Dumpen öppnar sökbart register över dömda barnsexbrottslingar

Dumpen lanserar ett kostnadsfritt register där allmänheten kan söka efter personer som under de senaste fem åren har dömts för sexualbrott mot barn. Registret omfattar flera tusen domar och ska innehålla namn, brottsrubricering och tingsrättens målnummer. Även barnpornografibrott och förberedelsebrott ingår.

Grundaren Sara Nilsson uppger att tjänsten är avsedd för den som exempelvis vill kontrollera en fritidsledare, idrottsledare, dejt eller annan person som kan komma i kontakt med de egna barnen. För att få fram uppgifter krävs en sökning på exakt namn och personnummer. Det går därför inte att använda tjänsten för att se vilka dömda personer som finns i ett visst geografiskt område.

Personer som var under 18 år när de dömdes ska inte finnas i registret. Inte heller personer som först dömts och därefter friats av hovrätten ska tas med. Sara Nilsson uppger att femårsgränsen bland annat valts för att minska risken för att friande hovrättsdomar missas. Planen är enligt henne att senare även publicera äldre uppgifter.

Arbetet med registret har enligt Sara Nilsson bedrivits av ett mindre antal personer och hållits relativt hemligt under utvecklingen. Till en början begränsas antalet sökningar som varje användare kan göra per dag.

Lanseringen sker samtidigt som rättsläget för sökbara databaser med uppgifter om brottmålsdomar har prövats i flera svenska och europeiska domstolar. Högsta domstolen fastställde den 25 februari 2025 i målen Ä 3457-24 och Ä 3169-24 att sekretess kan gälla när ett företag begär ut stora mängder brottmålsdomar för behandling i en databas, även om verksamheten omfattas av grundlagsskydd. Högsta domstolen bedömde att ett omfattande utlämnande som gör uppgifter om lagöverträdelser sökbara för andra inte är förenligt med EU:s dataskyddsförordning utan lämpliga skyddsåtgärder.

I ett nytt avgörande den 12 juni 2026 om rättsdatabasen Qura beslutade Högsta domstolen att handlingar med uppgifter om lagöverträdelser fick lämnas ut med villkoret att de inte fick göras sökbara eller tillhandahållas andra.

EU-domstolen slog den 9 juli 2026 i mål C-199/24, Legal Newsdesk Sweden, fast att en verksamhet som enbart gör uppgifter ur brottmålsdomar tillgängliga på internet mot betalning i princip inte enbart av det skälet kan betraktas som behandling för journalistiska ändamål som omfattas av undantag från GDPR. Målet hade sitt ursprung i Attunda tingsrätt och gällde en person som ville få information om en tidigare brottmålsdom borttagen ur Legal Newsdesk Swedens databas.

Integritetsskyddsmyndigheten meddelade samma dag att myndigheten analyserar EU-domstolens avgörande för att bedöma hur det påverkar pågående tillsyner av svenska söktjänster med utgivningsbevis. Myndigheten granskar Legal Newsdesk Sweden AB:s Lexbase och Fuplex AB:s Krimfup för att avgöra om bolagen bryter mot GDPR genom att publicera sökbara uppgifter om lagöverträdelser. Integritetsskyddsmyndigheten har samtidigt framhållit att det inte går att generellt avgöra om publicering av domstolsuppgifter på internet är laglig, eftersom bedömningen bland annat beror på förhållandet mellan yttrandefrihetsgrundlagarna och GDPR.

Dumpen har utgivningsbevis och en ansvarig utgivare men omfattas inte av det frivilliga pressetiska system som bland annat innehåller regler om försiktighet vid namnpublicering. Mediemyndigheten uppger att ett frivilligt utgivningsbevis innebär att webbplatsen eller databasen omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen och att den ansvariga utgivaren ansvarar för innehållet. Justitiekanslern är ensam åklagare i yttrandefrihetsmål och den enda myndighet som får inleda förundersökning och väcka allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott när publiceringen omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen.

Konstitutionsutskottet konstaterade under riksmötet 2025/26 att grundlagarnas särskilda begränsning för söktjänster som publicerar vissa känsliga personuppgifter inte omfattar uppgifter om lagöverträdelser. Utskottet noterade samtidigt att rättsläget hade förändrats genom Högsta domstolens avgöranden om utlämnande av brottmålsdomar.

Dumpen har tidigare både kritiserats och fått stöd för publiceringar om män som söker sexuell kontakt med barn. Göteborgs tingsrätt dömde den 6 februari 2026 Sara Nilsson, i egenskap av ansvarig utgivare, för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal i mål B 6005-24. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter.

Göteborgs tingsrätt uppgav att den aktuella publiceringen innehöll en privatpersons namn och bild. Domstolen ansåg att frågan om vuxnas sexuella kontakter med barn hade ett samhällsintresse men bedömde ändå att publiceringen inte varit försvarlig. Sara Nilsson åtalades på nytt i april 2026.

Sara Nilsson uppger att risken för ytterligare anmälningar inte förändrar hennes inställning till det nya registret. Hon anser att barns rätt till skydd ska väga tyngre än vuxnas intresse av personlig integritet i den här typen av fall. När det gäller risken för felaktiga uppgifter säger hon att Dumpen endast ska återge uppgifter från tingsrätter och hovrätter.

Brottsförebyggande rådet redovisar att 119 227 lagföringsbeslut fattades i Sverige under 2025, tre procent fler än året före. Fällande domslut i tingsrätt ingår i statistiken. Under samma år registrerades 3 115 anmälda sexuella ofredanden mot barn under 15 år. Av dessa gällde 2 444 flickor och 671 pojkar.

Sverigedemokraterna, som tidigare har betalat Sara Nilssons rättegångskostnader, har samtidigt föreslagit ett statligt register över dömda pedofiler. Partiets förslag går ut på att det på områdesnivå ska vara möjligt att se var de dömda personerna bor.