Extrembränder i Sydeuropa styrs helt av vädret

De omfattande skogsbränderna i Sydeuropa ligger på en nivå som saknar motsvarighet i Sverige, enligt brandingenjören och seniorkonsulten Lars-Göran Uddholm. Han har tidigare varit räddningsledare under skogsbranden i Västmanland 2014 och bedömer att släckningsinsatserna i södra Europa i första hand avgörs av vind, temperatur och nederbörd.

I Spanien har bränderna i Ávila, Madrid och Toledo tillsammans förstört omkring 77 000 hektar. Spanska myndigheter uppgav att cirka 90 000 personer antingen hade evakuerats eller beordrats att stanna inomhus. I provinsen Toledo evakuerades 5 200 personer från elva orter, medan omkring 15 000 människor lämnade sina hem efter en separat brand nära Vall d’Uixó i provinsen Castellón.

Spaniens miljöminister Sara Aagesen uppgav att branden i Ávila hade förstört mer än 50 000 hektar och därmed blivit den största enskilda skogsbranden i landets moderna historia. Associated Press uppgav att två stora bränder väster om Madrid först förenades och därefter gick samman med branden i Ávila. Den spanska regeringen klassade då för första gången en skogsbrand som en nationell nödsituation.

Bränderna i Ávila och Madrid fördes enligt Spaniens regering samman under ett enhetligt nationellt ledningssystem efter att beredskapsnivå tre hade aktiverats enligt landets civilskyddslag. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez uppgav att tio autonoma regioner hade erbjudit resurser. Grekland och Italien skickade stöd, medan Portugal avdelade fler än 100 militärer till insatsen i Ávila.

Lars-Göran Uddholm uppger att räddningsarbetet vid en stor skogsbrand främst måste inriktas på att hindra fortsatt spridning, föra människor i säkerhet och skydda insatspersonalen. Risken för att räddningsstyrkor omringas av elden är stor. Han anser därför att resurser bör delas mellan grupper som försöker begränsa branden och grupper som löpande bedömer riskerna.

Enligt Lars-Göran Uddholm förändras brandens intensitet under dygnet. Aktiviteten är ofta lägre under förmiddagen, ökar kring lunch och eftermiddag och avtar när temperaturen sjunker på kvällen. Nattarbete kan därför ge bättre möjligheter att bekämpa elden, men innebär samtidigt stora risker för personalen, särskilt i den mörka och svårframkomliga terrängen i Sydeuropa.

Reuters Climate Monitor beräknade att den genomsnittliga dagliga högsta temperaturen i både Bordeaux och Ávila under juli låg på omkring 32 grader. Det var nästan sex grader över normalvärdet för perioden 1961–1990. Copernicus klimatförändringstjänst fastställde samtidigt att juni 2026 var den varmaste junimånaden som registrerats i Västeuropa, med en genomsnittlig landtemperatur på 20,74 grader, vilket var 3,06 grader över genomsnittet för 1991–2020.

Copernicus klimatförändringstjänst uppgav också att torka och ovanligt torra markförhållanden under juni hade bidragit till ökad brandaktivitet på Iberiska halvön och i södra Frankrike. Enligt Lars-Göran Uddholm kan ytterligare utrustning och personal påverka enskilda delar av insatsen, men inte kontrollera brandförloppet som helhet. För att räddningstjänsterna ska kunna få ett övertag krävs enligt honom att vinden och värmen avtar, helst i kombination med regn.

Frankrike aktiverade enligt EU-kommissionen unionens civilskyddsmekanism den 5 juli. Landet fick därefter fyra rescEU-brandflyg från Sverige och Cypern samt två helikoptrar från Tjeckien. EU-kommissionen uppgav att unionens beredskap inför brandsäsongen 2026 omfattar 22 brandflygplan, fem helikoptrar, 777 brandmän från 14 länder och 21 certifierade insatsstyrkor.

Lars-Göran Uddholm beskriver arbetet som mycket krävande för räddningspersonalen på plats, med höga temperaturer och oländig terräng. Han uppger att myndigheterna samtidigt behöver skapa framförhållning och evakuera människor från områden där det inte går att garantera att elden kan stoppas.