Enormt isberg har brutits loss från Petermannglaciären

AI-genererad illustration

Nyheter

Enormt isberg har brutits loss från Petermannglaciären

Av Sofia NilssonPublicerad: 25 aug 07:502 min

Ett 76 kvadratkilometer stort isberg har lossnat från Petermannglaciären på Grönland. Europeiska rymdstyrelsen ESA uppger att kalvningen den 4 augusti var glaciärens största förlust av flytande is sedan 2012. Isberget är omkring 150 meter tjockt och det största som har bildats i Arktis sedan 2020.

University of Ottawa uppger att isberget hade separerat från glaciärens östra sida senast klockan 20.00 UTC den 4 augusti. Forskare hade då följt sprickornas utveckling med satellitövervakning sedan 2019. ESA uppger samtidigt att satellitbilder från den 3 augusti visade tydlig försämring och sprickbildning längs den centrala delen av den flytande istungan före lossningen.

Isbergets yta är större än Manhattan i New York. I svenska mått är det större än Ekerö utanför Stockholm och ungefär lika stort som Alnön utanför Sundsvall. Händelsen upptäcktes med en Sentinel-satellit, vars radar kan registrera mark- och isförhållanden även genom moln och mörker.

ESA-forskaren Martin Wearing uppger att mycket stora bordformade isberg är relativt ovanliga i Arktis och att händelsen därför ger forskare möjlighet att följa hur en stor ismassa driver, förändras och till slut bryts sönder. National Snow and Ice Data Center framhåller samtidigt att stora bordformade isberg även kan kalva under stabila klimatförhållanden och att en enskild sådan händelse därför inte i sig utgör ett säkert mått på klimatförändring.

Petermannglaciären har tidigare förlorat stora mängder flytande is. NASA Earth Observatory uppger att en kalvning 2010 skapade ett isberg på omkring 251 kvadratkilometer och att ytterligare ett isberg på cirka 32 kvadratkilometer lossnade 2012. De båda händelserna minskade tillsammans den flytande istungan med ungefär en tredjedel.

US Geological Survey Earth Resources Observation and Science Center uppger att Petermannglaciären omfattar omkring 1 295 kvadratkilometer. Den flytande istungan har historiskt varit omkring 15–20 kilometer bred och cirka 70 kilometer lång. Forskare vid University of California Irvine och Jet Propulsion Laboratory har uppgett att glaciären dränerar ett område motsvarande omkring fyra procent av Grönlands inlandsis och att dess grundningslinje började dra sig tillbaka tydligt omkring 2018.

University of Stirling uppger att forskargruppen bedömer att ytterligare två stora isöar kan lossna från Petermannglaciären när redan utvecklade sprickor fortsätter genom istungan. De två områdena uppskattas vara omkring 94 respektive 84 kvadratkilometer stora.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 100%
100%
0%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. All information presenteras tydligt som återgivna uppgifter från olika källor och forskare, med konsekventa källhänvisningar. Det finns inga laddade ord, överdrifter, egna slutsatser eller känslostyrda formuleringar i journalistens eget språk. Hårda uttryck som förekommer är tydligt tillskrivna källor och påverkar därför inte bedömningen. Sammanfattningsvis är språket jämnt, faktabaserat och neutralt, vilket uppfyller kriterierna för hög oberoendenivå.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
80%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på vetenskapliga fakta och expertutlåtanden utan politisk vinkling, vilket främst stöder en teknokratisk och pragmatisk syn. Den undviker ideologiska påståenden eller värderingar kopplade till vänster eller höger, vilket gör mitten till den dominerande ideologiska tendensen.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av en betydande naturhändelse kopplad till klimatförändringar, där forskare och vetenskapliga institutioner framstår som ansvariga för att observera och analysera fenomenet. Problemen framstår som naturfenomen utan att tillskrivas någon enskild aktör direkt.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och tekniskt, utan känsloladdade eller värderande ordval. Det förstärker det vetenskapliga perspektivet och ger en neutral framställning utan att gynna någon politisk sida utifrån språkbruk.

Källbalans:
Källor domineras av vetenskapliga och tekniska institutioner som ESA, University of Ottawa, NASA, US Geological Survey, University of California Irvine och University of Stirling. Det saknas tydliga politiska röster eller motståndare, vilket ger en teknokratisk och expertorienterad bild.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner att den enskilda kalvningen inte i sig är ett säkert mått på klimatförändring, men undviker vidare diskussion om klimatpolitiska konsekvenser eller eventuella ansvar. Perspektiv från politiska aktörer, industri eller klimatkritiker saknas, vilket begränsar kopplingen till samhällspolitiska frågor.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.