FN varnar för miljardbrist i skyddet mot extremväder

Utvecklingsländerna får bara en mindre del av pengarna som behövs för att skydda samhällen mot klimatförändringarnas effekter. Enligt FN:s miljöprogram Unep uppgår det årliga finansieringsbehovet till omkring 305 miljarder dollar, medan de faktiska utbetalningarna under 2024 stannade på mellan 28,2 och 31,7 miljarder dollar.

FN:s generalsekreterare António Guterres beskriver skillnaden mellan behov och tillgängliga resurser som omfattande. I ett videomeddelande uppger han att utvecklingsländerna får ungefär tio cent för varje dollar som krävs för klimatanpassning.

Den senaste rapporten från Unep visar att den internationella finansieringen endast ökade med omkring en miljard dollar mellan 2023 och 2024. FN:s miljöprogram konstaterade den 4 november 2026 att tillväxten i finansieringen därmed har bromsat in.

Behovet gäller bland annat skydd mot översvämningar och kraftiga stormar. Investeringar krävs också för att säkra dricksvatten, livsmedelsproduktion, bostäder och annan infrastruktur. Varningssystem för extrema väderhändelser ingår i de åtgärder som FN pekar ut.

Enligt Unep omfattar beräkningen på 305 miljarder dollar till stor del inte företagens egna behov av klimatanpassning. Om även den privata sektorns investeringar räknas in kan det totala finansieringsbehovet bli nästan dubbelt så stort.

Uneps generaldirektör Inger Andersen framhåller att kostnaderna fortsätter att öka när arbetet med att minska utsläppen fördröjs. Vid en pressträff förklarade hon att större ekonomiska resurser kommer att behövas för att hantera klimatförändringarnas följder.

Målet är att perioden över 1,5 grader ska bli så kort som möjligt, och att temperaturen därefter ska sjunka under nivån igen.

– Men även om vi lyckas så står vi inför mer intensiv påverkan från klimatet. Många människor i världen lider redan av påverkan som värmeböljor, naturbränder, stormar, missväxt och översvämningar.

Vid förra årets klimattoppmöte lovade de rika länderna 40 miljarder från 2025, och en tredubbling av den siffran på tio år. Det skulle inte ens motsvara en tredjedel av behovet, och inflödet har börjat plana ut.

Finansieringsfrågan kan bli viktig på årets möte i turkiska Antalya, som inleds nästa vecka.

– Löften är väldigt viktiga, eftersom det betyder att vi kan hålla folk ansvariga. Men det vi ser är att de här kollektiva löftena är svåra att uppfylla, säger Andersen.

Henry Neufeldt, chef för konsekvensbedömning och klimatanpassning vid Uneps klimatcenter i Köpenhamn, säger att det extremväder vi ser i dag kommer från utsläpp som gjordes för 20 år sedan.

– Så utsläppen som vi producerar i dag kommer att orsaka påverkan, hur mycket vi än minskar utsläppen. Det betyder att vi måste investera mer i anpassningar och att det kommer att bli mer förluster och skador, säger han och tillägger:

– Vi är inte redo för en värld bortom 1,5 grader.

Många människor i världen lider redan av påverkan som värmeböljor, naturbränder, stormar, missväxt och översvämningar.

Vid klimattoppmötet COP30 i Belém i november 2025 gjorde de rikare länderna åtaganden om att höja finansieringen av klimatanpassning till 40 miljarder dollar från 2025 och tredubbla nivån inom tio år. Inte ens en sådan ökning skulle täcka en tredjedel av utvecklingsländernas beräknade behov.

Unep beräknar att en tredubbling av den internationella offentliga finansieringen skulle motsvara mellan 85 och 120 miljarder dollar om året 2035, beroende på vilken utgångsnivå som används. Med hänsyn till inflationen skulle beloppen täcka omkring 20–29 procent av det uppskattade behovet.

