Donald Trumps karta väcker isländsk protest

Island har protesterat mot en karta som USA:s president Donald Trump publicerade på Truth Social den 7 september. På bilden täcks Island av den amerikanska flaggan tillsammans med bland annat Kanada, Grönland, Mexiko, stora delar av Centralamerika och Karibien. Donald Trump har inte förklarat vad kartan är avsedd att uttrycka.

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir kallade efter publiceringen till sig USA:s ambassadör Billy Long och klargjorde att det isländska regeringskansliet betraktade inlägget som helt olämpligt. Arkivet Trump's Truth registrerade att kartan publicerades klockan 10.43 lokal tid på USA:s östkust med status-id 117230286557431140.

Dagur B. Eggertsson, ledamot för Samfylkingin och ersättare i det isländska parlamentets utrikesutskott, krävde efter publiceringen att Billy Long skulle kallas in för att lämna en förklaring. Dagbjört Hákonardóttir, ledamot för Samfylkingin i samma utskott, sade att utskottet inte behövde kräva ett amerikanskt svar vid den tidpunkten men ville att Islands internationella hållning skulle diskuteras vid nästa möte.

Billy Long väckte redan i januari reaktioner när han, då kandidat till ambassadörsposten, sade att Island skulle kunna bli USA:s 52:a delstat och att han själv kunde bli guvernör. Billy Long bad senare om ursäkt och beskrev kommentaren som ett skämt. Han uppgav att uttalandet hade kommit under ett skämtsamt samtal där deltagarna först talat om att Donald Trumps Grönlandssändebud Jeff Landry skulle kunna bli guvernör över Grönland.

Mer än 5 000 personer på Island skrev därefter under en namninsamling med en uppmaning till Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir att inte godta Billy Long som ambassadör. Han tillträdde ändå posten och började formellt sitt uppdrag efter att den 10 augusti ha överlämnat sina kreditivbrev till Islands president Halla Tómasdóttir på Bessastaðir.

Donald Trump har tidigare också talat om att ta över Island, men uttalandet gjordes i ett sammanhang där han sannolikt avsåg Grönland. Under ett tal i Davos i januari beskrev Donald Trump området som en kall och avlägsen bit is.

Samma dag som den nya kartan publicerades besökte Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Grönland. Där presenterades ett investeringspaket på 200 miljoner euro för 2026 och 2027. EU-kommissionen uppgav att pengarna bland annat ska gå till satellit- och kabeluppkoppling, vattenkraft, kritiska råvaror, bostäder, hållbar turism och stöd till småföretag.

Under besöket i Nuuk undertecknade Ursula von der Leyen, Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen och Danmarks statsminister Mette Frederiksen också en ny gemensam deklaration mellan EU, Grönland och Danmark. Ursula von der Leyen framhöll samtidigt att territoriell integritet, suveränitet och gränsers okränkbarhet är grundläggande principer i folkrätten och att Grönlands framtid ska avgöras av befolkningarna i Grönland och Danmark.

EU-kommissionen har dessutom föreslagit att 530 miljoner euro ska avsättas till Grönland under EU:s budgetperiod 2028–2034. Förslaget ingår i ett totalt stöd på 999 miljoner euro till unionens utomeuropeiska länder och territorier. Ursula von der Leyen sade under besöket att hon vill höja EU:s budgetstöd till Grönland till omkring en halv miljard euro från 2028.

Grönlands utrikesminister Mute Egede sade den 2 september i Europaparlamentet att samtalen med USA om situationen kring Grönland fortfarande pågick och att ansvariga tjänstemän arbetade med frågan.