Åtta elever åtalas efter dödlig skolbrand i Kenya

AI-genererad illustration

Nyheter

Åtta elever åtalas efter dödlig skolbrand i Kenya

Av RedaktionenPublicerad: 18 juli 13:525 min

Åtta minderåriga elever har åtalats för mord efter den dödliga branden på internatskolan Utumishi Girls Academy i Gilgil i centrala Kenya, där 16 flickor miste livet natten den 28 maj. Kibera High Court i Nairobi väckte den 1 juli åtal för 16 fall av mord sedan Kenyas åklagarmyndighet den 23 juni godkänt åtalen efter att ha granskat kriminalpolisen DCI:s preliminära utredning. Samtliga åtalade nekade till brott inför domaren Diana Kavedza, som beslutade att deras identiteter ska hållas skyddade eftersom de är minderåriga. Tidigare hade en domstol i Naivasha beslutat att nio misstänkta elever skulle placeras på ett ungdomshem i 21 dagar medan utredningen fortsatte.

Branden bröt ut i en sovsal där hundratals elever befann sig. Totalt skadades 79 ungdomar. Enligt uppgifter som framkommit i polisförhör startade branden när en madrass antändes vid ingången till sovsalen. Utredare uppgav inför domstolen att byggnaden hade 202 boende och att de tvingades använda en enda tillgänglig utgång när elden spreds. Utbildningsdepartementet konstaterade att sovsalen var överbelagd och att en av utgångsdörrarna varit låst i strid med gällande säkerhetskrav. Departementet upplöste också skolans styrelse efter att ha slagit fast att skolans säkerhetsmanual och reglerna för grundutbildning inte hade följts. Rektorn Joycelene Muraguri placerades på obligatorisk tjänstledighet under den fortsatta utredningen.

Vid begravningen i juni stod vita kistor med blommor och porträtt uppradade när hundratals anhöriga, klasskamrater och andra samlades för att hedra de omkomna. På internatskolan går flickor mellan 15 och 18 år. En elev, 15-åriga Tasha, överlevde eftersom hennes vänner lyckades bryta upp en dörr som enligt henne varit låst från utsidan i strid med brandsäkerhetsreglerna. Hon uppgav för AFP att det före branden hade förekommit rykten om att missnöjda elever planerade en protest, men att hon inte trodde att det skulle utvecklas så långt.

Kenyas utbildningsminister Julius Ogamba uppgav att två lärare hade informerats om elevernas planerade agerande före branden utan att ingripa. Efter ett åtta timmar långt möte mellan skolledningen och föräldrar beslutades att Utumishi Girls Academy skulle återöppnas stegvis från den 2 juli. Samtidigt begärde föräldrar i ett brev till skolans rektor och utbildningsdirektören i Nakuru County att återöppningen skulle skjutas upp tills säkerhetsfrågorna hade behandlats tillsammans med berörda parter.

Branden är en av många skolbränder i Kenya under året. Enligt Kenyanska Röda Korset hade 47 brandincidenter rapporterats på skolor fram till den 12 juni, och ytterligare 16 skolbränder hade inträffat efter branden på Utumishi Girls Academy. Organisationen uppgav också att 187 personer behandlats för skador efter skolbränder under året, varav 132 hade koppling till branden i Gilgil. Dessutom hade 56 skolor stängts efter elevoroligheter, vilket påverkat tusentals elever.

Utbildningsminister Julius Ogamba uppgav den 10 juni att elevoroligheter hade påverkat 204 skolor, omkring två procent av landets skolor, och att merparten av fallen gällde internatskolor på seniornivå. Regeringen tillsatte därefter en arbetsgrupp med representanter från flera berörda aktörer för att utreda orsakerna till oroligheterna och föreslå långsiktiga åtgärder. En anonym rektor vid en internatskola i västra Kenya sade till AFP att han skickat hem elever efter anonyma hot mot skolan och beskrev återkommande förseningar och brister i den statliga finansieringen som ett betydande problem. Enligt honom tar vissa rektorer in fler elever än lokalerna är avsedda för, vilket leder till att ungdomar får sova i ombyggda kaféer eller korridorer.

Psykologen Catherine Gachutha sade till AFP att tonåringar normalt inte är ondsinta men att de inte alltid förstår konsekvenserna av sina handlingar. Hon beskrev också att många unga går igenom ett utbildningssystem som inte leder till arbete och att skolbränder kan vara ett uttryck för protest mot regeringen.

Internatskolor är vanliga i Kenya, där många barn bor borta från sina familjer under långa perioder. Överbeläggning och övergrepp förekommer enligt återkommande uppgifter. En kartläggning från utbildningsdepartementet visade att 126 fall av mordbrand på skolor inträffade mellan januari och november 2020. Flera brandmän som AFP talat med uppger att många skolor saknar grundläggande brandskydd. Isaac Maina vid G4S, ett av landets största privata räddningstjänstföretag, säger att många skolor inte har råd med fungerande brandskyddsplaner. Arkitektorganisationen AAK:s chef George Ndege uppger att organisationen identifierat omkring 55 000 offentliga skolor med mycket bristfälliga förhållanden. Enligt honom har vissa skolor galler för fönstren och barrikaderade dörrar eftersom skolstyrelser prioriterar att hindra elever från att lämna området framför säkerheten.

