COP31 inleds med svåra frågor om utsläpp och finansiering

FN:s klimatmöte COP31 inleds måndagen den 9 november i Antalya i Turkiet. Under två veckor ska representanter från världens länder förhandla om klimatåtaganden, utsläppsminskningar och ekonomiskt stöd till länder som drabbas av klimatförändringarna. Förhandlingarna pågår till den 20 november, men flera centrala frågor saknar fortfarande lösningar.

Årets konferens har beskrivits som ett mellanårsmöte eftersom flera större beslut inte omfattas av några omedelbara tidsfrister. Martin Wadmark på Världsnaturfonden WWF bedömer att det kan skapa möjligheter till överenskommelser i mindre omstridda frågor. Samtidigt varnar han för att avsaknaden av tydliga förväntningar också kan göra att förhandlingarna fastnar.

En central del av inledningen är en internationell genomgång av arbetet med Parisavtalet. Avtalets ambition att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader blir allt svårare att uppnå. FN:s miljöprogram UNEP bedömer i rapporten Emissions Gap Report 2026 att de nuvarande nationella klimatåtagandena, även om de genomförs fullt ut, motsvarar en global temperaturökning på omkring 2,6 grader under detta århundrade.

UNEP beräknar att världens utsläpp av växthusgaser behöver minska med 18 procent till 2030, 45 procent till 2035 och 69 procent till 2040 jämfört med 2025 års nivåer. Det gäller en utsläppsbana där temperaturen efter ett tillfälligt överskridande kan återgå till högst 1,5 grader före år 2100.

Enligt FN:s miljöprogram skulle ett fullständigt genomförande av ländernas nuvarande klimatåtaganden däremot endast minska utsläppen med mellan 5 och 8 procent till 2030 och mellan 11 och 15 procent till 2035, räknat från 2025.

Världsmeteorologiska organisationen WMO har samtidigt konstaterat att perioden 2015–2025 omfattar de elva varmaste åren som registrerats globalt. Organisationens beräkningar visar att medeltemperaturen under 2025 låg omkring 1,43 grader över genomsnittet för perioden 1850–1900.

Förhandlingarna i Antalya leds genom ett delat värdskap mellan Turkiet och Australien. Turkiet ansvarar för konferensens övergripande ordförandeskap och handlingsagenda, medan Australien har det exklusiva ansvaret för de formella klimatförhandlingarna i samråd med Turkiet.

Turkiets miljöminister Murat Kurum har nominerats till konferensens ordförande. Australiens klimat- och energiminister Chris Bowen har utsetts till förhandlingsordförande. Bowen har även meddelat att Kushla Munro fått rollen som verkställande chef för Australiens COP31-arbete och att Sally Box utsetts till biträdande förhandlingsordförande och chefsförhandlare.

En av de mest omstridda frågorna gäller hur klimatåtgärder ska finansieras. Vid COP29 enades länderna om ett mål att mobilisera minst 300 miljarder dollar årligen till utvecklingsländer senast 2035. EU-kommissionen uppger att utvecklade länder ska ta ledningen i finansieringen, medan andra länder uppmuntras att bidra frivilligt. Pengarna kan komma från såväl offentliga som privata aktörer.

Vid COP30 i brasilianska Belém 2025 fattades också beslut om att tredubbla finansieringen av klimatanpassning. Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare Mattias Frumerie framhåller att många utvecklingsländer nu efterfrågar tydligare besked om hur det beslutet ska genomföras.

En annan olöst fråga gäller fonden för skador och förluster som beslutades vid COP27 i Egypten 2022. Fonden är avsedd att ge ekonomisk ersättning till fattigare länder som drabbas av extremväder som förvärras av de rikare ländernas utsläpp. Det återstår fortfarande att klarlägga hur stora bidragen ska vara och vilka som ska stå för finansieringen.

