
AI-genererad illustration
E-hälsomyndigheten pekar ut allvarliga brister på journalsystemsmarknaden
Den svenska marknaden för journalsystem präglas av svag konkurrens och tekniska begränsningar som försvårar informationsutbyte mellan olika system. Det konstaterar E-hälsomyndigheten i rapporten Marknaden för vårdinformationssystem, som presenterades den 9 november 2026. Myndigheten föreslår flera statliga åtgärder efter problemen med stora regionala IT-projekt, däribland det avbrutna införandet av Millennium.
E-hälsomyndigheten har genomfört granskningen på regeringens uppdrag. I rapporten rekommenderar myndigheten att staten tar ett större ansvar för gemensamma tekniska standarder och regelverk som styr hur information ska kunna överföras mellan vårdens olika IT-system. Myndigheten anser också att möjligheten att införa statlig certifiering och godkännande av vårdinformationssystem bör undersökas.
Thomas Pettersson Westerberg, avdelningschef vid E-hälsomyndigheten, beskriver konkurrensen mellan leverantörerna som mycket begränsad. Vid presentationen framhöll han att upphandling av system uppbyggda av separata moduler kan vara ett alternativ till dagens lösningar. En sådan modell kräver enligt Thomas Pettersson Westerberg att även externa leverantörer får bättre möjligheter att ansluta sina produkter till de centrala systemen.
Rapporten innehåller därför förslag om att undersöka nationella regler för systemanslutning och gemensamma referensarkitekturer. E-hälsomyndigheten vill även utreda särskilda stödinsatser för mindre företag och leverantörer med specialiserade vårdsystem.
Problemen med stora sammanhållna journalsystem har tidigare uppmärksammats i den statliga utredningen SOU 2026:6. Där beskrevs hur leverantörer av specialiserade IT-lösningar upplever konkurrenssvårigheter när en enda aktör kontrollerar regionernas centrala journalsystem. Utredningen konstaterade också att omfattande och detaljerade upphandlingskrav kan begränsa möjligheterna till innovation och flexibilitet.
Den statliga samordnaren Tomas Werngren överlämnade slutbetänkandet i januari 2026. Arbetet hade påbörjats efter ett regeringsbeslut den 14 december 2023 och omfattade bland annat ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter, regioner och andra aktörer inom hälso- och sjukvården.
Ett av de mest omfattande problemen med införandet av nya journalsystem gäller Västra Götalandsregionens satsning på Millennium. Projektet har kostat regionen närmare fyra miljarder kronor, trots att införandet avbröts och systemet slutligen övergavs.
I årsredovisningen för 2025 skrev Västra Götalandsregionen ned tillgångar kopplade till Millennium med 1 326 miljoner kronor. Regionstyrelsen redovisade uppgifterna i februari 2026 och angav att nedskrivningen bidrog till ett resultat på minus 1 273 miljoner kronor.
Samma månad beslutade Västra Götalandsregionen att gå vidare med en annan teknisk lösning. Regionen planerar en modulär vårdinformationsmiljö där flera system, applikationer och digitala tjänster kopplas samman i stället för att samlas i ett enda journalsystem.
I augusti 2026 undertecknade Västra Götalandsregionen och leverantören Oracle en överenskommelse om att avsluta avtalet för Millennium. Uppgörelsen omfattar även förlängda avtal för journalsystemet Melior, systemet Obstetrix för mödra- och förlossningsvård samt samverkanssystemet SAMSA.
Även Region Skåne har omprövat sin planerade övergång till Millennium. Regionen pausade införandet under våren 2026 och beslutade i oktober att inte heller gå vidare med en undersökning av Oracles nästa generationens vårdinformationssystem.
Region Skåne motiverade det senare beslutet med att Oracle inte hade lämnat tillräckligt tydliga uppgifter om funktionalitet, leveranstid eller kostnader. Vid tidpunkten uppgick det kvarvarande bokförda värdet av investeringarna i vårdinformationssystemet till 2,325 miljarder kronor.
Regiondirektören fick samtidigt mandat att förhandla med Oracle om en uppgörelse kring det befintliga avtalet. Region Skåne arbetar vidare med två möjliga lösningar: att upphandla ett nytt gemensamt kärnsystem eller att bygga en modulär miljö med flera integrerade IT-system. Alternativen granskas utifrån patientsäkerhet, arbetsmiljö, ekonomi och juridiska förutsättningar.
Region Skåne har också redovisat hur den ursprungliga upphandlingen genomfördes. Vid utvärderingen placerades Epic främst, följt av Millennium och därefter Cosmic. Epic lämnade emellertid inget anbud. Leverantören Cambio återkallade senare sitt överklagande av beslutet att tilldela Cerner kontraktet.
Svårigheterna med att byta journalsystem är inte begränsade till Millennium. E-hälsomyndigheten beskriver även erfarenheterna från de nio regionerna inom Sussa samverkan, som införde journalsystemet Cosmic under 2024 och 2025.
