahan och Justin Mankin beräknat att El Niño-händelser kan orsaka globala ekonomiska förluster på sammanlagt 84 biljoner dollar under 2000-talet om klimatförändringen förstärker fenomenens frekvens och styrka.
Samma ekonomiska modell uppskattade att El Niño 2023–2024 kan minska den globala ekonomiska produktionen med 5,7 biljoner dollar fram till 2029. Beräkningen visar enligt Dartmouth College att de ekonomiska effekterna kan bestå i flera år efter att själva havsfenomenet har upphört.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten är skriven med ett i stort sett neutralt och sakligt språk där varje påstående tydligt hänvisas till källor som forskare, myndigheter och organisationer. Eventuella värderande och laddade uttryck, såsom referenser till "rekordstark El Niño" eller ekonomiska förluster, härleds till specifika källor och är således inte journalistens egna bedömningar eller förstärkningar. Journalisten gör inga egna slutsatser eller spekulationer utan återger informationen genom källhänvisningar. Språket är informativt utan bruk av emotionellt eller dramatiserande formuleringar från journalistens sida. Några mindre poängavdrag görs då vissa uttryck som "kan bli det varmaste året" eller "mycket kraftig" beskriver prognoser som indirekt kan uppfattas som något förstärkta, men eftersom dessa direkt återges från experters bedömningar påverkar det inte oberoendet i större grad. Sammantaget uppfyller artikeln höga krav på oberoende och neutralitet.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den håller sig nära en vetenskaplig och teknokratisk förklaring av ett globalt miljöproblem utan ideologisk laddning i fråga om lösningar eller ansvar. Den saknar kritiska eller politiska vinklar men lyfter fram etablerade vetenskapliga myndigheter och experter vilket passar en pragmatisk och institutionell mittposition. Vänsterinslag finns i framhävandet av klimatproblemet och möjliga sociala följder, men inga ideologiska krav på statliga interventioner eller kritik mot marknaden framkommer. Högerintressen adresseras inte alls.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av en allvarlig och accelererande klimatförändring med stark betoning på naturvetenskapliga prognoser och ekonomiska konsekvenser. Problemet framstår som den globala uppvärmningen och El Niño-effekten, medan forskare och vetenskapliga organisationer framstår som ansvariga för information och analys.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat och tekniskt med fokus på vetenskapliga mätningar och prognoser. Inga ordval förstärker eller förminskar särskilt, utan tonläget är neutralt men med en tydlig betoning på risk och allvar.
Källbalans:
Artikeln lyfter fram en rad olika vetenskapliga institutioner och forskare som NOAA, WMO, James Hansen, Zeke Hausfather, Dartmouth College och internationella organisationer som IMO. Det saknas dock röster från politiska beslutsfattare eller representanter för näringsliv eller skeptiska perspektiv, vilket ger en vetenskapligt fokuserad och enbart auktoritativ bild.
Utelämnanden och kontext:
Perspektiv som handlar om politiska eller ekonomiska lösningar, ansvarsfördelning mellan stater och företag, eller sociala konsekvenser saknas. Artikeln tar inte upp eventuella motåtgärder, kostnader eller konflikter i klimatpolitiken vilket kunde nyansera bilden. Detta gör att analysen hamnar nära en teknokratisk och vetenskaplig förklaringsmodell utan ideologiska tillhyggen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA och Iran närmar sig avtal om Hormuzsundet
USA och Iran uppges närma sig en tillfällig överenskommelse om att åter öppna Hormuzsundet för...

Sista åtalet efter Kapitoliumstormningen avskrivet
Det sista kvarvarande åtalet efter stormningen av Kapitolium i Washington DC den 6 januari 2021...

Rysk infiltration sprids i strategiska Kostiantynivka
Ryska infiltrationsgrupper har under juli utökat sin närvaro i stora delar av Kostiantynivka, en strategiskt...

Svår kontakt med Irans högste ledare
Irans president Masoud Pezeshkian uppgav i statlig iransk tv på onsdagen att det för närvarande...
