CIA-chefens Moskvaresa väcker oro för Nato

CIA-chefen John Ratcliffe besökte Moskva i tisdags för samtal med ryska företrädare. Rysslands utrikesunderrättelsetjänst SVR:s chef Sergej Narysjkin bekräftade den 27 augusti att han personligen träffade Ratcliffe och beskrev kontakten som ett arbetsmöte där underrättelsefrågor diskuterades. Kremls talesperson Dmitrij Peskov uppgav samtidigt att Ratcliffe inte träffade Rysslands president Vladimir Putin, men att Putin informerades om resultatet av kontakterna mellan underrättelsetjänsterna.

Flera medieuppgifter har kopplat resan till amerikansk oro för ett möjligt ryskt angrepp mot Nato. USA:s president Donald Trump sade dock den 27 augusti att besöket var en del av normal verksamhet mellan underrättelsetjänster och förnekade uttryckligen att Ratcliffe hade skickats till Moskva för att varna Ryssland för ett angrepp mot Nato. Personer med insyn i resan uppgav till CBS News att Ratcliffe även tog upp Iran och framförde att ytterligare sanktioner kunde bli aktuella om Hormuzsundet inte åter öppnades för sjöfart.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna sade att Ratcliffes besök kunde användas för att framföra ett budskap till Kreml. Uppgifterna om resan har samtidigt kopplats till amerikansk oro för säkerhetsläget i Estland, Lettland och Litauen. I början av augusti blev det känt att USA:s underrättelsetjänst hade ändrat sin bedömning av Vladimir Putins riskbenägenhet. Den tidigare bedömningen var att Putin inte skulle inleda en konflikt med Nato medan kriget i Ukraina pågick. Den nya bedömningen är att en begränsad attack mot ett Natoland kan vara möjlig redan under hösten. De scenarier som har nämnts omfattar cyberangrepp, insatser av beväpnade grupper utan nationalitetsbeteckningar och en direkt militär attack.

Ratcliffes resa har jämförts med ett besök som dåvarande CIA-chefen William Burns gjorde i Moskva i november 2021. Burns reste då på uppdrag av USA:s president Joe Biden för att varna Vladimir Putin för konsekvenserna av en eventuell rysk invasion av Ukraina. Efter resan rapporterade Burns till Biden att hans oro hade ökat. Ryssland inledde invasionen av Ukraina några månader senare.

Flera säkerhetsrelaterade händelser har inträffat i Europa under augusti. Den 4 augusti upptäcktes en drönare med sprängmedel nära ett ukrainskt Antonov-plan vid Leipzig/Halle-flygplatsen i Tyskland, som används som logistisk stödjepunkt för Nato. Tyska myndigheters utredning omfattar även ytterligare en drönare som hittades omkring tio dagar senare och som innehöll cirka 50 gram av det militära sprängämnet hexogen. Förbundskansler Friedrich Merz sade den 25 augusti att regeringen räknade med att snart kunna lämna besked om vem som låg bakom försöket. Medieuppgifter har gjort gällande att minst tre drönare kan ha varit inblandade.

Rumäniens försvarsdepartement meddelade att en drönare den 20 augusti flög in i rumänskt luftrum omkring 13 kilometer öster om Galați och senare störtade nära Grindu i Tulcea län. Spanska F-18-plan skickades upp och ingen person eller egendom skadades. I Estland har försvarsföretaget Milrem utsatts för en mordbrandsattack. Samtidigt finns uppgifter om att Ryssland förbereder en ny mobilisering. Vladimir Putins rådgivare Andrej Fedorov har också hotat med att brittiska industrier som tillverkar vapen för Ukraina kan utsättas för attacker.

I Finland har uppgifter om en ökad risk för ryska sabotage väckt oro. Statsminister Petteri Orpo sade i sitt tal vid ambassadörsmötet den 24 augusti att Ryssland bygger garnisoner på andra sidan Finlands östgräns. Orpo uppgav också att Finland räknar med att den ryska militära närvaron i närområdet ökar när kriget i Ukraina en dag upphör. Han har samtidigt beskrivit sin syn på säkerhetsläget som mer pessimistisk och hänvisat till den information han fått.

Nato genomförde förra veckan en flygövning i Polen och Baltikum nära den ryska exklaven Kaliningrad. Bland resurserna som deltog fanns radarspaningsplan, lufttankningsflyg och ett amerikanskt EA-37B Compass Call för offensiv elektronisk krigföring. Nato meddelade dessutom att USA:s försvarspolitiske chef Elbridge A. Colby den 27 augusti träffade Nordatlantiska rådet i Bryssel. Där diskuterades alliansens avskräckning och försvar, samtidigt som de 32 medlemsländerna informerades om USA:s pågående översyn av sin militära närvaro i Europa.