Region Örebro län genomförde det första införandet i september 2024. Region Blekinge avslutade övergången i november 2025. Under projektets gång uppstod återkommande förseningar som gjorde att både tidsplanen och ordningen mellan regionernas införanden behövde ändras.
I maj 2026 redovisade Sveriges Radio P4 kritik från vårdpersonal mot Cosmic efter en gemensam upphandling som omfattade Region Halland och åtta andra regioner. Kritiken gällde bland annat systemets funktion och risker kopplade till patientsäkerheten.
Samma månad rapporterade SVT Nyheter att vårdpersonal i regionerna Uppsala, Gävleborg och Dalarna hade beskrivit produktionsminskningar på mellan 15 och 50 procent efter övergången till Cosmic. Uppgifterna byggde på personalens erfarenheter och avsåg inte någon fastställd generell produktionsminskning i samtliga berörda regioner.
Regeringen beslutade i maj 2026 att Konkurrensverket skulle bidra med expertkunskap till E-hälsomyndighetens marknadsgranskning. I uppdraget ingick även att analysera hur EU:s förordning om det europeiska hälsodataområdet, EHDS, påverkar marknaden för journalsystem.
Parallellt pågår ett statligt arbete med den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården. E-hälsomyndigheten meddelade den 30 oktober 2026 att ett förslag om utökade skyldigheter för regioner och vårdgivare att lämna information till myndigheten fortfarande bereds.
Berörda aktörer har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget fram till den 18 december 2026. Den föreslagna lagstiftningen är avsedd att börja gälla den 1 juli 2027.
E-hälsomyndighetens rapport presenterades vid en pressträff i Regeringskansliets lokaler i Stockholm den 9 november 2026 klockan 09.30. Socialminister Jakob Forssmed deltog tillsammans med avdelningschefen Thomas Pettersson Westerberg.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten upprätthåller en saklig, neutral ton. Myndigheter, regioner och andra källor anges tydligt med formuleringar som 'enligt', 'beskriver', 'anser' och 'rekommenderar'. Journalisten gör inga egna värderingar, slutsatser eller spekulationer. Artikeln följer händelseförloppet och återger källornas uppgifter och kontext utan dramatisering eller förstärkningar. Även när den refererar till starka uttryck från källor används de som återgivna påståenden och inte som journalistens egna åsikter. Sammanfattningsvis uppvisar texten hög neutralitet och oberoende språkbruk, vilket ger en hög oberoende-poäng.
Förklaring:
Artikeln lägger tyngdpunkten på institutioner, teknokratiska lösningar och ett pragmatiskt tillvägagångssätt för att hantera marknadsmisslyckanden inom hälso- och journalsystem. Den förespråkar ökat statligt ansvar, gemensamma standarder och potentiell statlig certifiering, samtidigt som den förhåller sig neutralt till den privata sektorn utan att driva starkt mot större omfördelning eller grundläggande systemskifte. Denna betoning på institutioner och reglering samt ett samarbete mellan stat, regioner och leverantörer tyder på en mitteninriktad (technocrat) vinkel snarare än en tydlig vänster- eller högerpreferens. Därför gynnar artikeln i första hand mitten och teknokratisk ansvarstagande.
Rubrik och framing:
Framingen framställer journalsystemmarknaden som präglad av svag konkurrens och betonar behovet av statliga standarder och reglering.
Språk och ton:
Kritisk mot marknadens brister och privata leverantörer samtidigt som den framhäver statlig reglering och teknokratiska lösningar.
Källbalans:
Främst offentliga myndigheter och regionala vårdgivare samt regeringsrelaterade källor; begränsat utrymme för leverantörer och patientperspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Saknas perspektiv från patienter och vårdgivares användargrupper, samt leverantörernas egna argument och alternativ scenarier i detalj; saknas ekonomiska konsekvenser för bredare befolkning och längre sikt av åtgärdernas effekt på innovation.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Hård konflikt i Israels parlament när regeringsmakten ska avgöras
Israels nyvalda Knesset inledde sitt arbete den 10 november med protester, anklagelser och politiska motsättningar....

Gunnar Strömmer kritiserar Anderssons besked om regeringssamarbete
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) riktar kritik mot Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Vänsterpartiets ledare Nooshi...

Kungliga släktklenoder säljs för miljonbelopp i Genève
Flera smycken ur prinsessan Birgittas privata samling bjuds ut på auktion i Genève den 11...

Göteborg bygger om tusen korsningar för cykeltrafiken
Göteborgs stad planerar att förändra trafikregleringen vid omkring 1 000 korsningar genom att ersätta cykelpassager...
