Bostadspriserna väntas stiga efter kraftigt julifall

SBAB:s chefsekonom Robert Boije bedömer att bostadsmarknaden blir stabil under hösten och i huvudsak följer normala säsongsmönster. Banken räknar med att bostadspriserna stiger med totalt 4 procent under 2026, men Robert Boije framhåller att utvecklingen kan påverkas av omvärldsläget.

SBAB:s statistik visade att bostadspriserna i Sverige sjönk med 2,4 procent i juli. Nedgången var ojämnt fördelad. Lägenhetspriserna föll med 4,6 procent och huspriserna med 1,4 procent. I Storstockholm minskade lägenhetspriserna med 7,1 procent. SBAB bedömde att prisfallet för lägenheter var klart större än vad den normala sommarsäsongen kunde förklara.

Svensk Mäklarstatistik redovisade samtidigt en mindre nedgång i sin separata mätning. Där steg villapriserna med 0,5 procent under juli, medan bostadsrättspriserna sjönk med 1,2 procent. Jämfört med samma period ett år tidigare hade bostadsrätterna ökat med 1,7 procent och villorna med 1,2 procent.

Robert Boije uppgav att bostadspriserna vanligtvis utvecklas svagt under sommaren. Han räknar med att aktiviteten och priserna ökar i augusti och under den första delen av september, när många börjar studera eller byter arbete. Uppgången brukar enligt Robert Boije omfatta både villor och lägenheter. Under de senare höstmånaderna och den tidiga vintern brukar priserna därefter sjunka något.

SBAB uppgav i början av juli att marknaden för lägenheter i Stockholms och Göteborgs innerstäder låg något över en normal aktivitetsnivå, samtidigt som bostadsmarknaden i stort fortsatte att normaliseras. Hemnets köparbarometer för juni visade att 39 procent av de tillfrågade bostadsköparna räknade med stigande priser under det kommande halvåret.

Den främsta osäkerheten gäller enligt Robert Boije utvecklingen i omvärlden. Om Hormuzsund förblir stängt under hela året finns det enligt honom en risk för att inflationen stiger. Det skulle även kunna medföra högre bolåneräntor om Riksbanken beslutar att höja styrräntan.

Riksbanken lämnade den 17 juni styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Riksbanken bedömde samtidigt att det fanns en viss sannolikhet för en räntehöjning senare under 2026, eftersom riskerna för en alltför hög framtida inflation hade ökat. I juniprognosen beräknades KPI-inflationen till 0,6 procent under 2026 och 2,7 procent under 2027.

Robert Boije bedömer inte att de nya bolånereglerna får någon större påverkan på bostadsmarknaden. Han uppgav att det är svårt att skilja regeländringarnas betydelse från andra händelser i omvärlden, men att någon mycket kraftig prisuppgång inte har kunnat ses efter förändringarna av bolånetaket och amorteringskravet.

Från den 1 april 2026 höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent för lån som tas vid köp av en ny bostad. Den nödvändiga kontantinsatsen minskade därmed från 15 till 10 procent. Regeringen fastställde samtidigt att tilläggslån, exempelvis för renoveringar, får uppgå till högst 80 procent av bostadens marknadsvärde.

Finansinspektionen har klargjort att det grundläggande amorteringskravet finns kvar. Bostadslån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent per år. Lån med en belåningsgrad över 50 men högst 70 procent ska amorteras med minst 1 procent per år. Det skärpta amorteringskrav som togs bort innebar tidigare ytterligare 1 procents årlig amortering för hushåll vars bostadslån översteg 4,5 gånger den sammanlagda bruttoårsinkomsten.