Migration, bränsle och säkerhet präglar valspurten

Med en vecka kvar till valet har migration och integration fått stort utrymme i den politiska debatten. Vänsterpartiets Tony Haddou avvisar bilden av att integrationen i Sverige skulle ha misslyckats och uppger att 400 000 utrikesfödda har kommit in på arbetsmarknaden. Han hänvisar också till att åtta av tio ensamkommande som kom 2015 har fått arbete, ofta inom välfärden. Statistiska centralbyrån har i sin uppföljning konstaterat att drygt 35 000 ensamkommande barn sökte asyl 2015 och att omkring 20 000 av dem var folkbokförda i Sverige 2022. Bland sysselsatta män som fått uppehållstillstånd som ensamkommande arbetade 38 procent inom vård och omsorg. För män med tillstånd enligt gymnasielagen var motsvarande andel 34 procent.

Riksdagen har beslutat om lagändringar som innebär att möjligheten till nya permanenta uppehållstillstånd för flera asylrelaterade grupper tas bort. Huvuddelen av ändringarna började gälla den 12 juli 2023, medan vissa delar av den nya mottagandelagen träder i kraft den 2 oktober. Migrationsverket har uppgett att personer som redan har permanenta uppehållstillstånd inte påverkas av ändringen och att vissa personer med tidsbegränsade tillstånd fortfarande kan ansöka om svenskt medborgarskap utan permanent uppehållstillstånd. I debatten har också krav på hederligt levnadssätt för att få stanna i Sverige lyfts.

Kristdemokraternas Hans Eklind vill att nya svenska medborgare ska skriva under en deklaration om svenska värderingar och har kopplat förslaget till partiets krav på förbud mot burka och niqab. Sverigedemokraternas Ludvig Aspling har samtidigt sagt att personer som demonstrerar med Hamas-flaggor inte ska vara kvar i Sverige. Reglerna för anhöriginvandring ska också skärpas. Regeringen har föreslagit högre försörjningskrav och som huvudregel två års väntetid för anknytningspersoner med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Bland annat arbetskraftsinvandrare, forskare, doktorander och vissa flyktingar undantas. Regeringen har angett den 1 oktober 2026 som föreslaget ikraftträdandedatum.

Hans Eklind har försvarat förändringarna med att reglerna inte ska splittra familjer i onödan och att tvåårskravet inte gäller flyktingar utan alternativt skyddsbehövande. Miljöpartiets Annika Hirvonen har beskrivit reglerna som omänskliga och pekat på att en förälder kan förlora sitt arbete och därmed inte längre nå upp till inkomstkravet. Justitieminister Gunnar Strömmer har invänt att grundprincipen ska vara egen försörjning och att individuella bedömningar kan göras.

Även nivån på Sveriges mottagande av kvotflyktingar skiljer partierna åt. Regeringspartierna anser att 900 personer är en lämplig nivå och Socialdemokraternas Lawen Redar har ställt sig bakom samma antal. Sverigedemokraterna vill i stället sätta kvoten till noll. Ludvig Aspling har motiverat linjen med att Sveriges tidigare flyktingmottagande varit för stort i förhållande till landets kapacitet. Migrationsverket uppger att regeringen sedan 2023 har fastställt Sveriges årliga flyktingkvot till 900 personer och att urvalet görs av Migrationsverket tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR.

Tonårsutvisningar blev en annan stridsfråga i migrationsdebatten. Integrationsminister Simona Mohamsson tillrättavisade Tony Haddou efter att han avbrutit henne. Haddou beskrev valet som ett val mellan splittring och sammanhållning, medan Gunnar Strömmer jämförde delar av diskussionen med den tidigare desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst. Tonårsutvisningarna är pausade, men Centerpartiets Niels Paarup-Petersen anser att det inte är tillräckligt eftersom de berörda ungdomarna fortfarande riskerar att utvisas. Han uppmanade övriga deltagare att efter debatten möta ungdomar som väntade utanför SVT-huset.

Simona Mohamsson kritiserade också Miljöpartiets mer generösa linje i asylpolitiken. Hon ifrågasatte hur partiet väger humanitära argument mot situationen för flickor som lever under hedersförtryck och barn som inte lär sig svenska samt beskrev det som naivt att vilja återgå till förhållandena 2015. Annika Hirvonen har sagt att Sverige bör ta emot betydligt fler asylsökande och fler kvotflyktingar. Sverigedemokraterna och Moderaterna vill i stället minska asylinvandringen kraftigt. Ludvig Aspling har sagt att Sverige bör avskaffa sådant som enligt honom gör landet attraktivt för asylsökande.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har samtidigt sagt att personer som vuxit upp och arbetar i Sverige inte ska behöva oroa sig för utvisning. Hon vill att Sverige tar emot fler kvotflyktingar men har samtidigt sagt att landet inte ska återgå till situationen 2015 och att fler länder måste dela på ansvaret. I energipolitiken har Amanda Lind inte lämnat något tydligt besked om Miljöpartiet skulle försöka stoppa nya kärnkraftsavtal i en framtida regering, men hon har klargjort att partiet motsätter sig projekten.