Australiens regering har inför årets konferens meddelat att en särskild session ska ägnas åt små önationers behov av klimatfinansiering. Under sessionen ska det även finnas möjlighet att göra ekonomiska åtaganden till Pacific Resilience Facility, en regional finansieringsmekanism för klimatanpassning och motståndskraft.

Stillahavsländernas situation har också behandlats under förberedelserna inför COP31. Fiji stod värd för ministermöten och Tuvalu arrangerade ett ledarmöte den 5–8 oktober 2026. Enligt Australiens klimat- och miljödepartement skulle mötena lyfta regionens prioriteringar inför förhandlingarna i Turkiet.

Vid sidan av finansieringen väntas diskussionerna om fossila bränslen bli svåra. En grupp länder har tidigare bildat en allians för att driva på utfasningen av fossila energikällor, men sammanslutningen har ingen formell beslutanderätt inom klimatförhandlingarna.

Mathias Fridahl, professor vid Linköpings universitet och expert på klimatpolitik, bedömer att möjligheterna till betydande framsteg i frågan om fossil utfasning är begränsade. Han anser att förhandlingarna i stället kan närma sig frågan genom att behandla alternativ som kan kopplas till ekonomisk tillväxt och bättre hälsa.

Elektrifiering är ett sådant alternativ som Turkiet och Australien har lyft fram. Båda värdländerna fortsätter samtidigt att investera i kolutvinning och kolkraft.

Ytterligare en fråga gäller framtiden för FN:s arbetsprogram för utsläppsminskningar, MWP. Programmet antogs vid COP27 år 2022 och dess femåriga mandat närmar sig sitt slut. Förslaget om en förlängning har mött kraftigt motstånd från oljeproducerande länder.

FN har dessutom redovisat att COP30 beslutade att inrätta initiativen Global Implementation Accelerator och Belém Mission to 1.5°C. Arbetet inom dessa initiativ ska stödja ländernas genomförande av sina klimatåtaganden och insatser för att begränsa den globala temperaturökningen.

Mattias Frumerie bedömer att en betydande del av de viktiga diskussionerna under COP31 kommer att ske vid sidan av den formella dagordningen. Han pekar bland annat på samtalen om ländernas nationella klimathandlingsplaner.

Sverige deltar i de formella klimatförhandlingarna genom EU:s gemensamma förhandlingsarbete. Därutöver finns en svensk företagsdelegation och en nationell paviljong som organiseras av Business Sweden.

Inför konferensen samlade statsminister Ulf Kristersson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari svenska företagsledare till ett möte i Rosenbad den 4 november. Enligt Sveriges regering behandlades svenska prioriteringar inför COP31 och möjligheterna att presentera företagens lösningar inom energisystem, transporter och industri. Även Mattias Frumerie deltog i mötet.

Business Sweden uppger att den officiella svenska delegationen utanför förhandlingarna bland annat omfattar Energimyndigheten, Sida och Svensk Exportkredit. Bland företagen finns Scania, SSAB, Volvo Group, Hitachi Energy och Alfa Laval. Delegationen ska medverka i aktiviteter och möten vid sidan av förhandlingsarbetet.

Den svenska paviljongen invigs den 10 november. Samma dag klockan 12.15 hålls en pressträff i Hall 2, på plats C42 i konferensens blå diplomatiska zon i Antalya. Mattias Frumerie och företrädare för delegationen ska då presentera Sveriges prioriteringar och planerade aktiviteter.

På den internationella politiska nivån väntas däremot ett begränsat deltagande av stats- och regeringschefer. Brasiliens nyligen omvalde president Lula da Silva har meddelat att han kommer till COP31, men få andra världsledare väntas närvara.

Mathias Fridahl vid Linköpings universitet uttrycker oro över att klimatfrågorna inte får större utrymme i den politiska debatten. Han hänvisar till det nuvarande läget i klimatomställningen och anser att frågornas betydelse inte motsvaras av den uppmärksamhet de får.