Dawit Isaak har suttit fängslad i 25 år

Den 23 september har det gått 25 år sedan den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak greps i Eritrea. Han har sedan 2001 hållits frihetsberövad utan rättegång eller formella anklagelser. Isaak arbetade vid gripandet som journalist och var delägare i den oberoende tidningen Setit. Gripandet skedde när den eritreanska regimen slog ned mot oberoende medier och krav på demokratiska reformer.

Dawit Isaak frigavs tillfälligt i november 2005 efter bland annat svenska regeringsinsatser, enligt Europaparlamentet. Två dagar senare greps han på nytt när han var på väg till sjukhus. Sedan dess har han inte haft någon känd direkt kontakt med omvärlden. FN:s särskilda rapportör för människorättssituationen i Eritrea, Mohamed Abdelsalam Babiker, uppgav 2021 att FN hade fått trovärdig information om att Isaak var vid liv i september 2020 och hölls i Eiraeiro-fängelset. Uppgiften beskrevs då som det första livstecknet på sju år.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard uppgav efter ett två dagar långt besök i Eritrea i december 2025 att hon hade tagit upp Dawit Isaaks frigivning och möjligheten för honom att återförenas med sin familj med den eritreanska regeringen. Utrikesdepartementet hade då inte fått något nytt livstecken, men uppgav att inget hade förändrat bedömningen att Isaak fortfarande levde.

FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden krävde i juli 2023 att Eritrea skulle uppge var Dawit Isaak hölls, lämna information om hans hälsotillstånd och omedelbart frige honom. Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter har också slagit fast att Eritrea ska frige eller skyndsamt ge en rättvis rättegång åt de 18 journalister som frihetsberövades 2001, däribland Dawit Isaak, samt ge dem tillgång till sina familjer och juridiska ombud.

Committee to Protect Journalists uppger att Dawit Isaak och andra frihetsberövade journalister inledde en hungerstrejk i ett häkte i Asmara den 31 mars 2002 med krav på rättslig prövning. Därefter flyttades de av myndigheterna till hemliga förvar utan att föras inför domstol. Europaparlamentet krävde i en resolution 2020 att Eritrea skulle ge Sverige och EU tillträde till Dawit Isaak.

På onsdagen hålls en stödmanifestation på initiativ av författaren och journalisten Kurdo Baksi. Initiativet stöds bland annat av Journalistförbundet, Publicistklubben, Svenska PEN, Reportrar utan gränser och Sveriges Författarförbund. Bland deltagarna finns Publicistklubbens ordförande Camilla Kvartoft, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, Free Dawits ordförande Elisabeth Löfgren och Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson.

Kurdo Baksi beskriver det som smärtsamt att konstatera att Dawit Isaak har suttit frihetsberövad i ett kvartssekel. Karin Olsson framhöll under manifestationen att åtta ordinarie svenska utrikesministrar och tre tillförordnade utrikesministrar inte har lyckats få Dawit Isaak till Sverige. Hon sade också att den nya utrikesministern har ett stort ansvar för att arbeta för hans frigivning, återförening med familjen och möjlighet att fortsätta sitt arbete i frihet.

PEN International uppgav den 18 september 2026 att tolv eritreanska författare och journalister från tillslagen 2001 fortfarande omfattas av organisationens kampanj för verifierade livstecken. Förutom Dawit Isaak gäller det bland andra Amanuel Asrat, Fessehaye Joshua Yohannes, Seyoum Tsehaye och Temesgen Ghebreyesus. Samma dag meddelade PEN International att bland andra Nobelpristagarna Olga Tokarczuk och J.M. Coetzee samt Isabel Allende, Ben Okri och Yann Martel hade undertecknat ett öppet brev till Eritreas president Isaias Afwerki med krav på verifierade livstecken från de frihetsberövade skribenterna.

Reportrar utan gränser placerade Eritrea på plats 180 av 180 i organisationens pressfrihetsindex för 2026 och beskrev Dawit Isaak och tre av hans fängslade kollegor som världens längst frihetsberövade journalister. Stiftelsen Harald Edelstam uppgav inför 25-årsdagen att en internationell allians ledd av Raoul Wallenberg Centre for Human Rights kräver verifierat livstecken, svenskt konsulärt tillträde, oberoende medicinsk vård samt att Dawit Isaak omedelbart friges och får återvända till Sverige.