Efter en skolbrand där 21 pojkar omkom 2024 beordrade utbildningsdepartementet att 348 internatskolor skulle omvandlas till dagskolor av säkerhetsskäl. Samma år stoppades internatverksamheten vid 348 skolor som inte klarade kraven i landets säkerhetsmanual efter genomförda säkerhetskontroller. Det är samtidigt inte känt om beslutet om omvandling till dagskolor genomfördes fullt ut.

Kenya införde avgiftsfri grundskola 2003, vilket har lett till att nästan alla barn skrivs in i skolan. Sedan 2017 används en läroplan med två års förskola, sex års grundskola och därefter två utbildningsnivåer på tre år vardera. Skolavgifter för de två högre nivåerna avskaffades 2008, men kostnader för bland annat skoluniformer, aktiviteter och skollunch kvarstår. Internatskolor tar dessutom ofta fortfarande ut avgifter. Engelska är det dominerande undervisningsspråket, även om undervisning på lokala språk förekommer under de första skolåren. Omkring 87 procent av eleverna fullföljer årskurserna 1–6 enligt Our World in Data, medan ungefär tio procent senare fortsätter till universitet, högskolor eller tekniska institut. Skolbränder på internat är fortsatt ett återkommande problem och många av dem bedöms vara anlagda av missnöjda elever.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag mycket saklig och neutral i sitt språk. Journalisten presenterar fakta, händelser och uppgifter utan att använda laddade ord eller egna värderingar. Det finns inga spekulationer, egna slutsatser eller känslomässiga formuleringar från journalistens sida. Alla hårda ord och eventuella värderingar återges tydligt som hänvisade till källor, till exempel myndigheter, vittnesmål och organisationer, vilket inte sänker oberoendet i språkbehandlingen. Den enda lätta poängsänkningen beror på att vissa beskrivningar av händelseförlopp och effekter kunde presenteras med en något försiktig ton, men det handlar inte om värderande språk. Texten håller sig konsekvent informativ och neutral igenom hela artikeln.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
30%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar stora strukturella brister i offentlig skolverksamhet och statens ansvar för en trygg och jämlik utbildning. Den lyfter fram sociala skyddsnät, kritik mot underfinansiering och säkerhetsbrister, samt tar elevperspektivet på allvar. Detta gynnar en vänsterideologisk bild som förespråkar ökade statliga insatser, regleringar och omsorg om utsatta grupper (eleverna). Även om det finns utrymme för pragmatiska institutionella perspektiv (mitten) är artikelns fokus på brister och kritik av statens nuvarande insatser tydligt vänsterorienterad. Högerperspektivet är mycket svagt representerat då marknadslösningar eller individuellt ansvar tonas ner i artikeln.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en tragisk skolbrand orsakad av elever, men med tydliga brister i skolans säkerhet och statlig ansvarsskyldighet. Eleverna framstår som både ansvariga för branden och som delvis offer av en underfinansierad och överbelagd skola. Staten och skolledning pekas ut som ansvariga för dåliga säkerhetsrutiner och bristande efterlevnad av regler, medan regeringen och utbildningsdepartementet ses som aktiva i att ta itu med problemen.

Språk och ton:
Artikeln använder ett sakligt och faktabaserat språk men lyfter fram problem med skolans överbeläggning, bristande brandsäkerhet och statligt underfinansierade förhållanden. Det finns förstärkningar i form av beskrivningar av låsta dörrar, barn som drabbas och föräldrar som kräver bättre säkerhet, vilket gynnar en kritisk syn på skolans och statens ansvar. Ingen tydlig överslätande eller nedtonande retorik används för att bagatellisera problemen.

Källbalans:
Artikeln ger mest utrymme åt statliga myndigheter som utbildningsdepartementet och domstolen, samt föräldrar och enskilda överlevande elever. Den tar även in sakkunniga röster som psykolog och representanter för räddningstjänst och arkitektorganisationer. Det finns dock inga röster från till exempel politiska motståndare, privata aktörer som kan kritisera statens roll eller elevernas föräldrar med annan syn. Perspektiven är tydligt fokuserade på statens ansvar samt problem inom skolverksamheten.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en djupare analys av bakomliggande politiska och ekonomiska strukturer i Kenya som leder till skolornas bristande finansiering och dåliga arbetsförhållanden. Den tar inte upp andra tänkbara orsaker till elevoroligheter från ett mer samhällsekonomiskt eller kulturellt perspektiv. Fokuset är på incidenten och dess närmast direkta konsekvenser, vilket förstärker bilden av statlig brist och behov av offentliga lösningar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.