Ebba Busch ställer vårdkrav inför regeringsförhandling

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch uppger att ett samlat statligt ansvar för sjukvården blir ett avgörande krav vid en regeringsförhandling efter valet 2026. I Sveriges Radios P1 sade hon att ett parti som behöver Kristdemokraternas stöd för att bilda regering måste möta partiet i frågan.

Kristdemokraterna vill ersätta dagens 21 regionala organisationer med ett nationellt huvudmannaskap för sjukvården. Sverigedemokraterna är hittills det enda parti som stöder ett fullständigt förstatligande. Moderaterna, Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet motsätter sig modellen men vill i olika omfattning ge staten ett större ansvar inom vården.

Ebba Busch uppgav att statsminister Ulf Kristersson och Moderaterna känner till att frågan är Kristdemokraternas viktigaste inför nästa mandatperiod. Hon sade också att det finns ett växande intresse inom Socialdemokraterna. Kristdemokraternas förstahandsalternativ är ytterligare fyra år med Tidöpartierna, men Ebba Busch uteslöt inte samarbete med andra partier. Hon klargjorde samtidigt att partiet inte kommer att stödja en budget från Socialdemokraterna.

Vårdansvarskommittén föreslog inte att staten helt skulle överta huvudmannaskapet för sjukvården. Kommittén avrådde även från en modell där staten enbart tar över vissa vårddelar, eftersom ett delat ansvar bedömdes kunna skapa komplicerade gränsdragningar mellan staten, regionerna och kommunerna.

I stället föreslog Vårdansvarskommittén ett utökat statligt ansvar för bland annat kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård samt luftburna ambulanstransporter och andra sjuktransporter. Staten bör enligt kommittén även kunna använda åtgärder, däribland sanktioner, mot regioner som inte följer gällande regler.

Moderaternas kommittéledamot Johan Hultberg uppgav att analysen inte visade att vårdens huvudmannaskap är vare sig orsaken till eller lösningen på sjukvårdens problem. Socialdemokraternas ledamot Fredrik Lundh Sammeli bedömde efter utredningen att frågan om ett statligt huvudmannaskap var färdigutredd.

Moderaterna vill behålla regionernas huvudansvar men stärka statens roll inom bland annat kompetensförsörjning, digital infrastruktur, läkemedel och tillsyn. Socialdemokraterna vill ge staten större ansvar för exempelvis läkemedel, luftburen vård och sjuktransporter utan att förstatliga hela sjukvården.

Liberalerna anser att regionerna ska behålla huvudmannaskapet samtidigt som gemensamma statliga riktlinjer införs för bland annat läkemedel, screening, fortbildning och digitala journalsystem. Centerpartiet vill också behålla regionernas ansvar men förespråkar ett större statligt ansvar för kompetensförsörjning, läkemedel, vacciner, screening, rättspsykiatri och luftburen ambulansvård.

Kristdemokraternas vårdpolitik omfattar även fler vårdplatser, en utbyggd primärvård, fast läkarkontakt, nationell vårdförmedling och kortare tidsgränser i vårdgarantin. Partiet uppger att sanktioner ska kunna riktas mot regioner som inte erbjuder vård inom föreskriven tid.

Kristdemokraterna hänvisar även till Socialstyrelsens riktvärden för fasta läkarkontakter i primärvården. En specialistläkare bör enligt riktvärdet ansvara för högst 1 100 invånare, medan en läkare under specialisttjänstgöring bör ansvara för högst 550 invånare.

Sveriges Kommuner och Regioner har framhållit att den kommunala självstyrelsen skyddas av regeringsformen och kommunallagen. Organisationen hänvisar också till subsidiaritetsprincipen, enligt vilken offentliga beslut ska fattas på lägsta lämpliga nivå.

Socialutskottet har redovisat att staten avsatte 3,2 miljarder kronor under 2023 och omkring 1,2 miljarder kronor under både 2024 och 2025 till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom vården. Nationella vårdkompetensrådet har samtidigt presenterat 25 förslag, däribland mer tid för vidareutbildning och fler karriärvägar för vårdpersonal.

Regeringen beslutade den 10 juli 2026 att tillsätta en särskild utredare som ska undersöka hur staten helt eller delvis kan ta över huvudmannaskapet för den rättspsykiatriska vården. Utredningen ska även föreslå förbättringar av övergången från sluten till öppen rättspsykiatrisk vård och redovisa sitt uppdrag senast den 10 januari 2028.