Damberg varnar för växande underskott och ofinansierade löften

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg kritiserar regeringens ekonomiska politik inför finansminister Elisabeth Svantessons presentation av de ekonomiska förutsättningarna för 2027 års budget. Damberg anser att regeringen har förbrukat reformutrymmet genom stora underskott och upplåning och hävdar att flera av Tidöpartiernas vallöften riskerar att vara underfinansierade.

Finansdepartementet har meddelat att Elisabeth Svantesson presenterar de ekonomiska förutsättningarna på Harpsund den 27 augusti klockan 15.00. Därefter samlas regeringens statsråd för ett gemensamt fototillfälle klockan 16.30. Tidigare under året uppgav Svantesson att reformutrymmet för nästa mandatperiod var slut och har försvarat underskotten med bland annat ökade försvarsutgifter och stödet till Ukraina.

Mikael Damberg anser att regeringen har misskött ekonomin och pekar på hög arbetslöshet, låg tillväxt och stora underskott i de offentliga finanserna. Han uppger att antalet arbetslösa har ökat med 100 000 och efterlyser uppdaterade prognoser för både innevarande och kommande år för att tydliggöra hur underskotten påverkar nästa mandatperiod.

SCB redovisade den 21 augusti att 468 000 personer var arbetslösa i juli 2026, motsvarande 7,8 procent av arbetskraften. Den säsongrensade och utjämnade arbetslösheten låg på 8,7 procent. För andra kvartalet 2026 uppgick antalet arbetslösa till 550 000 och arbetslösheten till 9,4 procent i icke säsongrensade tal.

Statens finanser har gått från överskott i början av mandatperioden till ett beräknat underskott på 196 miljarder kronor i år. Riksgälden bedömer att underskottet nästa år blir mer än 200 miljarder kronor. Konjunkturinstitutets augustiprognos anger samtidigt att det offentliga finansiella sparandet motsvarar minus 2,0 procent av BNP 2026 och minus 0,9 procent 2027. Maastrichtskulden beräknas enligt Konjunkturinstitutet öka från 36,4 procent av BNP 2026 till 37,2 procent 2027.

Finanspolitiska rådet bedömde i rapporten Svensk finanspolitik 2026 att regeringens beräknade finansiella sparande för 2026 låg 0,8 procentenheter under golvet i Sveriges nettoutgiftsbana inom EU:s finanspolitiska regelverk. Rådets ordförande Lars Heikensten sade i februari att kritiken var den allvarligaste som riktats mot svensk finanspolitik under senare år och att politiken enligt rådet var för expansiv i förhållande till konjunkturläget.

Elisabeth Svantesson svarade på kritiken från Finanspolitiska rådet att regeringen behövde kunna låna på kort sikt för att snabbt bygga ut försvaret utan att tränga undan andra utgifter. Hon hänvisade även till stödet till Ukraina som en del av förklaringen till underskottet. Mikael Damberg säger att Socialdemokraterna står bakom försvarssatsningarna och Ukrainastödet tillsammans med övriga riksdagspartier, men hävdar att underskotten är stora även om dessa utgifter räknas bort.

Damberg kritiserar också regeringens skattesänkningar, däribland det nya jobbskatteavdraget. Han hävdar att upplåning för skattesänkningar kommer att belasta hushållen genom högre räntor och sämre välfärd framöver. Enligt Damberg har skattesänkningarna under mandatperioden gett statsminister Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson omkring 6 000 kronor mer i månaden.

Socialdemokraternas egna beräkningar visar att Tidöpartiernas vallöften inför nästa mandatperiod sammantaget uppgår till omkring 200 miljarder kronor. Moderaterna meddelade den 25 augusti att partiet vill avskaffa avgifterna helt för både förskola och fritidshem. Reformen har beräknats kosta omkring 11 miljarder kronor.

Moderaterna uppgav den 21 augusti att partiet hade presenterat finansiering på 70 miljarder kronor. Partiets ekonomiska plan omfattar bland annat skattesänkningar som enligt Moderaterna ska ge en vanlig familj 5 000 kronor mer i månaden. En del av finansieringen ska komma genom en Slöserikommission som ska identifiera onödiga kostnader hos myndigheter.

Regeringen meddelade den 14 augusti att en särskild utredare ska granska den statliga förvaltningen och ta fram underlag för besparingar, omprioriteringar och effektiviseringar. Arbetet ska bland annat bidra till finansieringen av ökade försvarsutgifter och till en återgång till balans i det offentliga finansiella sparandet.

Mikael Damberg anser trots detta att flera utlovade reformer riskerar att sakna full finansiering. Han beskriver regeringens och Tidöpartiernas vallöften som frikopplade från det ekonomiska utrymmet och liknar politiken vid att använda kredit för satsningar samtidigt som finansministern tidigare har sagt att pengarna är slut. Han kritiserar också att lån enligt honom används till kortsiktiga satsningar som upphör efter valet.

Socialdemokraterna har bland annat lovat mindre klasser i lågstadiet och mindre barngrupper i förskolan, att minutstyrningen i äldreomsorgen ska tas bort samt att statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med inflationen. Damberg uppger att samtliga vallöften från Socialdemokraterna är finansierade och att finansieringen ska redovisas i partiets kommande valmanifest.

Enligt Mikael Damberg ska delar av finansieringen komma från en bankskatt på bankernas övervinster och genom att stoppa vinster och vad Socialdemokraterna beskriver som överkompensation till fristående skolor och förskolor. Damberg uppger att minskad överkompensation till fristående skolor skulle kunna finansiera 3 000 lärartjänster och att motsvarande förändring för fristående förskolor skulle kunna användas för att minska barngruppernas storlek.