Länderna enades också vid COP30 om att arbeta för att mobilisera minst 1,3 biljoner dollar årligen till klimatåtgärder senast 2035. Den målsättningen gäller klimatfinansiering generellt och omfattar därmed fler områden än klimatanpassning.

Trots den begränsade totala ökningen har vissa finansieringskanaler vuxit. Unep redovisar att finansieringen genom multilaterala utvecklingsbanker och direkt samarbete mellan utvecklingsländer steg från 3,8 miljarder dollar 2019 till 9,6 miljarder dollar 2024.

Gröna klimatfonden, Green Climate Fund, hade den 7 juli 2026 avsatt nominell finansiering på 10,3 miljarder dollar till klimatanpassning. Det motsvarade ungefär hälften av fondens samlade finansiering vid tidpunkten.

Under 2025 gjorde Gröna klimatfonden dessutom åtaganden om 2,2 miljarder dollar till nya klimatanpassningsprojekt. När fondens finansiering räknades om till bidragsekvivalenter utgjorde klimatanpassning 59 procent av projektportföljen.

Även Anpassningsfonden har beslutat om ytterligare finansiering. Vid styrelsens 47:e möte i Bonn den 23 oktober 2026 godkändes nya projekt till ett sammanlagt värde av 98,8 miljoner dollar. Styrelsen fastställde samtidigt målet att mobilisera minst 1,2 miljarder dollar under perioden 2026–2029.

Anpassningsfondens styrelse uppgav vid samma möte att värdet av projekt under beredning hade nått nästan två miljarder dollar, den högsta nivån hittills. Styrelsen vill även slutföra fondens övergång till Parisavtalet vid COP31. En sådan förändring skulle ge fonden tillgång till fem procent av intäkterna från utsläppskrediter enligt artikel 6.4 i avtalet.

Finansieringsbehoven gäller också hanteringen av klimatkatastrofer som redan har inträffat. FN:s fond för klimatrelaterade förluster och skador, Fund for Responding to Loss and Damage, hade den 15 mars 2026 fått löften om sammanlagt 822,06 miljoner dollar från 27 bidragsgivare. Av dessa hade 25 undertecknat finansieringsavtal.

Enligt Uneps rapport för 2026 uppgick ansökningarna under fondens första ansökningsomgång till sammanlagt 2,8 miljarder dollar. Det ursprungliga beloppet som fanns tillgängligt var 342 miljoner dollar.

Den 22 oktober 2026 meddelade fondens styrelse att 21,6 miljoner dollar preliminärt hade avsatts till Nepal efter översvämningskatastrofen vid Bhote Koshi. Styrelsen beslutade även att pröva ett särskilt förfarande som skulle ge Nepal möjlighet att ansöka om stöd utanför den ordinarie ansökningsperioden.

Behovet av investeringar framgår även av Världsbankens klimat- och utvecklingsrapport för Thailand. Världsbanken uppskattar att landet behöver ytterligare klimatinvesteringar med ett nuvärde på 219 miljarder dollar under de kommande 25 åren. Av detta avser 105 miljarder dollar klimatanpassning och 96 miljarder dollar åtgärder för att minska utsläppen.

Den internationella finansieringen väntas åter bli en central fråga när klimatmötet COP31 inleds i turkiska Antalya nästa vecka. Enligt FN:s klimatkonvention UNFCCC har Turkiets miljöminister Murat Kurum nominerats till ordförande för mötet, medan Australiens minister Chris Bowen ska leda klimatförhandlingarna.

Ett särskilt högnivåmöte med stats- och regeringschefer hålls i Antalya den 11–12 november 2026. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ska leda öppningen, och FN:s generalsekreterare António Guterres finns bland de annonserade talarna.

Inger Andersen framhåller att internationella löften är viktiga eftersom de gör det möjligt att ställa länder till svars för sina åtaganden. Samtidigt konstaterar Uneps generaldirektör att tidigare gemensamma finansieringslöften har visat sig svåra att uppfylla.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?