Asplings uttalande splittrar Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling har mött kritik efter att ha sagt att Sverige har för många personer som inte tillhör den etniskt svenska befolkningen. Han kopplade befolkningssammansättningen till stora samhällsproblem och sade att migrationen från avlägsna delar av världen måste minska, men angav ingen exakt nivå.

Uttalandet har väckt olika reaktioner inom Sverigedemokraterna. Riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour delar inte Ludvig Asplings bedömning och beskriver formuleringen som generaliserande och klumpig. Enligt Nima Gholam Ali Pour riskerar både väljare och förtroendevalda med utländsk bakgrund att känna sig utpekade. Han framhåller att Sverigedemokraterna är det tredje största partiet bland invandrare och anser att Ludvig Asplings resonemang avviker från partiets linje om öppen svenskhet.

Nima Gholam Ali Pour anser att debatten i stället bör handla om konkreta följder av invandringen, exempelvis sociala problem i invandrartäta områden och kriminalitet bland personer med utländsk bakgrund. Han säger att partiets hållning inte har förändrats och att Sverigedemokraterna fortfarande står bakom en öppen svenskhet.

Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson gör en annan bedömning och anser att resonemanget är förståeligt utifrån behovet av en stark majoritetskultur och sammanhållning. Sverigedemokraternas riksdagsledamot Martin Kinnunen uppger att Ludvig Aspling har förtydligat sina ord och betonar att partiet vill se en hög grad av gemenskap och samhörighet i den svenska befolkningen.

Sverigedemokraternas principprogram definierar nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet. Programmet anger att den nationella gemenskapen är öppen för personer med bakgrund i andra nationer och att hudfärg och etnicitet saknar relevans för partiet. Samtidigt skiljer programmet mellan svenskt medborgarskap och tillhörighet till den svenska nationen, men slår fast att alla medborgare ska vara lika inför lagen och omfattas av samma rättigheter och skyldigheter.

Moderaternas bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa har sagt att Sverigedemokraterna inte har rätt att avgöra vem som är svensk. Liberalernas klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har också tagit avstånd från Ludvig Asplings formulering. Kristdemokraternas civilminister Erik Slottner anser att kulturella skillnader kan skapa problem, men varnar för att dela upp människor i etniska svenskar och personer som inte är etniska svenskar.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har sagt att kriminalitet, arbetslöshet och bristande språkkunskaper inte är frågor om etnicitet. Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Niels Paarup-Petersen anser att uttalandet visar att etnicitet, snarare än integration, är avgörande i Ludvig Asplings resonemang.

Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi beskrev Ludvig Asplings uttalande som rasistiskt. Sverigedemokraternas Richard Jomshof svarade genom att anklaga Ardalan Shekarabi för svenskhat.

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö vid Timbro förlag anser att uttalandet strider mot Sverigedemokraternas officiella linje. Han beskriver formuleringen som radikal och framhåller att partiets syn på öppen svenskhet bygger på faktorer som språk, kultur och svensk identifikation, inte på etnicitet. Andreas Johansson Heinö bedömer också att frågan kan skapa svårigheter för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, eftersom partierna då behöver ta avstånd från resonemanget eller acceptera en hållning som inte överensstämmer med deras egna program.

Statsvetaren Bo Rothstein anser att uttalandet synliggör en spricka inom Sverigedemokraterna, eftersom det kommer från partiets migrationspolitiske talesperson. Han utesluter samtidigt inte att de olika budskapen kan vara en medveten strategi för att attrahera flera väljargrupper.

I en separat migrationspolitisk fråga har Sverigedemokraterna meddelat att partiet vill låta svenska medborgare ansöka om ett återvandringsbidrag på 350 000 kronor om de avsäger sig sitt medborgarskap. Sveriges Radio har uppgett att bidraget enligt de nuvarande reglerna främst riktas till personer som fått uppehållstillstånd av skyddsskäl och deras anhöriga, vilket innebär att svenska medborgare inte omfattas.

Statistiska centralbyrån har samtidigt meddelat att partisympatiundersökningen från maj 2026 visar stödet för partierna i olika demografiska grupper. Statistiska centralbyrån framhåller att partisympati inte är samma sak som uppgiven röstning i ett val.