
AI-genererad illustration
Dödsdömda Sheikh Hasina ansöker om pass för hemresa
Bangladeshs tidigare premiärminister Sheikh Hasina har begärt nya identitetshandlingar inför en planerad återkomst till hemlandet. Hon befinner sig i Indien sedan hon förlorade makten i augusti 2024 och dömdes året därpå till döden för brott mot mänskligheten. Bangladesh har samtidigt begärt att Indien ska lämna ut henne.
Den 9 november 2026 skickade Hasinas juridiska ombud vid den Londonbaserade advokatbyrån Matrix Chambers en formell ansökan till Preeti Rahman, tillförordnad chef för Bangladeshs diplomatiska beskickning i New Delhi. Begäran omfattar både ett nytt bangladeshiskt pass och ett nationellt identitetskort, NID.
Advokaten Steven Powles hänvisade i skrivelsen till Hasinas medborgarskap i Bangladesh och landets internationella åtaganden på människorättsområdet. Nyhetssajten bdnews24 har tagit del av en kopia av brevet.
Hasinas medarbetare Abu Obaidha Arin uppgav att hennes tidigare identitetshandlingar återkallades av den föregående administrationen. Den nya ansökan gäller därför att få tillbaka tillgången till giltiga handlingar.
Bangladeshs inrikesminister Salahuddin Ahmed meddelade under måndagen den 9 november att utrikesdepartementet och justitiedepartementet ska granska ärendet. Myndigheterna ska bland annat undersöka om ansökan har lämnats in, om den uppfyller de formella kraven och om Hasina har rätt att ansöka om handlingarna.
Vid pressträffen kunde Salahuddin Ahmed ännu inte själv bekräfta att ansökan var äkta. Han uppgav att granskningen även omfattar Bangladeshs lagstiftning om pass, medborgarskap och nationella identitetshandlingar. Ett formellt besked väntas från utrikesdepartementet eller justitiedepartementet när kontrollen är avslutad.
Hasina har meddelat att hon avser att återvända till Bangladesh i december trots dödsdomen. I en intervju med Associated Press förra veckan uttryckte hon att hon föredrar att dö i sitt hemland bland sin egen befolkning framför att stanna utomlands.
Till Reuters har Sheikh Hasina även uppgett att hon tänker överlämna sig till en domstol efter återkomsten. Abu Obaidha Arin meddelade den 9 november att något bestämt datum för resan ännu inte finns. Ett datum ska offentliggöras när de nödvändiga formaliteterna är genomförda.
Bangladeshs regering har samtidigt framhållit att ett nytt pass inte är nödvändigt för att Hasina ska kunna föras tillbaka till landet. Biträdande utrikesminister Humaiun Kobir hänvisade den 5 november till befintliga arresteringsbeslut och utlämningsavtalet mellan Bangladesh och Indien.
Justitieminister Md Asaduzzaman uppgav den 8 november att regeringen avser att fortsätta hantera frågan om Hasinas utlämning genom rättsliga förfaranden. Han framhöll att Bangladesh redan har vänt sig till Indien med en formell begäran enligt ländernas utlämningsavtal.
Även åklagarsidan vid Bangladeshs internationella brottstribunal har kommenterat den planerade återkomsten. Chefsåklagaren Aminul Islam ifrågasatte den 9 november om Hasina verkligen tänker återvända. Han meddelade att åklagarmyndigheten ska presentera sin formella ståndpunkt tisdagen den 10 november.
Sheikh Hasina tvingades lämna premiärministerposten i augusti 2024 efter omfattande protester. Demonstrationerna hade inledningsvis riktats mot ett beslut om att återinföra ett kvotsystem för statliga anställningar. Enligt Amnesty International innebar systemet att 30 procent av vissa statliga tjänster reserverades för barn till veteraner från Bangladeshs självständighetskrig.
Protesterna utvecklades senare till krav på Hasinas avgång. Under oroligheterna genomfördes omfattande tillslag mot demonstranter. Enligt FN dödades upp till 1 400 människor i samband med försöken att slå ned protesterna och behålla Hasinas regering vid makten.
Efter regeringsskiftet inleddes rättsliga processer mot flera företrädare för den tidigare administrationen. Den 17 november 2025 dömde Bangladeshs International Crimes Tribunal Sheikh Hasina till döden i hennes frånvaro för brott mot mänskligheten.
I samma mål dömdes den tidigare inrikesministern Asaduzzaman Khan Kamal till döden. Den tidigare rikspolischefen Chowdhury Abdullah Al-Mamun, som vittnade för åklagarsidan, fick fem års fängelse. Uppgifterna har redovisats av människorättsorganisationen Human Rights Watch.
Under rättegången presenterade åklagarsidan 54 vittnen. Human Rights Watch konstaterade att både Hasina och Asaduzzaman Khan Kamal ställdes inför rätta utan att vara närvarande och utan att företrädas av advokater som de själva hade utsett.
Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard riktade den 17 november 2025 kritik mot hur rättegången hade genomförts. Hon ansåg att försvaret inte fått tillräckligt med tid för förberedelser. Amnesty International uttryckte även oro över uppgifter om begränsningar i försvarets möjligheter att granska och ifrågasätta motstridig bevisning.
Frågan om Hasinas möjligheter att överklaga dödsdomen har också aktualiserats. Åklagaren Gazi MH Tamim vid Bangladeshs internationella brottstribunal uppgav i augusti 2026 att hennes offentliga kännedom om rättsprocessen kan få betydelse för rätten att överklaga.
Gazi MH Tamim hänvisade till tribunalens regler om en överklagandefrist på 30 dagar och ifrågasatte om något undantag från tidsgränsen kan tillämpas i Hasinas fall.
Rättsprocesserna efter regeringsskiftet har omfattat ett stort antal personer. Human Rights Watch uppgav i juli 2026 att Bangladeshs internationella brottstribunal hade avslutat sex rättegångar som resulterat i sammanlagt 62 fällande domar för brott mot mänskligheten.
Av de dömda hade 42 personer ställts inför rätta i sin frånvaro. Totalt hade 16 personer dömts till döden i de avslutade målen.
Den politiska situationen i Bangladesh har också förändrats sedan Hasinas regering föll. Landet styrdes först av en övergångsregering under Nobelpristagaren Muhammad Yunus. Under 2025 förbjöd övergångsregeringen politisk verksamhet för Hasinas parti Awami League, ett beslut som Amnesty International ifrågasatte med hänvisning till föreningsfriheten.
Efter parlamentsvalet i februari 2026 tillträdde Tarique Rahman som premiärminister sedan hans parti vunnit en omfattande valseger. Awami League tilläts inte delta i valet, enligt Associated Press.
Sheikh Hasina befinner sig fortfarande i Indien medan de bangladeshiska myndigheterna behandlar frågorna om hennes identitetshandlingar och utlämning. Hennes uppgivna avsikt att återvända i december kvarstår, men något exakt datum för hemresan har ännu inte fastställts.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är huvudsakligen en saklig, neutral återgivning av vad olika källor uppgett och vilka myndigheter eller organisationer som kommenterat frågan. Språket är impersonal och domineras av verb som uppgav, säger, enligt källor, enligt Amnesty, enligt Reuters med flera. Det finns inga tydliga journalistiska värderingar eller egna slutsatser, inga dramatiserande eller laddade formuleringar som försöker påverka läsaren känslomässigt. Texten presenterar olika sidors uttalanden och värderingar genom tydlig källhänvisning och kontext, vilket gör att den upplevs som saklig. Eventuella starka uttryck som förekommer är refererade till källor (t.ex. dödsdomen, protesternas omfattning) och inte journalistens egna värderingar. Den längre delen om kritiska kommentarer från människorättsorganisationer och FN anges som uppgifter från dessa källor, inte som journalistens personliga värdering. Sammantaget uppfyller texten kriterierna för hög oberoende i skrivsätt.
Förklaring:
Artikeln gynnar ett mittenperspektiv genom att fokusera på institutionella processer och rättsstatens mekanismer samtidigt som den redovisar kritiska röster från människorättsorganisationer. Denna presentation ger utrymme för sakliga, pragmatiska lösningar och flera perspektiv utan att förespråka politiska policys i vänster- eller höger riktning.
Rubrik och framing:
Rättsprocess och utlämningsfråga med internationell rättighetskritik i fokus
Språk och ton:
Faktabaserad och informativ ton med flera källor
Källbalans:
Störst utrymme ges åt Bangladeshs myndigheter och Hasinas ombud, samt internationella människorättsorganisationer (Amnesty International och Human Rights Watch) som kritiska röster. Ingen tydlig oppositionsröst inom Bangladeshs inrikespolitik får dominera.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: Hasinas egna politiska stöd i Bangladesh, partiet Awami Leages syn på frågan, bredare inrikespolitiska kontext och detaljer om hur utlämningsavtalet praktiskt påverkar beslutet.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Hård konflikt i Israels parlament när regeringsmakten ska avgöras
Israels nyvalda Knesset inledde sitt arbete den 10 november med protester, anklagelser och politiska motsättningar....

Gunnar Strömmer kritiserar Anderssons besked om regeringssamarbete
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) riktar kritik mot Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Vänsterpartiets ledare Nooshi...

Kungliga släktklenoder säljs för miljonbelopp i Genève
Flera smycken ur prinsessan Birgittas privata samling bjuds ut på auktion i Genève den 11...

Göteborg bygger om tusen korsningar för cykeltrafiken
Göteborgs stad planerar att förändra trafikregleringen vid omkring 1 000 korsningar genom att ersätta cykelpassager...
