Elpriset rusar i södra Sverige – kärnkraftsstoppen fortsätter

Elpriserna i södra Sverige har stigit kraftigt under november. Den 9 november 2026 uppgick dygnspriset på elbörsen Nord Pool till 389,69 euro per megawattimme i elområde SE4 och 249,85 euro i SE3. Samtidigt var priserna betydligt lägre i norra Sverige, där SE1 noterade 14,77 euro och SE2 låg på 6,11 euro per megawattimme.

De stora prisskillnaderna sammanfaller med förlängda underhållsarbeten vid flera svenska kärnkraftsreaktorer och ett hydrologiskt läge som fortfarande ligger under det normala. Marianne Andera, expert på elekonomi vid energiteknikföretaget 1komma5, bedömer att höga elpriser kan bestå om kärnkraftsrevisionerna fortsätter samtidigt som vädret blir kallare och vindkraftsproduktionen begränsas av svaga vindar.

Energimarknadsinspektionens sammanställning från den 3 november visar att spotpriserna steg markant redan under vecka 44. Jämfört med föregående vecka ökade genomsnittspriset med 40,9 procent i SE3 och 66,2 procent i SE4. Veckomedelpriserna uppgick därmed till 98,5 respektive 200,5 euro per megawattimme.

Prisuppgången framgår även av utvecklingen i elområde SE3 under hösten. Enligt Marianne Andera låg genomsnittspriset på 66,7 öre per kilowattimme i augusti, 87,3 öre i september och 82,2 öre i oktober. Under november månads första nio dagar har genomsnittet stigit till 182,8 öre per kilowattimme.

En viktig faktor bakom situationen är den begränsade tillgängligheten i kärnkraften. Energimarknadsinspektionen redovisade en genomsnittlig tillgänglighet på 52,8 procent under vecka 44. Samtidigt ökade Sveriges nettoexport av elektricitet med 138 gigawattimmar jämfört med föregående vecka och uppgick till sammanlagt 554 gigawattimmar.

Vattenfall har under året förlängt revisionsperioderna för flera reaktorer. Underhållet av Ringhals 3 skulle ursprungligen ha avslutats den 23 juli 2026, men tidsplanen förlängdes till den 18 november. För Ringhals 4 flyttades slutdatumet från den 15 oktober till den 20 november, efter att revisionen inletts den 2 september.

Även Forsmark 1 omfattas av en pågående revision. Vattenfall har angett perioden den 6 september till den 17 november för underhållsarbetet. Revisionerna av Forsmark 2 och Forsmark 3 genomfördes tidigare under året, den 12 april–26 juni respektive den 8 mars–4 april.

Marianne Andera förklarar att förlängningarna beror på ytterligare underhållsbehov som identifierats under arbetet och som måste åtgärdas för att reaktorerna ska kunna drivas säkert. Hon hänvisar till prognoser om att två av de tre berörda reaktorerna åter ska vara i drift den 20 respektive 27 november, medan den tredje planeras återstarta den 12 december. Dessa prognosdatum skiljer sig från vissa av de revisionsdatum som Vattenfall tidigare redovisat.

Tillgången på vattenkraft är en annan omständighet som påverkar elmarknaden. Marianne Andera uppger att den hydrologiska situationen har förbättrats något under de senaste veckorna, men att vattennivåerna fortfarande understiger normala nivåer. Hon framhåller att förhållandena i vattenmagasinen har betydelse för prisprognoser på längre sikt, även om de inte ensamma avgör elpriset.

De geografiska skillnaderna i Sverige hänger enligt Marianne Andera samman med hur produktionen och efterfrågan är fördelade. I norra Sverige finns omfattande elproduktion från vattenkraft, medan södra Sverige i större utsträckning är beroende av kärnkraft. Elöverföringen mellan svenska elområden och förbindelserna med andra länder påverkar också prisbildningen.

Sveriges sammankopplade elnät innebär dessutom att förändringar på den europeiska energimarknaden får genomslag på svenska elpriser. Marianne Andera beskriver hur internationella förhållanden som påverkar gaspriserna också kan förändra elpriset i Tyskland och därefter påverka den svenska marknaden. Hon framhåller att elsamarbetet mellan länder innebär både möjligheter och gemensamma åtaganden.

Trots de höga priserna bedömer Svenska kraftnät att risken för fysisk effektbrist under vintern 2026–2027 är låg. Myndighetens generaldirektör Maja Lundbäck uppgav den 16 oktober att bedömningen gäller även vid kallt väder. Kraftbalansrapporten visar samtidigt att perioder med höga elpriser kan inträffa även när den sammanlagda svenska elproduktionen bedöms kunna täcka landets behov.

