EU öppnar för snabbare medlemskap för Moldavien

Moldavien kan komma att avsluta sina medlemskapsförhandlingar med EU före Ukraina. I EU-kommissionens årliga rapport om utvidgningen anges olika tidsplaner för de båda länderna, trots att deras förhandlingsprocesser hittills har löpt parallellt.

EU-kommissionen bedömer att Moldavien kan slutföra förhandlingarna i början av 2028, medan Ukraina anges kunna nå motsvarande punkt mot slutet av samma år. För Montenegro är målet att avsluta förhandlingarna tidigare, medan Albanien enligt kommissionens tidsplan kan bli färdigt under 2027.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen framhåller i ett pressmeddelande att flera kandidatländer har gjort betydande framsteg under det senaste året. Enligt Ursula von der Leyen skapar utvecklingen möjligheter att genomföra EU:s planerade utvidgning och stärka unionen.

Rapporten innehåller däremot inga fastställda datum för när nya medlemsländer ska ansluta sig. EU-kommissionen hade tidigare övervägt att presentera mer konkreta tidsangivelser, men mötte motstånd från medlemsländer som inte ville göra bindande utfästelser i förväg.

I stället har Montenegro, Albanien, Moldavien och Ukraina fått individuella färdplaner med reformkrav och mål för de kommande årens förhandlingar.

Montenegro ligger längst fram i processen. EU-kommissionen har tidigare bedömt att landet skulle kunna avsluta samtliga förhandlingskapitel under 2026. Det har också funnits förhoppningar om ett medlemskap från den 1 januari 2028 för landets drygt 600 000 invånare.

– Ett inträdesavtal skulle kunna undertecknas redan i juni nästa år, säger en EU-tjänsteman på en pressgenomgång i Bryssel.

Den 12 oktober 2026 bekräftade EU:s ministerråd att Montenegro preliminärt hade avslutat förhandlingarna om 21 av sammanlagt 33 kapitel. De tre senast avslutade kapitlen gällde statistik, ekonomisk och monetär politik samt socialpolitik och sysselsättning.

EU-kommissionen presenterade den 30 juni 2026 dessutom ett särskilt finansiellt paket kopplat till Montenegros framtida anslutning. Paketet behandlar budgetfrågorna vid ett medlemskap och ingår i förhandlingskapitel 33 om finansiella bestämmelser.

Landets förhandlingar påverkas samtidigt av kvarstående krav från Kroatien. Kraven gäller bland annat utredningar och rättsliga processer med anknytning till krigen i det forna Jugoslavien under 1990-talet.

I EU-kommissionens utvidgningsstrategi för 2025 konstaterades att Montenegro fullt ut hade anpassat sig till unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive EU:s sanktioner. Kommissionen pekade samtidigt på att olösta tvister mellan kandidatländer och befintliga medlemsländer fortfarande påverkar utvidgningsarbetet.

För Moldavien har medlemskapsprocessen fortsatt med flera steg under 2025 och 2026. Enligt Europaparlamentets utredningstjänst slutförde landet i september 2025 genomgången av sin lagstiftning inom samtliga förhandlingsområden. Den 15 juni 2026 öppnades förhandlingarna om det första området, som omfattar grundläggande frågor om bland annat demokratiska institutioner och rättsstaten.

Den 13 oktober 2026 meddelade EU:s ministerråd att både Moldavien och Ukraina hade inlett förhandlingar inom ytterligare två ämnesområden. Dessa gäller den inre marknaden samt konkurrenskraft och inkluderande tillväxt. Tillsammans omfattar områdena 17 förhandlingskapitel för respektive land.

Moldavien har även fått ytterligare ekonomiskt stöd från EU. Den 5 oktober 2026 beslutade EU-kommissionen om 157 miljoner euro inom unionens tillväxtplan för landet, sedan kommissionen bedömt att 18 reformer inom sju områden hade genomförts. Därmed hade sammanlagt 661 miljoner euro gjorts tillgängliga genom planen.

