Demokraternas valseger kan förändra USA:s stöd till Ukraina

Demokraternas seger i det amerikanska mellanårsvalet kan ge Ukraina större möjligheter att få ekonomiskt och militärt stöd från USA. Partiet har säkrat majoriteten i både senaten och representanthuset, men president Donald Trump behåller sin vetorätt. Enligt Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, kan valresultatet ändå tvinga fram förändringar i presidentens hållning till Ukraina och Ryssland.

Nyhetsbyrån AP fastställde Demokraternas seger i senaten den 3 november klockan 23.36 amerikansk östkusttid. Majoriteten i representanthuset säkrades den 4 november klockan 01.24. Den nyvalda kongressen tillträder först i januari 2027, vilket innebär att partiets utökade möjligheter att påverka lagstiftningen dröjer.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uttryckt försiktig optimism efter valresultatet. Han bedömer att ett tydligare stöd för Ukraina i den amerikanska kongressen, bland annat genom krav på ökat militärt och ekonomiskt bistånd, skulle kunna påverka Rysslands president Vladimir Putin.

Förhållandet mellan Washington och Kyiv hade försämrats under perioden före valet. Ett av de beslut som mött kritik från ukrainskt håll är Donald Trumps överenskommelse om import av rysk dieselolja.

Ukrainas tidigare utrikesminister Vadym Prystajko har påpekat att amerikanska lagar från 2022 och september 2026 redan innehåller juridiska begränsningar för import av rysk diesel. Prystajko bedömer att en skärpt granskning från kongressen skulle kunna göra det ännu svårare att genomföra energiavtal med Ryssland.

Jan Hallenberg räknar med att Demokraterna kommer att använda sin nya ställning för att ifrågasätta presidentens Rysslandspolitik. Han bedömer att kritiken framför allt kan bli tydlig i senaten, där partiet får större möjligheter att driva resolutioner och lagförslag om en förändrad amerikansk linje gentemot Ukraina.

Demokraternas majoritet ger dock inte partiet möjlighet att ensamt sätta presidentens veto ur spel. Enligt USA:s representanthus krävs stöd från minst två tredjedelar av ledamöterna i både senaten och representanthuset för att upphäva ett presidentveto.

Den amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations framhåller samtidigt att majoriteten ger Demokraterna inflytande över kongressutskottens arbete och federala anslag. Kontrollen över senaten gör det även möjligt för partiet att påverka godkännandet av personer till viktiga diplomatiska och säkerhetspolitiska befattningar.

Jan Hallenberg bedömer att Donald Trump kan få svårare att motsätta sig en förändrad Ukrainapolitik om Demokraterna presenterar förslag som också får republikanskt stöd. Han hänvisar till att presidenten tar hänsyn till opinionsmätningar och att valresultatet visar ett minskat stöd för hans politiska linje.

Enligt Jan Hallenberg finns det dessutom republikanska politiker som redan tidigare har motsatt sig presidentens hållning gentemot Ryssland. Han bedömer att fler republikaner kan bli beredda att kritisera Donald Trump efter mellanårsvalet.

Även inom Ukrainas politiska ledning finns förhoppningar om en förändring. David Arachamija, som leder president Volodymyr Zelenskyjs parti Folkets tjänare i Ukrainas parlament, kommenterade valresultatet vid en pressträff på Ukrainas ambassad i Washington den 6 november.

David Arachamija uppskattade personligen att möjligheterna till ytterligare amerikanskt ekonomiskt och militärt stöd åtminstone har fördubblats. Han betonade att bedömningen var hans egen och att eventuella förändringar sannolikt blir märkbara först under första kvartalet 2027.

Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, framhåller att Ukraina fortfarande är starkt beroende av amerikanska militära resurser. Särskilt viktiga är luftvärnsrobotar och underrättelseinformation från USA. Tillgången till satellitsystemen Starlink och Starshield har också stor betydelse för Ukraina.

Jakob Hedenskog anser att Volodymyr Zelenskyj i allt högre grad har riktat sina förväntningar mot europeiska länder snarare än Donald Trump. Han pekar på att den ukrainske presidenten har blivit tydligare med sina varningar om vad en rysk seger skulle kunna innebära för Europas säkerhet.

Ukraina efterfrågar samtidigt ett omfattande internationellt sanktionstryck mot Ryssland. Donald Trump har dock, åtminstone tillfälligt, blockerat ett stort amerikanskt sanktionspaket riktat mot landet.

Europeiska unionen har fortsatt att vidta egna åtgärder. Den 12 oktober 2026 beslutade EU:s ministerråd om sanktioner mot ytterligare 1 569 personer och organisationer med kopplingar till Rysslands militära och industriella verksamhet. Beslutet omfattade 826 ryska företag och 743 företagsledare. Därmed närmade sig det sammanlagda antalet sanktionslistningar inom regelverket 4 600.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas uppgav i samband med beslutet att mer än hälften av de nya åtgärderna riktades mot leverantörskedjor för ryska ballistiska robotar. Sanktionerna omfattar bland annat frysning av tillgångar och förbud mot att tillhandahålla ekonomiska resurser till de berörda aktörerna.

