Donald Trump stoppade planerade anfall mot Jemen

USA:s president Donald Trump stoppade planerade amerikanska luftangrepp mot huthirörelsen i Jemen efter att Pentagon fått order att förbereda insatsen. Företrädare för Trump-administrationen uppgav att bomber redan hade lastats på amerikanska militärflygplan när presidenten ändrade beslutet. Trump hade tidigare avvisat en militär insats men ändrade sig under helgen innan han åter stoppade planerna.

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman ska vid flera tillfällen ha kontaktat Donald Trump och begärt amerikansk hjälp sedan de Iranstödda huthierna utökat sin kontroll längs Jemens kust mot Röda havet. De internationellt erkända regeringsstyrkorna, som stöds av Saudiarabien, möter samtidigt huthierna på flera fronter. Inbördeskriget gäller kontrollen över Jemen men har också blivit nära kopplat till motsättningarna mellan Saudiarabien och Iran.

Amerikanska diplomater träffade under helgen före den 16 september representanter för huthierna i Muskat i Oman. Samtalen handlade om att bevara vapenvilan mellan USA och huthierna och om att hålla Bab al-Mandeb öppet för sjöfart. USA:s vicepresident JD Vance sade därefter att USA skulle föra direkta samtal med huthierna.

Alex Plitsas vid tankesmedjan Atlantic Council, som tidigare arbetat vid Pentagon, säger till Axios att Trump inte vill öppna Pandoras ask, alltså riskera att huthierna stör eller blockerar sjötrafiken i sundet Bab al-Mandeb. Bab al-Mandeb är, likt Hormuzsundet, en för världshandeln mycket viktig sjöfartsled. Sundet är en central transportled för världshandeln. USA:s energimyndighet EIA beräknade att omkring 8,1 miljoner fat råolja och petroleumprodukter per dag passerade Bab al-Mandeb under andra kvartalet 2026, jämfört med 5,6 miljoner fat per dag under årets första kvartal.

Störningar i sjötrafiken skulle kunna påverka redan höga priser på bland annat olja och gas. Donald Trump har samtidigt försökt undvika ytterligare ekonomisk press inför mellanårsvalet i november, samtidigt som många amerikaner är missnöjda med högre priser på bensin och diesel och kritiska till Trump-administrationen krig mot Iran.

Den nya eskaleringen längs Jemens västkust har också lett till omfattande internflykt. Internationella organisationen för migration, IOM, hade fram till den 18 september registrerat 120 078 internflyktingar sedan striderna intensifierades i juni 2026. Av dessa befann sig 68 832 i Taiz-provinsen och 30 792 i Lahj.

Den humanitära situationen i landet är fortsatt svår. FN-organet UNHCR har uppgett att nära 75 procent av befolkningen är beroende av nödhjälp. FN:s livsmedelsprogram WFP bedömde dessutom att omkring 5,4 miljoner människor, motsvarande 51 procent av befolkningen i områden som kontrolleras av den internationellt erkända regeringen, riskerade akut livsmedelsosäkerhet på IPC-nivå 3 eller högre under perioden juni till september 2026.

Även ekonomin har fortsatt att försvagas. Världsbanken uppgav i maj att Jemens reala BNP minskade med 1,5 procent under 2025 och bedömde att ekonomin skulle krympa med ytterligare 0,5 procent under 2026. Banken uppskattade samtidigt att nära tre fjärdedelar av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen. I områden som kontrolleras av huthierna har det ekonomiska läget försämrats, och huthierna har lagt ansvaret för lidandet på Saudiarabiens ingripanden.

Jemenexperten Farea Al-Muslimi bedömer att misstro mot möjligheten till fred med huthierna har ökat i Saudiarabien efter flera misslyckade försök att hantera konflikten genom bland annat förhandlingar, ekonomiska eftergifter och militära insatser. Han varnar samtidigt för föreställningen att en ny militär konflikt skulle bli snabb och kort och bedömer att ett fortsatt krig riskerar att bli mycket blodigt.

Den 21 september krävde G7-ländernas utrikesministrar att Iran upphör med att beväpna och stödja huthierna. Ministrarna uppmanade samtidigt huthierna att stoppa militära operationer och angrepp mot civil sjöfart samt återgå till den politiska processen.