Bombhot mot 35 flygningar – EU samordnar säkerhetsarbetet

Minst 35 flygningar i Europa har utsatts för bombhot under den 3, 5 och 6 november. Säkerhetstjänster i flera länder undersöker om hoten har samordnats och om det finns kopplingar till Ryssland. EU-kommissionen har samtidigt aktiverat en särskild mekanism för informationsutbyte om luftfartssäkerhet.

Det europeiska luftfartssamarbetet Eurocontrol har registrerat sju hotade flygningar den 3 november och 14 den 5 november. För den 6 november redovisades ytterligare 14 flygningar, men den siffran är fortfarande preliminär. Under de tre dagarna genomfördes sammanlagt omkring 84 300 flygningar i det europeiska trafiknätet.

Eurocontrol konstaterar att de hotade flygningarna motsvarade mindre än 0,05 procent av den totala flygtrafiken. Händelserna har trots den begränsade andelen lett till omfattande säkerhetsinsatser och störningar i flygtrafiken. Hittills finns inga uppgifter som tyder på att något av hoten varit annat än falsklarm.

EU-kommissionens talesperson Anna-Kaisa Itkonen meddelade den 6 november att unionens mekanism för informationsutbyte om luftfartssäkerhet hade aktiverats. De enskilda medlemsländerna ansvarar för brottsutredningarna, medan kommissionens uppgift är att samordna informationsflödet mellan berörda myndigheter.

Anna-Kaisa Itkonen uppgav även att EU:s transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas den 5 november kontaktade Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, Easa. Kontakten gällde en bedömning av om bombhoten kunde påverka den operativa säkerheten inom flygtrafiken.

En gränsöverskridande utredning pågår mellan europeiska säkerhetstjänster. Financial Times rapporterar med hänvisning till anonyma källor att flera säkerhetstjänster betraktar en rysk koppling som den mest sannolika förklaringen. Bedömningen uppges bygga på hotens likartade tillvägagångssätt och ett förmodat motiv. Någon sådan koppling har inte fastställts.

Spaniens utrikesminister José Manuel Albares framhöll den 6 november att utredarna behöver ytterligare tid för att identifiera de ansvariga. Han bedömde att likheterna mellan hoten i olika europeiska länder skulle kunna tyda på ett hybridangrepp och en form av psykologisk krigföring.

Även Irlands myndigheter deltar i utredningsarbetet. Landets vice premiärminister Simon Harris uppgav den 6 november att polis, säkerhetstjänst och experter på cybersäkerhet undersökte händelserna. Enligt Simon Harris var det ännu oklart om hoten hade skickats av en enskild person eller flera samordnade aktörer.

I Italien har den nationella åklagarmyndigheten för antimaffia- och terrorismärenden tagit en samordnande roll i utredningarna om hot mot flygningar till och från landets flygplatser. Italiens nationella cybersäkerhetsmyndighet har lämnat information till åklagarna, som arbetar med ärendena vid regionala åklagarkammare.

Åklagarmyndigheten i Busto Arsizio inledde den 6 november en utredning mot okända gärningspersoner om falskt alarm. Utredningen gäller två bombhot mot flygningar till Milano Malpensa den 5 november.

De berörda planen tillhörde Aegean Airlines och Ryanair. Aegean Airlines flygning A3552 från Thessaloniki landade på Milano Malpensa klockan 09.33, medan Ryanairs flygning FR8953 från Porto anlände klockan 10.22. Båda flygplanen landade på sina planerade destinationer.

Under samma dag eskorterade italienska stridsflygplan ett passagerarplan från Helsingfors till Rom. Planet fördes till flygplatsen Fiumicino, där både flygplanet och passagerarnas bagage undersöktes. Säkerhetskontroller av både flygplanet och bagaget gav negativt resultat.

Det ryska rättsväsendet klassade 2021 den högerextrema organisationen Male State som extremistisk och förbjöd dess verksamhet. Organisationen hade grundats 2016 och förbudet beslutades av en domstol i Nizjnij Novgorod.

Male State grundare Vladislav Pozdnyakov förnekade i ett Telegraminlägg den 6 november att organisationen låg bakom flyghoten. Han uppgav samtidigt att organisationen inte längre existerade efter förbudet 2021.

Säkerhetschefen för Litauens flygplatser, Vidas Ksanas, har uppgett att Male State, eller personer som använt organisationens namn, tidigare skickat flera bombhot till litauiska flygplatser.

Litauen drabbades även i oktober 2023 av fler än 1 500 falska bombhot riktade mot skolor och förskolor. Litauiska myndigheter kopplade då hotvågen till en misstänkt statlig aktör, men pekade inte offentligt ut någon stat.

Den 6 november mottog dessutom den irländska public service-kanalen RTÉ och den bulgariska tv-kanalen Nova TV bombhot via e-post. Avsändaren använde namnet Mikhail Andropov. Nyhetsbyrån Reuters kunde varken fastställa avsändarens identitet eller avgöra om meddelandena hade samband med hoten mot flygtrafiken.

RTÉ utrymde sina lokaler efter att hotet hade kommit in. Det brittiska medieföretaget Sky meddelade samma dag att även företaget hade tagit emot ett säkerhetshot.

Londonpolisens chef Mark Rowley betonade den 6 november betydelsen av att myndigheterna kan avgöra vilka hot som är verkliga och vilka som är falsklarm. Han hänvisade till tidigare erfarenheter av bombhot från den irländska republikanska armén IRA och framhöll att säkerhetsåtgärderna behöver stå i proportion till den bedömda risken.

Utredningarna fortsätter i flera europeiska länder. Myndigheterna har ännu inte fastställt vem eller vilka som ligger bakom hoten eller om samtliga händelser har ett gemensamt ursprung.

Visa en annan version