Svenska kraftnät meddelade den 21 oktober att en strategisk elreserv på 330 megawatt har säkrats inför vintern. Reserven är avsedd att stärka leveranssäkerheten i södra Sverige. Finansieringen ska ske genom avgifter för balansansvariga aktörer, baserade på elförbrukningen i SE3 och SE4 under perioden den 16 november 2026 till den 15 mars 2027.

De höga priserna har också aktualiserat frågan om ekonomiskt stöd till hushållen. Regeringen meddelade den 30 oktober att högkostnadsskyddet för el hade aktiverats i SE4 sedan det genomsnittliga spotpriset under månaden överstigit gränsen på 1,50 kronor per kilowattimme.

Klimat- och näringslivsdepartementet har samtidigt förklarat att en särskild stödförordning måste beslutas innan elstödet kan genomföras. Marianne Andera hänvisar till tidigare statliga stödåtgärder och bedömer att ett fortsatt högt genomsnittspris under november kan aktualisera stöd även för den månaden.

Regeringen har även genomfört förändringar av energibeskattningen. Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent till 36,0 öre per kilowattimme. Därutöver har regeringen föreslagit att den årliga indexeringen av skatten ska avskaffas permanent.

För hushåll som vill begränsa sina elkostnader rekommenderar Marianne Andera framför allt minskad förbrukning. Hon uppger att en sänkning av inomhustemperaturen med en grad kan minska uppvärmningskostnaden med omkring fem procent. Kortare duschar, mindre användning av torktumlare och begränsad standbyförbrukning är andra åtgärder som hon lyfter fram.

Energimyndighetens beräkningar visar att en dusch på fem minuter, med ett vattenflöde på tio liter per minut, motsvarar en energianvändning på cirka 1,25–1,50 kilowattimmar. Myndigheten rekommenderar också att diskmaskiner körs fulla och att energisnåla program används. Ett ekoprogram förbrukar normalt omkring 0,5–1 kilowattimme och cirka tio liter vatten per disk, beroende på diskmaskinens egenskaper.

Hushåll med solceller, batterilagring, värmepumpar eller laddboxar behöver enligt Marianne Andera också se över hur utrustningen används och styrs för att hålla kostnaderna nere. Skatteverket uppger att privatpersoner kan få skattereduktion motsvarande 15 procent av arbets- och materialkostnaden vid installation av solceller. För batterisystem som lagrar egenproducerad el och installation av laddningspunkter för elfordon är avdraget 50 procent. Den sammanlagda skattereduktionen är begränsad till 50 000 kronor per person och år.

Möjligheten att anpassa elförbrukningen efter prisvariationer har också förändrats genom övergången till handel i 15-minutersperioder. Energimarknadsinspektionen informerade den 29 september 2025 om att elhandelsföretag med fler än 200 000 kunder måste erbjuda kvartsprisavtal från den 1 oktober samma år.

Med sådana avtal följer elkostnaden fyra olika spotpriser per timme. Energimarknadsinspektionen förklarade den 19 januari 2026 att kunden betalar det aktuella spotpriset för varje kvart, med tillägg för elhandelsföretagets påslag och moms. Enligt myndigheten beror den ekonomiska nyttan på när hushållet förbrukar elektricitet och hur stor del av användningen som kan flyttas till billigare perioder.

För den som överväger att teckna ett avtal med bundet elpris anser Marianne Andera att beslutet måste grundas på hushållets förbrukning och den ekonomiska risk som ett fast pris innebär. Hon framhåller att både möjliga besparingar och risken för högre kostnader behöver vägas in.

Frågan om Sveriges elområden är samtidigt föremål för en ny utredning. Den nuvarande indelningen infördes 2011, medan dagens elmarknad även har sin bakgrund i den svenska avregleringen 1996 och efterföljande EU-direktiv och förordningar. Marianne Andera beskriver att en grundläggande utgångspunkt för regelverket är att elproduktionen ska kunna användas effektivt mellan länder.

Svenska kraftnät ska senast den 29 januari 2027 presentera en rapport om den framtida elområdesindelningen. Bland de alternativ som undersöks finns ett gemensamt svenskt elområde, en indelning i två områden och en modell med särskilda exportområden.

Regeringens utökade uppdrag till Svenska kraftnät omfattar även en undersökning av strukturell överbelastning i elnätet. Analyserna ska särskilt behandla förhållandena 2035 och samtidigt omfatta utvecklingen under 2030 och 2040.

Enligt Svenska kraftnäts tidigare information bedöms en förändrad elområdesindelning tidigast kunna införas 2030. För att en ny indelning ska kunna börja gälla vid ingången av det året behöver beslut enligt myndighetens bedömning fattas under första halvåret 2028. Svenska kraftnät hänvisar till att marknadens aktörer behöver tid för tekniska och organisatoriska anpassningar.

Gillar du den här personligheten?