Elpriset rusar i södra Sverige – över sju kronor

Elpriserna stiger kraftigt i södra Sverige måndagen den 9 november. I elområde SE4 uppgår dygnsmedelpriset till 4,30 kronor per kilowattimme, samtidigt som priset under den dyraste timmen överstiger 7 kronor. Energiekonomen Claes Hemberg vid Nibe bedömer att november kan bli den dyraste månaden på flera år.

Prisökningen är särskilt tydlig jämfört med föregående dygn. En sammanställning från Elprisdata.se, baserad på spotpriser från Nord Pool via ENTSO-E, visar att genomsnittspriset i SE4 steg från 298,4 öre per kilowattimme söndagen den 8 november till 429,9 öre måndagen den 9 november. Det motsvarar en uppgång med omkring 44 procent på ett dygn.

Under måndagen är elen som dyrast mellan klockan 17 och 18, då spotpriset i södra Sverige passerar 7 kronor per kilowattimme. Beloppet avser elbörsens pris och inkluderar inte skatter eller andra avgifter.

Även hushåll och företag i Mellansverige möter högre priser. I elområde SE3, som omfattar bland annat Stockholm, ligger måndagens genomsnitt på 2,70 kronor per kilowattimme. Claes Hemberg beskriver nivån som hög för området.

Skillnaderna mellan landets elområden är samtidigt omfattande. Enligt Elprisdata.se uppgår dygnsmedelpriset den 9 november till 16,3 öre per kilowattimme i SE1 och 6,7 öre i SE2. Priserna i de två nordligaste elområdena är därmed betydligt lägre än i södra Sverige.

Prisnivåerna har varit förhöjda under flera dagar. Elpoolens sammanställning av Nord Pools priser visar att SE4 hade ett genomsnittligt spotpris på omkring 3,13 kronor per kilowattimme under perioden 1–9 november. Under samma nio dagar låg genomsnittet i SE3 på cirka 1,83 kronor. Uppgifterna omfattar endast månadens första nio dagar.

Claes Hemberg vid Nibe hänvisar till flera samtidiga omständigheter bakom prisutvecklingen. Han pekar på att vindkraftsproduktionen påverkas av svaga vindar, samtidigt som kallare väder ökar behovet av el. Dessutom ligger gaspriserna på höga nivåer. Under den senaste tiden har elpriserna enligt Hemberg ofta legat mellan två och tre kronor per kilowattimme.

Hemberg framhåller även att södra Sveriges elmarknad har kopplingar till Tyskland, där gaspriserna påverkar elproduktionen. Han bedömer därför att elområde SE4 påverkas mer av situationen på den tyska gasmarknaden än andra delar av Sverige.

Ytterligare faktorer har identifierats av Energimyndigheten. I myndighetens lägesbild från den 4 november anges låga vattennivåer i nordiska vattenkraftsmagasin som en omständighet bakom det ansträngda prisläget. Särskilt nivåerna i södra Norge var lägre än normalt, vilket enligt myndigheten kunde påverka elpriserna.

Energimyndigheten pekade också på förlängda underhållsarbeten vid svenska kärnkraftverk. Samtidigt bedömde myndigheten att Sveriges elförsörjning var stabil och att risken för fysisk effektbrist under vintern 2026–2027 var låg.

Enligt Vattenfalls driftinformation för den 8 november var både Ringhals 3 och Ringhals 4 avställda för förlängt årligt underhåll. Reaktorerna har en nettoeffekt på 1 081 respektive 1 134 megawatt. Tillsammans motsvarar det 2 215 megawatt installerad nettoeffekt som var ur drift.

Vattenfalls ursprungliga revisionsplan för 2026 angav att underhållet av Ringhals 3 skulle vara avslutat den 23 juli och att Ringhals 4 skulle återgå i drift den 15 oktober. De offentliggjorda revisionsperioderna förlängdes därefter till den 31 oktober respektive den 30 november.

Claes Hemberg bedömer att priserna i elområde SE3 kan sjunka när den första av de avställda reaktorerna vid Ringhals återupptar produktionen den 17 november.

De höga elkostnaderna märktes även under oktober. Enligt Hemberg blev kostnaden för ett genomsnittligt hushåll i södra Sverige omkring 1 300 kronor högre än under motsvarande månad 2025. Han bedömer att november kan bli den dyraste månaden på flera år och uppmanar framför allt hushåll i södra Sverige att förbereda sig på fortsatt höga kostnader.

Regeringens högkostnadsskydd för el under 2026 aktiveras om det genomsnittliga spotpriset i ett elområde överstiger 1,50 kronor per kilowattimme under en kalendermånad. Det är alltså månadens genomsnitt och inte enskilda pristoppar som avgör om stödet träder in.

Hemberg lyfter fram högkostnadsskyddet som en viktig begränsning av hushållens kostnader. Han varnar samtidigt för att januari och februari kan bli ännu dyrare, eftersom skyddet enligt hans uppgifter inte längre kommer att gälla då.

Vid sidan av högkostnadsskyddet har regeringen genomfört en sänkning av energiskatten på el. Den 1 januari 2026 minskade skatten med nästan 20 procent till 36,0 öre per kilowattimme. Regeringen har dessutom föreslagit att den årliga indexeringen av energiskatten ska avskaffas permanent. Förslaget har skickats på remiss inför höstbudgeten 2027.

För hushåll med kvartsprisavtal finns möjlighet att anpassa elanvändningen efter prisförändringarna på elbörsen. Claes Hemberg rekommenderar bland annat att elbilar laddas under natten, när elpriset vanligtvis är lägre. Han nämner också möjligheten att ansluta en vanlig elpanna till ett styrsystem som automatiskt stänger av den under dyra perioder.

Enligt Energimarknadsinspektionen fastställs spotpriserna dagen före leverans. Kunder med kvartsprisavtal betalar ett elpris som följer förändringarna på elbörsen var femtonde minut. Myndigheten påpekar att avtalsformen även kan medföra högre kostnader än andra elavtal för hushåll som regelbundet förbrukar mycket el när priserna är höga.

Energimarknadsinspektionen framhåller dessutom att hushåll med effektavgift i elnätsavtalet behöver ta hänsyn till hur belastningen påverkas när elförbrukningen flyttas mellan olika tider. En lägre elhandelskostnad behöver därför inte motsvaras av en lika stor minskning av den sammanlagda elkostnaden.

För kunder med fast eller vanligt rörligt elpris går det enligt Hemberg inte att påverka de direkta prissvängningarna på samma sätt som med ett kvartsprisavtal.

Samtidigt har Svenska kraftnät redovisat sin bedömning av elförsörjningen inför vintern. Den 16 oktober meddelade myndigheten att Sverige som helhet väntas ha en positiv effektbalans under vintern 2026–2027 och inte behöva nettoimport för att klara den timme då elanvändningen är som högst.

Svenska kraftnäts generaldirektör Maja Lundbäck betonade dock att stora regionala skillnader kvarstår och att höga elpriser kan bli ett problem för både hushåll och företag.

Den 21 oktober meddelade Svenska kraftnät även att en strategisk elreserv på 330 megawatt hade säkrats inför vintern för att stärka leveranssäkerheten i södra Sverige.

Reservens finansiering sker genom en avgift för balansansvariga aktörer. Avgiften baseras på elförbrukningen i SE3 och SE4 under vardagar mellan klockan 06 och 22 och gäller perioden från den 16 november 2026 till den 15 mars 2027.