Tidigare under året hade Moldavien enligt EU-kommissionen uppfyllt ytterligare 24 reformindikatorer i mars 2026. Arbetet omfattade bland annat cybersäkerhet, digitalisering av offentliga tjänster, ökad insyn i statsbudgeten och åtgärder mot bedrägerier. Reformresultaten låg till grund för ett stödbelopp på 189 miljoner euro.

Vid associeringsrådets möte den 5 oktober 2026 behandlade EU och Moldavien även reformeringen av rättsväsendet, rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpning. Enligt EU:s utrikestjänst betonade parterna behovet av fortsatt stöd för medlemskapsprocessen i samhället och insatser mot desinformation.

Att EU-kommissionen nu anger skilda tidpunkter för Moldaviens och Ukrainas förhandlingar markerar en möjlig förändring jämfört med ländernas tidigare gemensamma framdrift. Ukraina har velat behålla kopplingen till Moldaviens process för att få stöd i sitt eget medlemskapsarbete.

En omständighet som lyfts fram i bedömningarna är skillnaden mellan ländernas storlek och situation. Moldavien har omkring fyra miljoner invånare, jämfört med Ukrainas omkring 40 miljoner. Ukraina befinner sig dessutom i krig med Ryssland, vilket gör landets anslutning mer komplicerad.

Bland de övriga kandidatländerna finns Serbien, som inledde medlemskapsförhandlingar 2014 men där processen i praktiken har stått stilla under flera år. Den så kallade Studentlistans seger i det senaste parlamentsvalet har öppnat för möjligheten att återuppta arbetet med EU-anslutningen.

EU-kommissionens generaldirektorat för ekonomiska och finansiella frågor publicerade den 26 maj 2026 en ekonomisk granskning av reformprogrammen i åtta kandidatländer och potentiella kandidatländer. Bland de granskade länderna fanns Albanien, Moldavien, Montenegro och Serbien. Rapporten utgör ett separat underlag för kommissionens bedömning av ländernas ekonomiska reformer.

Parallellt med förhandlingarna har EU-kommissionen lagt fram förslag om förändringar i unionens utvidgningsprocess. Den 6 oktober 2026 presenterade kommissionen särskilda skyddsmekanismer som skulle kunna användas vid framtida anslutningar.

Förslagen omfattar möjligheter att begränsa nya medlemsländers rättigheter vid allvarliga överträdelser av EU:s grundläggande värden. Kommissionen har också tagit upp tänkbara övergångsregler för arbetskraftens fria rörlighet, jordbruk och finansiering.

I oktober 2026 föreslog EU-kommissionen dessutom att vissa beslut under medlemskapsförhandlingarna ska kunna fattas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Det gäller bland annat beslut om att öppna nya förhandlingsområden. Förslaget behöver behandlas vidare av medlemsländerna.

Europeiska rådet framhöll vid sitt möte den 15–16 oktober 2026 att både unionen och kandidatländerna måste förbereda sig inför kommande utvidgningar. Rådet betonade särskilt fortsatta reformer inom rättsstatsområdet och behovet av institutionella förberedelser inom EU.

Även efter avslutade förhandlingar återstår formella beslut innan ett land kan bli medlem. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen måste Europaparlamentet godkänna varje ny anslutning.

EU:s utvidgning har pågått i flera etapper sedan Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike och Italien undertecknade Parisfördraget 1951 och bildade den europeiska kol- och stålgemenskapen.

Danmark, Irland och Storbritannien anslöt sig den 1 januari 1973. Portugal och Spanien blev medlemmar den 1 januari 1986, medan Sverige, Finland och Österrike gick med den 1 januari 1995.

Den största utvidgningen genomfördes den 1 maj 2004, då Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern blev medlemmar. Bulgarien och Rumänien anslöt sig därefter den 1 januari 2007.

Hela Tyskland omfattas av medlemskapet sedan återföreningen den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland införlivades med Västtyskland. Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020.