Centerpartiet vill sätta in team vid skolfrånvaro

AI-genererad illustration

Nyheter

Centerpartiet vill sätta in team vid skolfrånvaro

Av Malin NilssonPublicerad: 25 aug 14:023 min

Centerpartiet vill att särskilda frånvaroteam automatiskt ska kopplas in när en elev har minst 10 procents frånvaro. Partiet uppger att omkring 48 000 elever i Sverige är borta från skolan mer än 30 procent av skoltiden och vill att stödet ska sättas in utan att någon först behöver göra en anmälan.

Förslagen presenterades den 25 augusti 2026 som en del av Centerpartiets arbete mot långvarig skolfrånvaro. Partiet vill även införa en elevhälsogaranti som ger elever möjlighet att få kontakt med elevhälsan samma dag och rätt till ett fysiskt möte med skolsköterska eller kurator inom sju dagar. Centerpartiet anser att ungas psykiska hälsa måste prioriteras av en kommande regering för att den ska kunna få partiets stöd.

Centerpartiet vill samtidigt ge rektorer möjlighet att besluta om distansundervisning för elever med omfattande frånvaro. Enligt partiet ska det vara en tillfällig åtgärd som används först när andra lösningar inte fungerar, med målet att eleven senare ska återvända till skolans ordinarie sociala och pedagogiska miljö. Partiet vill också minska klasstorlekarna.

Skolverket uppger att distansundervisning som särskilt stöd i grundskolan enligt dagens regler bara får användas när en elev på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik inte kan delta i den vanliga undervisningen. Skolhuvudmannen måste dessutom vara godkänd av Skolinspektionen för att bedriva sådan undervisning. Vårdnadshavaren måste samtycka, andra möjligheter till särskilt stöd ska ha uttömts eller bedömts olämpliga och beslutet får gälla högst en termin i taget.

Ett annat förslag från Centerpartiet gäller elever som skapar otrygghet genom exempelvis mobbning, hot eller våld. Som sista åtgärd vill partiet göra det möjligt att flytta en sådan elev till en skola hos en annan huvudman. Om det bara finns en skola i hemkommunen ska en placering över kommungränsen kunna bli aktuell, och förslaget omfattar även flyttar mellan kommunala och fristående skolor.

Skolverket uppger att en elev i en kommunal grundskola redan i dag i undantagsfall kan flyttas permanent till en annan skola inom samma kommun när det krävs för andra elevers trygghet och studiero. Möjligheten ska användas med stor återhållsamhet. Ett sådant beslut kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, medan det enligt Skolverket saknas en motsvarande bestämmelse för fristående skolor.

Skolinspektionen granskar under 2026 hur skolor arbetar med elevfrånvaro. I en tematisk tillsyn ska 30 skolor med årskurs 7–9 besökas under hösten, och en samlad rapport är planerad till våren 2027. Myndigheten genomför även en kvalitetsgranskning av det förebyggande arbetet mot frånvaro i mellanstadiet och framhåller att omfattande frånvaro kan påverka både elevernas måluppfyllelse och deras sociala kontakter i skolan.

Den statliga utredningen om en förbättrad elevhälsa redovisar att 15 procent av flickorna på högstadiet uppger att de är frånvarande minst några gånger i veckan. Motsvarande andel bland pojkar är 8 procent. Utredningen bedömer också att upprepad eller långvarig frånvaro är vanligare bland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller liknande svårigheter.

Riksförbundet Attention uppger i sin skolrapport 2025, som bygger på svar från fler än 2 800 vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att 77 procent av barnen hade skolfrånvaro kopplad till funktionsnedsättningen. För 48 procent förekom frånvaron flera gånger i veckan eller oftare. Organisationen uppger också att 67 procent av skolorna saknade en plan för hur frånvarande elever skulle få undervisning och att 41 procent av de elever som behövde stöd hade väntat minst ett år på insatser.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genom hela texten och håller en objektiv ton utan att tillskriva egna värderingar till händelser eller aktörer. De fakta och uttalanden som presenteras är tydligt hänvisade till källor såsom Centerpartiet, Skolverket, Skolinspektionen, statliga utredningar och Riksförbundet Attention, vilket är förenligt med kraven på neutralitet. Inga egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar från journalisten återfinns i texten. Även när artikeln återger uppgifter om allvarliga problem eller kritiska siffror sker det inom ramen för källhänvisningar, och inga egna dramatiserande eller känslomässiga formuleringar används. Eventuellt hårda eller starka uttryck är tydligt markerade som källors återgivna uttalanden och påverkar därför inte poängen. Några mindre stilistiska val, som att inleda med Centerpartiets vilja och mål, är neutrala i sin karaktär och utgör ingen värdering från journalisten. Sammantaget är artikeln skriven i en mycket saklig och opartisk journalistisk stil.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
60%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mittenpolitik då den fokuserar på institutionella och pragmatiska lösningar med en balans mellan statliga insatser och skolans egna möjligheter. Centerpartiet betonas som ansvarstagande men utan stark vänsterideologisk betoning på omfördelning eller kritisk hållning mot marknad. Samtidigt saknas högerns fokus på marknadslösningar och individuell ansvarstagande, vilket gör att artikeln främst stödjer en mittenorienterad, teknokratisk och kompromissinriktad politik.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en problematik med omfattande skolfrånvaro och fokuserar på behovet av statligt organiserade insatser för att stötta elever och förbättra elevhälsan. Centerpartiet framstår som lösningsaktör med förslag på tidiga interventioner och förstärkt stöd i skolan.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och sakligt utan förstärkande eller negativt laddade ord. Fokus ligger på förslag för bättre elevhälsa, stöd och trygghet, vilket ger en positiv bild av statliga och organisatoriska åtgärder.

Källbalans:
Centerpartiets politiska förslag får störst utrymme tillsammans med flera myndigheter och organisationer som Skolverket, Skolinspektionen och Riksförbundet Attention. Det saknas tydliga röster från privata aktörer som kritiserar statliga insatser eller förespråkar marknadslösningar.

Utelämnanden och kontext:
Perspektiv som efterfrågar mer marknadsstyrda lösningar, individuell frihet eller kritik mot ökad statlig styrning i skolan finns inte med. Ekonomiska aspekter eller kostnadsdiskussioner kring insatserna lyfts inte heller fram, vilket skulle kunna påverka bedömningen politiskt.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.