Amanda Lind har även reagerat på tidigare uttalanden från Ebba Busch och Peter Kullgren om att rennäringen inte längre bör vara ett riksintresse. Hon har beskrivit uttalandet som groteskt och anser att samiska intressen inte ska tas bort. Samtidigt har hon framhållit att gruvor med sällsynta jordartsmetaller är betydelsefulla för den gröna omställningen. Flera samebyar motsätter sig dock vissa gruvetableringar eftersom de påverkar marker som används för renarnas vandringar.

Bränslepriserna har också blivit en valfråga. Amanda Lind har uppgett att bensinen kan bli omkring sex kronor dyrare per liter om Miljöpartiets politik genomförs och partiet ingår i en regering efter valet. Enligt hennes beskrivning motsvarar omkring två kronor en ökad inblandning av förnybara drivmedel, medan cirka fyra kronor gäller en tillfällig prissänkning som enligt henne upphör i november oavsett vilken regering som tillträder. EU-kommissionen uppger samtidigt att utsläppshandelssystemet ETS2 blir fullt operativt 2028 och bland annat omfattar vägtransporter. Det är bränsleleverantörer, inte bilister eller hushåll direkt, som ska redovisa utsläpp och lämna in utsläppsrätter. Medlemsstaterna ska använda intäkter till klimatåtgärder och sociala stöd.

Socialdemokraterna har presenterat nya förslag på tandvårdsområdet. Partiet vill utreda två nya tandläkar- och tandhygienistutbildningar i norra Sverige och utöka antalet utbildningsplatser där sådana utbildningar redan finns. Gruppledaren Lena Hallengren har sagt att tillgången till tandvård behöver förbättras och att bristen är särskilt tydlig i norra Sverige. Socialdemokraterna vill också utreda ett basår eller en introduktion för nyutexaminerade inom tandvården, kräva att privata tandvårdskliniker medverkar i verksamhetsförlagd utbildning och införa skyddad yrkestitel för tandsköterskor. Partiet har sedan tidigare föreslagit en tandvårdsreform där vuxna som mest ska betala tio procent av priset vid behandlingar samt fri tandvård för personer mellan 19 och 23 år. Hela reformen beräknas kosta omkring 65 miljarder kronor under nästa mandatperiod.

En opinionsmätning visar samtidigt en förändring bland unga män. I mätningen stöder 50,2 procent av män mellan 18 och 29 år oppositionen, medan 43,9 procent stöder Tidöpartierna. I valet 2022 röstade 33,5 procent av gruppen på oppositionen och 63,7 procent på Tidöpartierna. Verians opinionsansvarige Per Söderpalm har beskrivit resultatet som en tydlig förändring jämfört med bilden för fyra år sedan, då unga män i betydligt större utsträckning stödde partier till höger.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson talade med åtta dagar kvar till valet vid en Iran-demonstration i Humlegården i Stockholm. Demonstrationer har hållits varje lördag i centrala Stockholm sedan kriget mot Iran inleddes. Efter talet sade Jimmie Åkesson att regeringssidan enligt honom har varit tydligare mot islamism i Sverige och internationellt än oppositionen och pekade särskilt på återkommande problem inom Vänsterpartiet.

Moderaterna har samtidigt lagt fram förslag för att bekämpa grovt kriminella som befinner sig utomlands. Statsminister Ulf Kristersson vill göra arbetet med att få tag på svenska kriminella utomlands till en uttalad utrikespolitisk prioritering. Moderaterna vill bland annat att svenska beskickningar ska arbeta mer aktivt med frågan, att fler polissambandspersoner placeras utomlands och att samarbetet med länder utanför EU utökas. Partiet vill också använda utvecklingsbistånd för att stärka andra länders rättsväsenden och koppla biståndssamarbete till krav på att länder lämnar ut svenska kriminella. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har betonat att förslaget gäller utvecklingsbistånd och inte humanitärt bistånd. En del av biståndet ska också kunna användas för sambandspoliser och sambandsåklagare i strategiskt viktiga länder.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har dessutom riktat kritik mot Ulf Kristersson efter uppgifter om en Sverigedemokratisk tjänstemans kopplingar till ryska intressen. Magdalena Andersson har beskrivit situationen som en allvarlig säkerhetskris och krävt besked om vilka åtgärder statsministern vidtar för att skydda svenska intressen. Expo har identifierat tjänstemannen som Polina Malaberg, politisk tjänsteman för Sverigedemokraterna i konstitutionsutskottet, och uppgett att hon lever tillsammans med Gustav Gellerbrant. Gustav Gellerbrant är chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet och en central tjänsteman i Tidösamarbetet. Sverigedemokraterna har meddelat att Gustav Gellerbrant genomgått en ny säkerhetsprövning efter publiceringen om Polina Malaberg. Jimmie Åkesson har samtidigt uppgett att inga myndigheter har kontaktat partiet med krav på åtgärder.