Jakob Hedenskog bedömer samtidigt att Donald Trumps agerande kan bli mer svårförutsägbart efter valnederlaget. Han anser att presidenten prioriterar möjligheter till ekonomiska överenskommelser med Ryssland, bland annat inom energi- och mineralsektorerna, framför Ukrainas intressen. Enligt Hedenskog kan sådana affärer också vara kopplade till Donald Trumps och hans familjs ekonomiska intressen.

Parallellt med den amerikanska politiska utvecklingen pågår diplomatiska kontakter om kriget i Ukraina. Den 4 november meddelade Ukrainas presidentkansli att Volodymyr Zelenskyj hade genomfört ett omkring 90 minuter långt telefonsamtal med USA:s medlare Steve Witkoff och Jared Kushner.

Samtalet omfattade bland annat Ukrainas fortsatta behov av amerikanskt stöd. Enligt Ukrainas presidentkansli diskuterades också ett bilateralt samarbete om drönare, kallat Drone Deal. Volodymyr Zelenskyj betonade särskilt behovet av ytterligare robotar till luftvärnssystemet Patriot.

Den 5 november träffade Volodymyr Zelenskyj Europeiska rådets ordförande António Costa i Madrid. Enligt Ukrainas presidentkansli framhöll Zelenskyj att europeiska länder måste delta i diskussionerna om framtida säkerhetsgarantier och Ukrainas ekonomiska återuppbyggnad. Presidentkansliet uppgav att António Costa delade den uppfattningen.

Liknande frågor behandlas vid samtal i Bryssel, där representanter för Ukraina, Europeiska unionen och USA deltar tillsammans med företrädare för bland andra Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nato och Världsbanken. Diskussionerna uppges handla om hur Ukrainas säkerhet ska garanteras efter ett fredsavtal och hur återuppbyggnaden ska organiseras.

Den 6 november deltog Volodymyr Zelenskyj även i ett digitalt möte med ledarna för åtta nordiska och baltiska länder, däribland Sveriges statsminister Ulf Kristersson. Enligt Ukrainas presidentkansli informerade Zelenskyj om de kommande förhandlingarna och meddelade att Ukraina redan hade lämnat förslag om möjliga resultat till den amerikanska sidan.

Nästa steg i USA:s medlingsarbete är trepartsförhandlingar mellan USA, Ukraina och Ryssland i Abu Dhabi den 10–11 november 2026. USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff har uppgett att samtalen ska behandla säkerhetsarrangemang efter kriget, nedtrappning av striderna, humanitära frågor och fortsatta åtgärder för att nå ett fredsavtal.

Rysslands delegation ska ledas av presidentrådgivaren Vladimir Medinskij. Det meddelade Kremls talesperson Dmitrij Peskov den 7 november. Bland övriga deltagare finns vice utrikesministrarna Sergej Rjabkov och Michail Galuzin, den militära underrättelsechefen Igor Kostjukov och generalstabsofficeren Jurij Zjigarlovskij.

Enligt Dmitrij Peskov träffade den ryska delegationen Vladimir Putin den 6 november under ett möte med Rysslands säkerhetsråd för att förbereda förhandlingarna. Putin framförde samtidigt ett tack till Förenade arabemiraten för värdskapet.

Även andra kontakter har ägt rum mellan de stridande parterna. USA:s presidentfru Melania Trump har varit engagerad i arbetet med en lokal vapenvila i den ryskockuperade staden Olesjky nära fronten i södra Ukraina. Överenskommelsen innebar ett tillfälligt uppehåll i striderna i området.

Vita huset meddelade den 5 november att vapenvilan hade föregåtts av skriftliga överenskommelser mellan Ukraina och Ryssland, undertecknade den 23 oktober. Enligt Melania Trump möjliggjorde avtalen leveranser av humanitär hjälp och evakuering av närmare 800 personer.

Vid ett möte i Vita huset den 5 november deltog Vladimir Putins särskilda sändebud Kirill Dmitrijev tillsammans med den ryska människorättskommissionären Jana Lantratova. Ukraina representerades bland andra av parlamentets människorättsombudsman Dmytro Lubinets och parlamentspolitikern David Arachamija.

Under mötet överlämnade ukrainska representanter Prinsessan Olgas orden av första graden till Melania Trump. Enligt Vita huset var utmärkelsen ett erkännande för hennes arbete med vapenvilan i Olesjky.

De fortsatta diplomatiska kontakterna sker samtidigt som Demokraternas valframgång förändrar den politiska maktbalansen i Washington. Jan Hallenberg bedömer att den nya kongressmajoriteten kan sätta ökad press på Donald Trump att ändra sin Ukrainapolitik, särskilt om även republikanska ledamöter ansluter sig till Demokraternas förslag.

Gillar du den här personligheten?