Elpriset över sju kronor i södra Sverige

Elpriserna i södra Sverige fortsätter att stiga under måndagen den 9 november 2026. I elområde SE4, som omfattar Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg och Kalmar, ligger dygnets genomsnittliga spotpris på omkring 4,30 kronor per kilowattimme. Under eftermiddagen når priset över 7,50 kronor per kilowattimme.

Elpristjänsten Elpriset.nu redovisar ett spotpris på 750,20 öre per kilowattimme mellan klockan 17.15 och 17.30. Dygnets lägsta notering infaller mellan 04.45 och 05.00, då priset är 261,69 öre. Beloppen är exklusive moms och avgifter.

Även elområde SE3, där bland annat Stockholm ingår, har förhållandevis höga priser. Där ligger måndagens genomsnitt på omkring 2,70 kronor per kilowattimme. I norra Sverige är situationen annorlunda. Elområde SE1 har ett genomsnittligt spotpris på 16 öre och SE2 på 6 öre per kilowattimme.

Johan Sigvardsson, analytiker på energibolaget Bixia, bedömer att elpriserna kan fortsätta uppåt under veckans första tre dagar. Han hänvisar till prognoser om mycket svaga vindar i Tyskland och räknar med att priserna måndag till onsdag kan överstiga förra veckans redan höga nivåer.

Prisuppgången kommer efter en period med stora skillnader mellan Sveriges elområden. Elpristjänsten Kollaelpris redovisar att genomsnittspriset i SE4 under den 1–9 november uppgår till 313,6 öre per kilowattimme. För SE3 är motsvarande genomsnitt 182,8 öre. I SE1 och SE2 ligger priserna under samma period på 16,9 respektive 11,3 öre.

Energimarknadsinspektionens sammanställning från den 3 november visar att genomsnittspriset i SE4 steg med 66,2 procent under vecka 44 jämfört med veckan dessförinnan. I SE3 var ökningen 40,9 procent. Samtidigt sjönk priserna med 18,5 procent i SE1 och 20,9 procent i SE2.

Under föregående vecka registrerades också årets dittills högsta elpriser i södra Sverige. Som jämförelse uppgick den högsta månadsnoteringen under föregående år till 1,57 kronor per kilowattimme i SE4, vilket inträffade i oktober.

Skillnaderna mellan landets elområden hänger bland annat samman med begränsningar i elnätet. Svenska kraftnät förklarar att flaskhalsar i transmissionsnätet gör att all tillgänglig el från norra Sverige inte kan överföras till södra Sverige. Myndigheten framhåller att elproduktionen i södra Sverige inte täcker den regionala efterfrågan, särskilt i storstadsregionerna.

Regeringen har dessutom utvidgat Svenska kraftnäts uppdrag att undersöka Sveriges indelning i elområden. Arbetet omfattar även en redovisning av strukturell överbelastning i elnätet. Resultatet ska lämnas till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 29 januari 2027.

En annan omständighet bakom de höga elpriserna är den begränsade kärnkraftsproduktionen i Norden, där nästan hälften av kärnkraftverken har lagts ned. Väderförhållandena och de stigande internationella gaspriserna i samband med kriget i Iran anges också som bidragande faktorer.

Energimarknadsinspektionen redovisade att den tillgängliga kärnkraftskapaciteten i Sverige under vecka 44 i genomsnitt uppgick till 52,8 procent. Under samma vecka ökade Sveriges nettoexport av elektricitet med 138 gigawattimmar jämfört med föregående vecka, till sammanlagt 554 gigawattimmar.

De internationella energipriserna har samtidigt stigit. Energimarknadsinspektionen uppger att det europeiska referenspriset på naturgas, TTF, ökade med 12,4 procent under vecka 44 och nådde ett genomsnitt på 100,5 euro per megawattimme. Fyllnadsgraden i EU:s gaslager låg under perioden på 74,8 procent.

Johan Sigvardsson bedömer att ett eventuellt fredsavtal mellan USA och Iran skulle kunna få gaspriserna att sjunka relativt snabbt. Han förklarar att förväntningar om ett större framtida gasutbud kan få marknadsaktörer att använda befintliga lager, vilket i sin tur kan pressa priserna nedåt.

Den ansträngda situationen på elmarknaden har även aktualiserat användningen av oljeeldad reservkraft. Under föregående vecka startades Karlshamnsverket, som har en särskild funktion som reservkapacitet i det svenska elsystemet.

Henrik Svensson, kraftverkschef vid Karlshamnsverket, förklarade i samband med starten att anläggningens huvudsakliga uppgift är att fungera som en sista reserv under vintern när det svenska elsystemet riskerar elbrist. Han uppgav samtidigt att kraftverket även kan producera elektricitet när efterfrågan och marknadspriserna är höga.

Energibolaget Uniper, som driver Karlshamnsverket, uppger att den sammanlagda installerade effekten är 662 megawatt. Anläggningen är bemannad dygnet runt och kan börja producera elektricitet inom två timmar från beredskapsläge. Beredskapen omfattar hantering av störningar och obalanser i elsystemet.

Inför perioden den 15 januari till den 15 mars 2026 upphandlade Svenska kraftnät 330 megawatt från Karlshamnsverket. Enligt Uniper motsvarade den kapaciteten huvuddelen av den strategiska reservens sammanlagda 350 megawatt under avtalsperioden.

För elkunder påverkas den slutliga kostnaden även av avtalsform, skatter och avgifter. Konsumenternas Energimarknadsbyrå förklarar att elbörsens spotpriser redovisas i intervaller om 15 minuter. Kunder med kvartsprisavtal betalar ett elpris som följer dessa intervaller och kan påverka sin kostnad genom att flytta elanvändning till perioder med lägre priser.

Utöver elhandelskostnaden tillkommer bland annat energiskatt. Konsumenternas Energimarknadsbyrå anger att skatten under 2026 uppgår till 45 öre per kilowattimme inklusive moms för de flesta konsumenter. Den tas ut via elnätsfakturan.

Johan Sigvardssons bedömning är att den närmaste tiden kan medföra ytterligare prisuppgångar innan förhållandena på elmarknaden förändras.