
AI-genererad illustration
AstraZeneca stoppar viktig förlossningsmedicin – läkare varnar för risker
Läkemedelsföretaget AstraZeneca har beslutat att upphöra med den globala tillverkningen av Bricanyl i injektionsform senast vid utgången av 2027. Preparatet används för att snabbt avbryta livmoderns sammandragningar vid akuta förlossningssituationer. Beslutet väcker oro inom förlossningsvården eftersom det saknas en direkt ersättare på den svenska marknaden.
Förlossningsöverläkaren Karin Pettersson, som även är vetenskaplig sekreterare inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi, bedömer att tillgången till läkemedlet är en viktig säkerhetsfråga för både gravida och barn. Hon använder själv preparatet regelbundet och uppskattar att det administreras dagligen på större förlossningsavdelningar.
Bricanyl innehåller den verksamma substansen terbutalinsulfat. Enligt läkemedelsregistret Fass innehåller injektionslösningen 0,5 milligram terbutalinsulfat per milliliter och tillhör läkemedelsgruppen beta-2-receptorstimulerare. Preparatet är receptbelagt och saknar klassificering som utbytbart mot något annat godkänt läkemedel inom det svenska utbytessystemet.
Inom förlossningsvården används läkemedlet bland annat när ett foster behöver vändas till rätt läge, vid för tidiga värkar och när barnet visar tecken på otillräcklig syresättning under förlossningen. Genom att tillfälligt hämma värkarna kan vårdpersonalen försöka återställa barnets syretillförsel.
Karin Pettersson framhåller att möjligheten att snabbt avbryta sammandragningarna i vissa situationer kan vara avgörande för barnets överlevnad. Hon förklarar också att risken för ett akut kejsarsnitt kan öka om värkarna inte kan stoppas när barnet visar tecken på syrebrist.
Läkemedlet har dessutom en funktion när en förlossning behöver avslutas genom kejsarsnitt. Om värkarna kommer tätt kan Bricanyl användas för att skapa tillräckligt med tid för ryggbedövning. Därmed kan vårdpersonalen i vissa fall undvika att söva den gravida kvinnan.
Enligt Karin Pettersson försöker förlossningsvården så långt som möjligt undvika narkos under pågående förlossning eftersom sövning av höggravida innebär risker för både kvinnan och barnet. Hon anser därför att möjligheten att snabbt stoppa värkarna är betydelsefull även för moderns säkerhet.
I de mest akuta situationerna kan Bricanyl vara avgörande. – Då räddar det ju barnliv.
De befintliga lagren av Bricanyl väntas räcka till slutet av 2027, om användningen ligger kvar på dagens nivå. Därefter kommer läkemedlet att avregistreras. Astra Zeneca har tidigare hänvisat till långvariga leveransproblem. Senare uppgav företaget att även kommersiell lönsamhet varit en faktor bakom beslutet.
Nuvarande lager beräknas räcka fram till slutet av 2027, under förutsättning att förbrukningen fortsätter på dagens nivå. Därefter ska läkemedlet avregistreras. Beslutet gäller endast injektionsformen och omfattar inte Bricanyl Turbuhaler, som används för inhalationsbehandling vid astma.
Enligt Fass omfattas Bricanyls förpackning med tio ampuller om en milliliter av läkemedelsförmånerna. Förpackningen har varunummer 151233 och ett angivet pris på 129 kronor och 50 öre. En större förpackning med tio ampuller om fem milliliter är registrerad som inte tillhandahållen.
Läkemedelsverket undersöker nu möjligheterna att säkerställa fortsatt tillgång till motsvarande behandling. Enhetschefen Eva Pettersson uppger att myndigheten har dialog med hälso- och sjukvården och arbetar med att identifiera alternativ till det läkemedel som försvinner.
Frågan har enligt Eva Pettersson också tagits upp på nordisk och europeisk nivå. En del av arbetet handlar om att kartlägga hur motsvarande läkemedel används inom sjukvården i andra europeiska länder.
Ett alternativ som myndigheten undersöker är möjligheten att godkänna import av likvärdiga utländska injektionslösningar. Eva Pettersson framhåller samtidigt att Läkemedelsverket inte ensamt kan garantera att ett godkänt ersättningspreparat kommer att finnas tillgängligt innan de svenska lagren tar slut.
Om det saknas ett godkänt alternativ på den svenska marknaden kan sjukvården enligt Eva Pettersson använda ett licensförfarande när det finns medicinska skäl. Myndigheten arbetar med frågan inom ramen för gällande regelverk och sina tillgängliga befogenheter.
Karin Pettersson efterfrågar däremot en permanent och nationellt samordnad lösning. Hon anser att Läkemedelsverket behöver kunna peka ut ett konkret ersättningspreparat som sedan kan föras in i såväl nationella som lokala behandlingsriktlinjer.
