EU:s nya naturplan möter motstånd från forskare och miljöministrar

EU-kommissionens beslut att ta upp en möjlig revidering av unionens naturdirektiv i arbetsprogrammet för 2027 har mött invändningar från forskare, miljöorganisationer och flera medlemsländer. Kritiken gäller framför allt planerna på att se över fågel- och habitatdirektiven, som ligger till grund för naturskyddsnätverket Natura 2000.

Hundratals forskare har i ett öppet brev till EU-kommissionen motsatt sig att direktiven öppnas för förändringar. Forskarna hänvisar till vetenskapliga undersökningar som visat att regelverket haft positiva effekter på den biologiska mångfalden. De framhåller särskilt att riktade skyddsåtgärder har gynnat flera fågelpopulationer.

Även miljöministrar från fem EU-länder har uttryckt invändningar. Frankrikes miljöminister Monique Barbut, Tysklands miljöminister Carsten Schneider, Ungerns miljöminister László Gajdos, Luxemburgs miljöminister Serge Wilmes och Spaniens miljöminister Sara Aagesen skickade inför beslutet ett gemensamt brev till kommissionen.

Ministrarna motsatte sig att en översyn av fågel- och habitatdirektiven skulle aviseras innan den pågående utvärderingen avslutats. De fem ministrarna framhöll att unionen i första hand bör prioritera en bättre tillämpning av befintliga regler, åtgärda administrativa problem och säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för naturvård och restaurering.

Trots invändningarna finns planerna med i arbetsprogrammet för 2027 som EU-kommissionen antog onsdagen den 4 november. Kommissionen anger att syftet med översynen är att undersöka om regelverket behöver förändras för att även fortsättningsvis fungera effektivt.

Arbetet med att utvärdera direktiven påbörjades tidigare under året. Den 12 maj 2026 öppnade EU-kommissionen ett offentligt samråd som avslutades den 10 augusti. Utvärderingen omfattar bland annat reglernas kostnadseffektivitet och möjligheterna att begränsa administrativa krav utan att försämra naturskyddet.

Under september genomförde kommissionen även ett möte med myndigheter från medlemsländerna och berörda organisationer. I oktober hölls en genomförandedialog med EU:s miljökommissionär Jessika Roswall. En slutrapport från utvärderingen ska enligt kommissionens tidsplan presenteras före utgången av 2026.

En tidigare granskning av fågel- och habitatdirektiven avslutades i december 2016. EU-kommissionen bedömde då att lagstiftningen fortfarande var relevant och ändamålsenlig. Samtidigt konstaterade kommissionen att medlemsländerna behövde förbättra genomförandet för att direktivens mål skulle kunna uppnås.

Motståndet mot förändringar har också samlat ett stort antal namnunderskrifter. Den 23 oktober 2026 överlämnade BirdLife Europe, ClientEarth, European Environmental Bureau och WWF EU en namninsamling med 1 254 722 underskrifter till miljökommissionär Jessika Roswall i Bryssel.

Namninsamlingen genomfördes inom kampanjen Hands Off Nature, där organisationerna motsätter sig försvagningar av EU:s naturskyddslagstiftning, däribland fågel- och habitatdirektiven.

Europeiska miljöbyrån EEA har i sin rapportering om biologisk mångfald konstaterat att 81 procent av de bedömda livsmiljöerna och 39 procent av fågelarterna inom EU:s naturskyddslagstiftning har en otillfredsställande eller dålig status. Myndigheten pekar på förändrad markanvändning, överutnyttjande av naturresurser, föroreningar och klimatförändringar som viktiga faktorer bakom påverkan på naturen.

Fågeldirektivet omfattar bland annat särskilda skyddsområden som medlemsländerna har utsett. EU-kommissionen uppger att det finns över 5 400 sådana områden inom unionen. Tillsammans omfattar de mer än 832 000 kvadratkilometer land och hav och ingår i Natura 2000-nätverket.

Parallellt behandlas andra förslag om förändringar i EU:s miljöregelverk. Den 28 oktober meddelade miljöorganisationen Fern att fler än 40 organisationer gemensamt hade uppmanat Europaparlamentet att motsätta sig ändringar av artikel 8 i förslaget COM(2025) 984 om snabbare miljöbedömningar.

Organisationerna anser att de föreslagna ändringarna skulle kunna försvaga skyddet för arter och livsmiljöer i samband med skogsbruk. EU:s ministerråd antog den 30 september sin förhandlingsposition om snabbare miljöbedömningar. Rådet har meddelat att förhandlingar med Europaparlamentet kan påbörjas när parlamentet har fastställt sin ståndpunkt.

Förslaget är en del av EU:s arbete med att förenkla miljörelaterade tillståndsprocesser. Kommissionen har samtidigt satt upp ett övergripande mål om att minska företagens administrativa bördor med minst 25 procent. För små och medelstora företag är motsvarande mål minst 35 procent.

Under mandatperioden 2024–2029 vill EU-kommissionen även minska de återkommande administrativa kostnaderna med sammanlagt 37,5 miljarder euro.

Arbetsprogrammet för 2027 är mindre omfattande än tidigare års program. Totalt aviseras 23 nya eller uppdaterade initiativ, samtidigt som flera äldre lagförslag ska dras tillbaka.

Nyhetsbyrån Agence Europe uppgav den 4 november att kommissionen planerar att återkalla 23 tidigare lagförslag. Bland dessa finns förslaget om åtgärder mot sena betalningar vid affärstransaktioner.

Enligt Agence Europe innehåller arbetsprogrammet också en planerad europeisk vattenåtgärd under tredje kvartalet 2027. Under andra kvartalet samma år avser kommissionen att presentera en plan mot värmeböljor som inte ska ha formen av ett lagstiftningsförslag.