EU kräver svensk klimatplan efter missade utsläppsmål

Sverige hör till de nio EU-länder som måste redovisa nya åtgärder för att klara sina utsläppsåtaganden till 2030. EU-kommissionens senaste klimatrapport visar att de svenska utsläppen inom ansvarsfördelningsförordningen, ESR, inte minskar tillräckligt snabbt för att nå det fastställda målet.

Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer Sverige att ha minskat utsläppen inom ESR med 45 procent till 2030 jämfört med 2005. Sveriges åtagande är en minskning med 50 procent. ESR omfattar bland annat vägtransporter, jordbruk och uppvärmning som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem.

Den 9 november 2026 meddelade EU-kommissionens talesperson i klimatfrågor, Anna-Kaisa Itkonen, att klimatkommissionären Wopke Hoekstra inom kort ska skicka formella brev till de medlemsländer som riskerar att inte uppfylla sina åtaganden. Länderna får tre månader på sig att lämna in planer som visar vilka åtgärder de avser att genomföra.

Utöver Sverige omfattas Österrike, Kroatien, Cypern, Tyskland, Italien, Irland, Litauen och Malta av kravet. EU-kommissionen ska därefter granska de nationella planerna och bedöma deras trovärdighet inom fyra gånger månader efter att de har lämnats in.

Anna-Kaisa Itkonen uppgav också att EU-kommissionen har möjlighet att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsländer. Hon framhöll samtidigt att kommissionens första prioritet är att länderna genomför de åtgärder som behövs för att uppfylla sina klimatåtaganden.

Sveriges utveckling skiljer sig mellan olika utsläppskategorier. Under 2025 hade landet den näst största minskningen av samlade utsläpp inom EU. Samtidigt har utvecklingen inom ESR försämrats i förhållande till de årliga utsläppsgränserna. Sverige låg under de tillåtna nivåerna fram till och med 2023 men har därefter överskridit dem.

Naturvårdsverket beräknade den 17 juni 2026 att Sverige kan få ett samlat underskott motsvarande 13,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom ESR fram till 2030. Beräkningen utgick från de styrmedel som ingick i myndighetens scenario.

I sin bedömning pekade Naturvårdsverket på att lägre drivmedelsskatter och sänkt reduktionsplikt har bidragit till ökad vägtrafik och minskad användning av biodrivmedel. Myndigheten bedömde även att elektrifieringen av vägtransporter och arbetsmaskiner har bromsats. Förändrade metoder för att beräkna utsläppen från tung vägtrafik har enligt Naturvårdsverket dessutom ökat det beräknade avståndet till klimatmålen.

Europeiska miljöbyrån, EEA, konstaterade i sin sammanställning för 2026 att Sveriges utsläppsprognoser endast omfattade redan beslutade och befintliga styrmedel. Någon separat prognos som tog hänsyn till ytterligare planerade klimatåtgärder hade Sverige inte lämnat.

De utsläppsnivåer som Sverige får tillgodoräkna sig inom ESR sänks successivt fram till 2030. I den statliga utredningen SOU 2025:107 angavs ett illustrativt utsläppsutrymme på cirka 28,45 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2024. Motsvarande nivå för 2030 var omkring 22,5 miljoner ton. Beräkningen byggde på Naturvårdsverkets underlag från 2025 och utgjorde inte någon uppdaterad prognos för 2026.

Sverige har samtidigt möjlighet att använda vissa flexibilitetsregler inom EU:s klimatsystem. EU-kommissionen har redovisat att Sverige från 2025 får använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem för att täcka en begränsad del av sitt ESR-åtagande. Den anmälda möjligheten motsvarar två procent årligen under perioden 2025–2030, med ett sammanlagt tak på cirka 5,19 miljoner utsläppsenheter.

EU-kommissionen har även beräknat att medlemsländerna tillsammans kan få ett överskott på omkring 140 miljoner utsläppsenheter inom ESR-systemet. Det samlade överskottet bedöms räcka för att täcka underskotten i de nio länder som behöver lämna åtgärdsplaner. Kommissionen konstaterade dock att inga överföringar av sådana utsläppsenheter mellan medlemsländer hade rapporterats.

Den formella kontrollen av hur medlemsländerna har följt sina utsläppsutrymmen genomförs vid två tillfällen. EU-kommissionen har fastställt att perioden 2021–2025 ska granskas under 2027, medan utsläppen för perioden 2026–2030 ska kontrolleras 2032.

Klimatpolitiska rådet rekommenderade i sin rapport den 19 mars 2026 att Sverige inför ett bredare paket av styrmedel för att minska utsläppen från transporter och arbetsmaskiner. Rådet föreslog också att en konkret klimathandlingsplan ska presenteras senast i samband med budgetpropositionen hösten 2027.

Regeringen tillsatte redan i oktober 2024 en utredning om styrmedel för att fasa ut fossila bränslen och uppfylla Sveriges klimatåtaganden inom EU. Enligt Klimatpolitiska rådet omfattar utredningens uppdrag bland annat reduktionspliktens framtida utformning och möjligheten att införa ett nationellt system för utsläppshandel inom transportsektorn.

Utöver EU:s krav har Sverige ett separat nationellt utsläppsmål för inrikes transporter, med undantag för flyget. Energimyndigheten har redovisat att målet innebär att utsläppen från dessa transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Det nationella målet gäller parallellt med utsläppsåtagandena inom EU:s ansvarsfördelningsförordning.

Sveriges nästa steg i EU-processen blir att lämna en åtgärdsplan inom tre månader från datumet för kommissionens formella brev. Därefter ska EU-kommissionen bedöma om de redovisade åtgärderna är trovärdiga i förhållande till landets utsläppsåtagande för 2030.