Ekologisk mat ökar i försäljning efter åtta års nedgång

AI-genererad illustration

Nyheter

Ekologisk mat ökar i försäljning efter åtta års nedgång

Av Redaktionen•Publicerad: 3 nov 06:14•5 min

Försäljningen av ekologiska livsmedel ökar återigen sin andel av den svenska dagligvarumarknaden. Under första halvåret 2026 steg den sålda volymen med 9,3 procent jämfört med motsvarande period 2025. Det är första gången på åtta år som ekologisk mat tar marknadsandelar i Sverige.

Statistik från Nielsen IQ visar att försäljningsvärdet samtidigt ökade med 5,3 procent. Uppgången var därmed större än försäljningsökningen inom dagligvaruhandeln som helhet. Bland de varugrupper som utvecklades starkast fanns förpackat kött, frysta frukter och bär samt matlagningsost som mozzarella och halloumi.

Emma Rung, vd för KRAV, beskriver utvecklingen som välkommen efter flera år med vikande efterfrågan på ekologiska livsmedel. Hon bedömer att hushållens förbättrade köpkraft är en förklaring till försäljningsökningen. Enligt Emma Rung kan även ett större ekologiskt utbud, mer framträdande placeringar i butikerna och fler reklamkampanjer ha påverkat utvecklingen.

Redan under årets första kvartal noterades en ökning för KRAV-märkta produkter. KRAV meddelade den 20 juni 2026 att försäljningen hade stigit med 20 miljoner kronor, motsvarande 1,5 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Uppgifterna grundades på statistik från Nielsen IQ och omfattade specifikt produkter med KRAV-märkning.

Vissa KRAV-märkta varugrupper hade betydligt större procentuella förändringar. Under första kvartalet ökade försäljningsvärdet för charkuterier med 997 procent jämfört med motsvarande period 2025. För färsk frukt och bär uppgick ökningen till 155 procent, medan färsk kyckling ökade med 33 procent.

Uppgången kommer efter en längre period då ekologiska livsmedel tappat mark i Sverige. Organic Sweden redovisade i september 2026 att ekologiska produkter svarade för 3,7 procent av dagligvaruhandelns försäljningsvärde under helåret 2025. Året före var motsvarande andel 3,9 procent.

Under 2025 minskade försäljningen av ekologiska livsmedel med 2 procent räknat i kronor, samtidigt som den svenska dagligvarumarknaden totalt ökade med 4,5 procent. Utvecklingen under första halvåret 2026 skiljer sig därmed från föregående års resultat.

I Ekologiska Årsrapporten 2025/26 redovisade Organic Sweden också uppgifter om konsumenternas inställning till ekologiska livsmedel. Två tredjedelar av de svenska konsumenterna uppgav att de skulle vilja handla mer ekologiskt om de hade möjlighet. En lika stor andel ansåg att dagligvaruhandeln behöver underlätta för konsumenterna att välja ekologiska alternativ.

Den tidigare nedgången i efterfrågan har även sammanfallit med en omfattande minskning av det ekologiska jordbruket. Under 2019 brukades 20,4 procent av Sveriges jordbruksmark ekologiskt. För 2025 hade andelen sjunkit till 15,9 procent.

Antalet jordbruksföretag med ekologiskt brukad mark har också blivit färre. Jordbruksverkets statistik visar att antalet minskade från 5 658 företag under 2019 till 3 669 under 2025.

Den ekologiska jordbruksarealen uppgick till omkring 474 300 hektar under 2025, enligt Jordbruksverket. Det var en minskning med 21 400 hektar, eller drygt 4 procent, jämfört med 2024. Nedgången var samtidigt mindre än de minskningar som registrerades under både 2023 och 2024.

Samtidigt som den ekologiska jordbruksarealen minskade ökade värdet av den svenska ekologiska jordbruksproduktionen. Organic Sweden redovisade en värdeökning på 11 procent för ekologiska jordbruksråvaror under 2025. Den sammanvägda produktionsvolymen steg med knappt 3 procent, medan den samlade merbetalningen till ekologiska gårdar uppgick till omkring 1,6 miljarder kronor.

Även spannmålsproduktionen visade en ökning. Jordbruksverket rapporterade i juni 2026 att 321 300 ton av spannmålsskörden från 2025 hade godkänts för försäljning med ekologisk märkning. Mängden var nästan en tredjedel större än föregående år och motsvarade knappt 5 procent av Sveriges sammanlagda spannmålsskörd.

Utvecklingen på den svenska marknaden har under flera år skilt sig från situationen i andra länder. Emma Rung framhåller att ekologiska livsmedel har haft en starkare utveckling i stora delar av Europa och i USA. Hon ser därför den svenska försäljningsökningen som ett positivt trendbrott.

Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat brukades omkring 10,9 procent av unionens jordbruksareal ekologiskt under 2024. Europeiska unionen har som mål att minst 25 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt till 2030.

För att livsmedel ska få säljas som ekologiska gäller särskilda regler för produktion och märkning. Vid ekologisk odling får kemiska bekämpningsmedel, konstgödning och genmodifierade organismer inte användas. För bearbetade livsmedel krävs att minst 95 procent av ingredienserna av jordbruksursprung är ekologiska. Även de återstående ingredienserna omfattas av särskilda villkor.

Livsmedelsverket anger att tillfälliga undantag kan beviljas för vissa konventionella ingredienser när ekologiskt producerade alternativ saknas. Ett sådant tillstånd gäller under sex månader och kan förlängas vid två tillfällen.

Ekologiska livsmedel ska vara certifierade av godkända kontrollorgan. Enligt Livsmedelsverket omfattas certifieringspliktiga ekologiska livsmedelsföretag både av den ordinarie livsmedelskontrollen och av särskilda kontroller för ekologisk produktion. Livsmedelsverket ansvarar också för tillsynen över kontrollorganens verksamhet inom ekologiska livsmedel.

För ekologisk produktion av kött, mjölk och ägg finns dessutom särskilda djurskydds- och djurvälfärdskrav. Djuren ska i stor utsträckning kunna vistas utomhus och utföra naturliga beteenden. Fodret ska vara producerat utan konstgödsel och bekämpningsmedel.

Reglerna omfattar bland annat utrymme för värphöns att röra sig, möjlighet för grisar att böka i marken och krav som innebär att kalvar ska få följa sin mor den första tiden.

Trots den ökade försäljningen under första halvåret 2026 är det ännu oklart om uppgången kommer att fortsätta. Emma Rung anser att aktörer inom livsmedelssektorn behöver arbeta gemensamt för att den förbättrade utvecklingen ska bli långvarig.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder i stor utsträckning sakliga uppgifter och citerar eller hänvisar till källor (Nielsen IQ, KRAV, Organic Sweden, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, EU:s Eurostat). Påståenden som rör utvecklingen och siffror är främst presenterade som uppgifter från dessa källor, och innehållet präglas av återgivande språk med tydliga källhänvisningar. När journalisten återger bedömningar från personer så görs det med tydlig koppling till källan (t.ex. ‘Emma Rung beskriver…’, ‘Enligt Emma Rung’). Inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt laddade formuleringar från journalisten syns. Texten håller en neutral ton och beskriver händelser och trender utan att försöka påverka läsarens känslor eller rangordna aktörer efter journalistens egen bedömning. Därmed bedöms texten som mycket oberoende."

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln favoriserar en mitteninriktad ram genom att betona pragmatiska, teknokratiska lösningar (certifieringar, myndighetsstyrning, normer), samt marknadens utveckling och konsumenters vilja. Den framhäver regler och tillsyn som stöd för ekologisk produktion utan att driva radikala omfördelningar eller kraftig expansion av statlig styrning. Samtidigt lyfts ekonomisk förbättring och utbud som positivt, vilket passar en pragmatisk, centrerad syn snarare än en tydlig vänster- eller högerargumentation.

Rubrik och framing:
Framingen framställer ekologisk mat som en positiv trend och marknadsutveckling. Tidningen betonar att ökningen följer förbättrad köpkraft, bredare utbud och reklamkampanjer samt att KRAV och myndigheter bidrar till en certifierad, reglerad och hållbar matproduktion. Problemet som nämns är tidigare nedgång i efterfrågan, där lösningen presenteras som en kombination av ekonomiska förutsättningar och ökat utbud samt stärker parters roll i näringskedjan.

Språk och ton:
positiv

Källbalans:
Största utrymmet ges åt ekologiska företrädare (KRAV, Organic Sweden) och myndigheter (Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Eurostat) samt statistik från Nielsen IQ. Mindre synlighet ges åt kritiska röster eller konventionella producenter som inte följer ekologiska standarder; en tydlig motpart eller motargument saknas i större utsträckning.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas eller underskattas är prispress och tillgänglighet för vanliga konsumenter, effekter på småskaliga jordbruk utan ekologiska produkter, eventuella negativa konsekvenser av ökade regler och kostnader, samt kritik från motståndare till standardisering och certifieringar. Artikeln nämner inte heller ekonomiska konsekvenser för icke-ekologiska producenter eller hur hållbarheten ser ut långsiktigt ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.