Donald Trump medger hårda deportationer men fortsätter insatserna

USA:s president Donald Trump anser att myndigheternas insatser för att deportera migranter i vissa fall har varit alltför hårdhänta. Uttalandet kommer efter republikanernas stora förluster i mellanårsvalet den 3 november och en längre period av kritik mot den federala migrationspolitiken.

Presidentens bedömning framkommer i en intervju med CBS-programmet 60 Minutes. Samtalet genomfördes fredagen den 6 november av journalisten Ross Douthat i Roosevelt Room i Vita huset. Intervjun behandlade även USA:s ekonomi, kongressens kommande utredningar samt krigen i Iran och Ukraina.

I ett kort utdrag som publicerades på söndagen medger Trump att genomförandet av massdeportationerna av personer utan laglig rätt att vistas i USA kan ha varit för hårt. Presidenten har tidigare försvarat myndigheternas agerande, även efter återkommande anklagelser om övervåld och inhuman behandling.

Det är ännu inte klarlagt om uttalandet innebär någon förändring av Trumps inställning till migrationspolitiken. Den fullständiga intervjun planerades att sändas söndagen den 8 november klockan 19.00 amerikansk östkusttid, motsvarande måndagen den 9 november klockan 01.00 svensk tid. En längre version skulle därefter publiceras på YouTube.

Vita husets pressekreterare Lauren Bis meddelade den 8 november till CBS News att administrationen inte avser att minska arbetet med att gripa och deportera migranter som regeringen beskriver som kriminella.

Samtidigt har migrationsmyndigheten ICE höjt sina interna mål för antalet gripanden. Enligt uppgifter som personer inom myndigheten lämnat till CBS News har målsättningen under de senaste veckorna ökat från omkring 2 000 till 2 700 gripanden per dag. Det motsvarar ungefär 19 000 personer i veckan. Målet fastställdes redan före mellanårsvalet.

Kritiken mot migrationsinsatserna har bland annat handlat om federala agenters metoder vid gripanden och deportationer. Protesterna intensifierades efter att två amerikanska medborgare, Renee Good och Alex Pretti, dödades i samband med federala migrationsinsatser i Minneapolis i januari 2026.

Händelserna väckte reaktioner från politiker inom både Demokraterna och Republikanerna. Trumpadministrationen minskade därefter omfattningen av de federala insatserna i Minneapolis.

Flera opinionsundersökningar visar samtidigt ett omfattande missnöje med migrationsmyndigheternas arbete. I en Reuters/Ipsos-undersökning som genomfördes den 23–25 januari 2026 ansåg 58 procent att ICE:s insatser hade gått för långt. Ytterligare 26 procent bedömde omfattningen som rimlig, medan 12 procent ansåg att myndigheten borde ha gått längre. Undersökningen omfattade 1 139 vuxna amerikaner.

Opinionsinstitutet AP-NORC redovisade i augusti att 55 procent av de vuxna amerikanerna ansåg att Trump hade gått för långt genom att skicka federala migrationsagenter till amerikanska städer. I samma undersökning uppgav 49 procent att de ogillade ICE:s arbete med att upprätthålla migrationslagarna. Andelen som stödde myndighetens insatser var 29 procent.

Missnöjet framkom även i Associated Press väljarunder­sökning efter mellanårsvalet. Omkring sex av tio väljare ansåg att Trumpadministrationens migrationskontroller hade varit alltför omfattande och uppgav att de helt eller delvis ogillade ICE:s arbete.

Även bland väljare på landsbygden har migrationspolitiken mött kritik. En undersökning från Associated Press och KFF i oktober visade att ungefär fyra av tio ansåg att Trump gått för långt med begränsningar av laglig invandring eller deportationer av personer utan uppehållstillstånd. Undersökningen genomfördes den 12–24 augusti och omfattade 2 241 registrerade väljare på landsbygden.

En annan omdiskuterad del av migrationspolitiken gäller deportationer till länder som de berörda personerna inte ursprungligen kommer från. CBS-programmet 60 Minutes redovisade den 25 oktober att omkring 25 000 människor hade deporterats till sådana tredjeländer under de första 18 månaderna av Trumps andra mandatperiod.

USA:s inrikessäkerhetsdepartement DHS uppgav i programmet att metoden bland annat används när migranternas ursprungsländer vägrar att ta emot sina egna medborgare.

Deportationerna har också prövats rättsligt. En federal appellationsdomstol fastställde i oktober en tidigare dom som underkände delar av administrationens förfarande vid deportationer till tredjeländer på grund av bristande rättssäkerhet. USA:s högsta domstol hade samtidigt tillåtit verksamheten att fortsätta i väntan på en prövning i december 2026.

Regeringens ekonomiska prioriteringar visar dessutom omfattningen av migrationsarbetet. I budgetunderlaget för budgetåret 2026 begärde DHS omkring 10,9 miljarder dollar i diskretionära anslag till ICE. Förslaget omfattade bland annat resurser för 50 000 förvarsplatser och ytterligare finansiering av transporter och deportationer.

Parallellt med diskussionen om deportationerna har Trump genomfört förändringar i Vita husets ledning. Fredagen den 6 november meddelade presidenten att Stephen Miller skulle ersätta Susie Wiles som stabschef från måndagen den 9 november.

Miller hade tidigare varit biträdande stabschef med ansvar för politiska frågor och är känd för sin restriktiva hållning till migration. Utnämningen väckte farhågor om ytterligare skärpningar av politiken mot personer som saknar laglig rätt att vistas i USA.

Susie Wiles, som var den första kvinnan att tjänstgöra som Vita husets stabschef, ska i stället arbeta inom Trumps politiska organisation. Hon ledde även hans presidentvalskampanj 2024.

Efter beskedet om sin avgång framhöll Wiles att hon var stolt över administrationens arbete med bland annat gränssäkerhet, skatter och ekonomi.

Republikanernas valförluster den 3 november har också riktat uppmärksamheten mot väljarnas syn på presidentens politik i andra frågor.

Associated Press redovisade efter valet att omkring två tredjedelar av de tillfrågade ansåg att Trumps politik hade försämrat USA:s ekonomi. Bland dessa väljare uppgav ungefär åtta av tio att de hade röstat på Demokraternas kandidat i valet till representanthuset.

I samma väljarundersökning ansåg omkring sju av tio att kongressen inte hade gjort tillräckligt för att begränsa presidentens maktutövning. Undersökningen genomfördes av SSRS och omfattade väljare från samtliga 50 amerikanska delstater.

Trots valresultatet har Trump hittills visat få tecken på att vilja anpassa sin politiska linje efter kritiken. Under helgen publicerade han dessutom flera inlägg på sin plattform Truth Social där han antydde att Demokraterna hade använt sig av valfusk.

I det andra utdraget från CBS-intervjun som offentliggjordes på söndagen talade presidenten i stället uppskattande om den guldsmyckning han hade beställt till Ovala rummet i Vita huset.