Hon beskriver situationen som ovanlig och uppger att hon under sin yrkesverksamma tid inte tidigare har upplevt att ett läkemedel med en så viktig funktion försvunnit från marknaden utan att någon direkt ersättning funnits tillgänglig i Sverige.
Förlossningsvården har samtidigt förlorat tillgången till ytterligare ett läkemedel. Methergin, som används vid större blödningar i samband med förlossningar, missfall och aborter har tagits bort från den svenska marknaden.
Läkemedelsföretaget Essential Pharma Limited begärde i september ett permanent försäljningsuppehåll för Methergin i Sverige. De befintliga lagren är redan slut.
Den 23 september 2026 uppmanade Läkemedelsverket vårdgivare att se över sina behandlingsrutiner med anledning av försäljningsstoppet. Myndigheten rekommenderade bland annat att sjukvården kontaktar sjukhusapotek i god tid eftersom import av licensläkemedel kan medföra längre leveranstider.
Läkemedelsverket angav också att metylergometrin, den verksamma substansen i Methergin, kan vara ett behandlingsalternativ vid blödningar där oxytocin inte har gett tillräcklig effekt. Vid övergång till andra preparat uppmanades vårdpersonalen att rapportera misstänkta biverkningar och läkemedelsavvikelser.
Karin Pettersson bedömer dock att situationen kring Methergin är mindre bekymmersam än den förestående avregistreringen av Bricanyl. Hon hänvisar till att förlossningskliniker redan kan importera Methergin på licens och att det finns flera andra behandlingsalternativ mot blödningar.
Har den här konversationen varit till hjälp hittills?
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln återger huvudsakligen uttalanden från namngivna experter och myndigheter (t.ex. Karin Pettersson, Eva Pettersson, Fass och Läkemedelsverket) och använder tydligt källhänvisningar som följer med följande meningar. Journalisten själv undviker värdeladdat språk och gör sällan egna påståenden om händelsernas natur eller konsekvenser; i stället används bedömningar som "bedömer", "förklarar" och liknande neutrala formuleringar. När hårda eller dramatiserande uttryck används så är de återgivna som citat eller som beskrivet av källor (t.ex. "Då räddar det ju barnliv" är en direkt citat från en källa). Informationen om läkemedlets innehåll, regler, avregistrering och alternativ presenteras som sammanställd från officiella källor (Fass, Läkemedelsverket) och relaterade myndigheter, utan egen teatrala tolkningar. Texten upprätthåller därmed en saklig ton och en tydlig separation mellan källors påståenden och journalistens egen röst.
Förklaring:
Artikeln betonar behovet av statlig samordning, licensförfaranden och import av ersättningspreparat som lösningar på en nedlagt livsviktigt läkemedel. Den fokuserar på säkerhet och institutionell hantering snarare än marknadens frihet eller radikalt offentligt ingripande, vilket pekar mot en mittenposition där teknokratiska, institutionsbaserade lösningar prioriteras överpartisk retorik om ren marknad eller överdriven statlig kontroll.
Rubrik och framing:
Stoppt Bricanyl: livsviktig förlossningsmedicin tas ur bruk – artikeln betonar säkerhet, risker och behov av statlig samordning av ersättningsalternativ.
Språk och ton:
Orofull och allvarlig ton som framhäver risker för barn och mor, stöds av medicinska experter.
Källbalans:
Primärt utrymme för vårdföreträdare och myndigheter (förlossningsläkare Karin Pettersson och Läkemedelsverket Eva Pettersson). Företaget AstraZeneca nämns i bakgrunden men har liten direkt röst; övriga motparter saknas eller begränsat.
Utelämnanden och kontext:
Saknas patientperspektiv och erfarenheter från bredare vårdkontext; saknas ekonomiska konsekvenser och kostnadsvärdering, regionala skillnader i tillgång, fackliga åsikter och politiska alternativ; ingen jämförande analys av internationella lösningar eller långsiktig politisk risk/nytta med åtgärder.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Kryssningsbolag i ekonomisk kris – 203 passagerare strandsatta
Kryssningsföretaget Villa Vie Residences har avbrutit sin verksamhet och låtit 203 passagerare lämna fartyget Odyssey...

Tvåbarnspappa drunknade när han försökte rädda mås
William Romberg, 31, omkom när han försökte hjälpa en mås som hade fastnat i hans...

Fyra tonåringar åtalas efter misstänkt rasistiskt våldsdåd i Knivsta
Fyra tonårspojkar misstänks ha överfallit en kvinna i 35-årsåldern i Knivsta efter att ha valt...

Tidigare C-chef vill se samarbete med Vänsterpartiet
Centerpartiet bör öppna för ett politiskt samarbete med Vänsterpartiet för att prioritera klimatfrågan. Det anser...
