Domaren avbröt hårt förhör med Kirstine von Blixen-Finecke

Domaren Stefan Olsson avbröt på onsdagen förhöret med den tidigare hovdamen Kirstine von Blixen-Finecke efter att ordväxlingen mellan henne och motpartens advokat Peter Danowsky blivit allt skarpare. Kirstine von Blixen-Finecke och maken Hans von Blixen-Finecke har båda blivit stämda i den omfattande arvstvisten kring Trolle Ljungby. Peter Danowsky har sedan huvudförhandlingens början framhållit sin uppfattning att Kirstine von Blixen-Finecke varit den mer aktiva av makarna.

Tvisten gäller tillgångar av betydande värde. E55:s sammanställning anger att godskomplexet omfattar mer än 12 000 hektar jord- och skogsmark och en aktieportfölj värd omkring 1,8 miljarder kronor. EFN:s genomgång visar att Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister hade upprättat 16 testamenten sedan 2002. I det sista upplägget skulle Claës Trolle-Wachtmeister få Trolle Ljungby och hälften av jordegendomen, medan Hans och Kirstine von Blixen-Finecke skulle få den andra hälften och Årups slott. Carl-Fredrik Wachtmeister fick därmed inte något direkt arv i den delen.

Under korsförhöret tog Peter Danowsky upp omständigheterna kring ändringar av testamentena och frågade varför Kirstine von Blixen-Finecke befunnit sig på Trolle Ljungby när grevens advokater arbetade med testamenten som senare gynnade henne. Kirstine von Blixen-Finecke uppgav att hennes närvaro vid ett tillfälle var tillfällig och att hon och maken vid två andra tillfällen hade blivit inbjudna. När Peter Danowsky invände att detta inte framgick av handlingar som lämnats till domstolen svarade hon att hon inte hade formulerat texten själv och inte hade läst varje ord innan hon skrev under. Hon uppgav också att hon inte hade förstått hur betydelsefull uppgiften var.

EFN:s genomgång visar samtidigt att Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister omkring 2019 bad Hans och Kirstine von Blixen-Finecke att flytta in som hyresgäster på Årups slott. Slottet testamenterades senare till paret. Carl-Fredrik Wachtmeister har inför rättegången uppgett att han tidigare hade förberetts för att ta över egendomen men därefter fördes bort från verksamheten och ströks ur testamentet.

Förhöret rörde även godsets jägare Linus Larsson. Peter Danowsky frågade om Kirstine von Blixen-Finecke känt till att jägaren själv kunde bestämma sin semester, hade en förmånlig bostad på slottet och rätt till två års avgångsvederlag. Hon svarade att hon fått kännedom om förhållandena först i efterhand och uppgav att hon som arbetsgivare inte hade haft kontroll över uppgifterna. Revisorsberäkningar som lagts fram i Kristianstads tingsrätt visar att det omstridda jakträttsavtalet kunde ha medfört drygt 20 miljoner kronor i arbetsgivaravgifter för driftbolaget och omkring 40 miljoner kronor i förmånsskatt för jägaren.

Vid två tillfällen tappade Kirstine von Blixen-Finecke tråden under förhöret och behövde hjälp att återgå till ämnet. Hon reagerade även på Peter Danowskys frågestil och sade att hon uppfattade honom som överlägsen. Därefter bad hon om ursäkt för sin reaktion och uppgav att hon skulle försöka svara på frågorna. Hon framhöll också att hon aldrig tidigare deltagit i en rättegång, medan Peter Danowsky arbetar med sådana processer regelbundet.

Spänningen ökade ytterligare när Peter Danowsky frågade om det driftbolag som Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister gav till paret medan han fortfarande levde. Advokaten tog upp uppgifter om att makarna skulle ha tagit ut nio miljoner kronor redan under det första året. Kirstine von Blixen-Finecke svarade först att hon inte visste, men medgav efter hänvisning till presenterade siffror att så kunde ha varit fallet.

Peter Danowsky frågade därefter vilken kompetens Kirstine von Blixen-Finecke hade för att driva ett bolag med en omsättning på 150 miljoner kronor. Hon svarade att hon inte hade någon särskild kompetens men att Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister ville att makarna skulle ha bolaget. När Peter Danowsky frågade vad de kunde tillföra svarade hon kraftigt att de inte hade något att tillföra och tillade att frågans utformning påverkade svaret.

Domaren Stefan Olsson avbröt då inspelningen och riktade kritik mot båda sidor. Han tog upp Peter Danowskys sätt att ställa frågor men också Kirstine von Blixen-Fineckes återkommande besked om att hon inte mindes. Stefan Olsson konstaterade att målet gäller stora ekonomiska och andra värden och att det därför finns en naturlig risk för ett skarpt tonläge. Han uppmanade parterna att undvika munhuggning och sade att den som inte minns inte ska påstå något annat, men samtidigt måste försöka rannsaka sitt minne.

Huvudförhandlingen inleddes den 8 september 2026. TV4 uppgav då att domstolens plan omfattade omkring 30 förhandlingsdagar och att processen skulle fortsätta fram till december. News55:s genomgång inför rättegången angav att 43 vittnen hade kallats och att processmaterialet omfattade tusentals sidor. Hans och Kirstine von Blixen-Finecke har uppgett att flera försök till förlikning gjordes före huvudförhandlingen, men att de inte accepterade förslagen.

När efter förhandlingsdagen sade advokaten Johan Frih att han ansåg att Kirstine von Blixen-Finecke hade hanterat det långa förhöret mycket väl. Kirstine von Blixen-Finecke uppgav själv att det framför allt var det aggressiva tonläget som var svårt för henne och att hon hade svårt att hitta orden när frågorna ställdes på det sättet. Hon beskrev också processen som obehaglig eftersom både relationen till Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister och hans hälsa under de sista levnadsåren granskas ingående. Kirstine von Blixen-Finecke motsatte sig bilden av att han skulle ha varit dement och framhöll att vänskapens karaktär enligt hennes uppfattning inte går att avgöra i en rättssal.