Drönare dominerar stödet till Ukraina

Organisationen Blue/Yellow, som grundades av Jonas Öhman 2014 efter Rysslands ockupation av Krim, har samlat in omkring 1,3 miljarder svenska kronor till stöd för Ukraina. Stödet består främst av militär teknisk och elektronisk utrustning som inte omfattar vapen eller ammunition. En allt större del av resurserna går till drönare och tillhörande teknik.

I början av Rysslands fullskaliga invasion 2022 stod drönare och drönarutrustning för omkring 10 procent av organisationens stöd. Enligt Jonas Öhman är andelen nu minst 80 procent. Blue/Yellow Sweden uppger att fler än 12 000 drönarsystem har levererats till fronten och att fler än 250 ukrainska förband har fått stöd. Omkring 90 procent av organisationens inköp görs lokalt i Ukraina, nära de förband som ska ta emot utrustningen.

Jonas Öhman, som är författare, filmregissör och tidigare militär, är utbildad vid Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg och kommer från Västerbotten. Han har sedan många år sin bas i Litauen och har följt utvecklingen i Ukraina på nära håll sedan 2014. Enligt Öhman gjorde de ryska specialsoldaternas framträdande på Krim att han bedömde att ett krig var på väg och att ett ryskt framgångsrikt angrepp mot Ukraina även skulle kunna innebära ett hot mot Baltikum.

Blue/Yellow redovisade för 2025 stöd till Ukraina till ett värde av 18,9 miljoner euro. Organisationen uppgav att 95,5 cent av varje donerad euro gick till direkt stödverksamhet. Privatpersoner stod för 9,18 miljoner euro av donationerna, medan företag och andra juridiska personer bidrog med 6,715 miljoner euro.

Jonas Öhman uppger att organisationens drönare bland annat har använts vid Pokrovsk, under offensiven mot Cherson och i Bachmut. Han beskriver stödet som avgörande för de ukrainska förband som Blue/Yellow arbetar med. Under en resa i Ukraina i juli såg han även grovmaskiga skyddsnät sättas upp över Zaporizjzja för att hindra ryska drönare.

Utvecklingen märks enligt Öhman också inom den militära sjukvården. Han uppskattar att omkring 90 procent av de skador på soldater som organisationens kontakter möter är relaterade till drönare och beskriver skadorna som allvarliga. Enligt honom håller användningen av obemannade system samtidigt på att förändra hur militär medicin bedrivs.

Jonas Öhman anser att länder utanför Ukraina inte fullt ut har anpassat sig till drönarnas växande betydelse. Han pekar särskilt på Nato och andra länders tilltro till avancerade militära system och menar att drönarkrigföringen har fått större betydelse än många etablerade försvarsmakter vill erkänna.

Natos generalsekreterare Mark Rutte sade den 7 juli 2026 att drönare fundamentalt har förändrat modern krigföring och blivit avgörande på slagfältet. Nato lanserade samtidigt initiativet Drone Edge. Enligt Nato ska allierade investera mer än 40 miljarder dollar i motdrönarförmåga under fem år och utbilda fem gånger fler drönaroperatörer fram till slutet av 2027.

Även Sverige och Ukraina har fördjupat samarbetet på området. Ukrainas presidentkansli meddelade att president Volodymyr Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson den 28 maj 2026 skrev under en gemensam deklaration som öppnar för ett svenskt-ukrainskt Drone Deal-samarbete. Deklarationen omfattar bland annat försvarsindustriellt samarbete samt utveckling av integrerat och flerskiktat luftförsvar.

EU-kommissionen meddelade den 30 juni 2026 att 3,9 miljarder euro började betalas ut som den första delen av en inledande finansieringstranch på omkring 6 miljarder euro för Ukrainas inköp av drönare. Finansieringen ingår i EU:s stödlån på totalt 90 miljarder euro för 2026 och 2027.

Litauens försvarsminister Robertas Kaunas uppgav i februari 2026 att landet avsatt ytterligare 265 miljoner dollar i militärt stöd till Ukraina under året. Luftförsvar, ukrainska drönare och långräckviddig artilleriammunition angavs som tre prioriterade områden.

Jonas Öhman anser samtidigt att västländerna är alltför försiktiga i stödet till Ukraina. Enligt honom kan kriget inte lösas genom förhandlingar utan måste avgöras militärt. Han anser också att andra länder bör börja skicka militär personal till Ukraina för att stoppa Ryssland.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022 har Sverige bidragit med omkring 157 miljarder kronor i militärt och civilt stöd till Ukraina, enligt regeringen. Det militära stödet uppgår till cirka 128 miljarder kronor och omfattar bland annat skyddsutrustning, stridsvagnar, vapensystem och ammunition.

Det svenska civila stödet uppgår i augusti 2026 till omkring 29 miljarder kronor och har sedan krigsstarten huvudsakligen finansierats med biståndsmedel. Sverige har utlovat minst 10 miljarder kronor per år i biståndsfinansierat civilt stöd under 2026 och 2027 samt minst 10,5 miljarder kronor under 2028.

Sverige har tillsammans med EU även fattat beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina och om flera sanktionspaket mot Ryssland. Därutöver bidrar flera svenska privata och ideella initiativ med pengar, utrustning samt humanitär och medicinsk hjälp.