Ensamhet väger tungt när svenskars lycka mäts

Äldre svenskar beskriver i dag sitt välbefinnande som högre än yngre, enligt en studie från bland annat Lunds universitet och Stockholms universitet. Studien bygger på uppgifter från Global Flourishing Study och Gallup World Poll och omfattar fler än 34 000 personer över 18 år i Sverige. Materialet sträcker sig från 2006 till 2024, men forskarna fann att skillnaden mellan yngre och äldre framför allt har vuxit fram under de senaste fem åren.

Forskarna jämförde totalt 65 variabler inom demografi, personlighet och sociala relationer. Ålder var den starkaste demografiska faktorn, men neuroticism, ensamhet, relationsnöjdhet och nöjdhet med vänskapsrelationer hade starkare samband med välbefinnandet än ålder. Lunds universitet uppgav att analysen genomfördes med Lasso-regression och att personligheten bedömdes utifrån femfaktormodellen: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism.

August Nilsson, psykologiforskare vid Oslo storstadsuniversitet, säger att yngre människor nu mår allt sämre. Han pekar särskilt på ensamhet som en riskfaktor för både psykisk och fysisk hälsa. I en separat analys av det svenska materialet från Global Flourishing Study uppmättes tydliga skillnader mellan yngre och äldre grupper, med en effektstorlek på 0,77 för ensamhet och 0,70 för lycka.

Global Flourishing Study omfattar internationellt fler än 200 000 deltagare i 22 länder. Studien visar sammantaget relativt oförändrade nivåer av välbefinnande mellan 18 och 49 års ålder, varefter nivåerna stiger med åldern. August Nilsson beskriver en möjlig förklaring som att äldre personer oftare redan har etablerade sociala nätverk och vänskapsrelationer med högre upplevd kvalitet, medan personer i 20-årsåldern fortfarande kan vara i färd med att bygga sina närmaste relationer.

Nilsson framhåller att kvaliteten i en relation bland annat kan bedömas genom hur emotionellt nära en person står någon annan och om personen går att kontakta vid ett akut behov. Han anser att vänskapsrelationer behöver prioriteras och beskriver dem som något som kräver investering över tid. Han säger också att personer som bor ensamma kan ha särskilt värde av att arbeta på en arbetsplats i stället för hemifrån eftersom det skapar kontakt med andra människor.

Folkhälsomyndigheten uppger att omkring 600 000 vuxna i Sverige ofta känner sig ensamma och att cirka 1,3 miljoner saknar någon som de kan dela sina innersta tankar med. I Nationella folkhälsoenkäten 2024 svarade 6 procent att de ofta eller alltid besvärades av ensamhet och ytterligare 13 procent att de gjorde det ibland. Bland personer under 45 år var återkommande ensamhet vanligare bland män än kvinnor. Myndigheten har sedan 2025 en nationell strategi för att förebygga ensamhet och stärka gemenskap.

Gemensamma måltider är ytterligare en faktor som har kopplats till högre rapporterat välbefinnande. World Happiness Report analyserade Gallup-data från 142 länder och territorier under 2022 och 2023. Deltagarna fick ange hur många luncher och middagar de hade ätit tillsammans med andra under en vecka, med maximalt 14 möjliga måltider. Den genomsnittliga livsutvärderingen låg på 6,1 av 10 bland personer som hade delat 13 måltider, jämfört med omkring 5,2–5,3 bland dem som hade delat mellan en och fem. Forskarna bakom rapporten betonar att sambandet inte visar att gemensamma måltider i sig orsakar högre välbefinnande.

August Nilsson hänvisar till resultaten och rekommenderar att så många luncher och middagar som möjligt äts tillsammans med andra. Sverige placerades på femte plats i World Happiness Report 2026. Gallup redovisade att placeringen bygger på en genomsnittlig livsutvärdering på 7,255 av 10 i Gallup World Poll 2023–2025. Fyra länder placerade sig före Sverige, och Costa Rica var det enda landet utanför Norden bland de fem högst placerade.