Extremvärmen ökar kraven på svensk beredskap

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari anser att Sverige måste förbereda sig på att hantera fler väderkatastrofer. Hon kopplar utvecklingen till den globala uppvärmningen, som enligt henne gör värmeböljor och andra extrema väderhändelser vanligare.

Spaniens meteorologiska institut AEMET utfärdade under torsdagen röda varningar för extraordinärt höga temperaturer på flera håll i landet. Närmare 600 kommuner bedömdes ha en hög hälsorisk till följd av värmen, samtidigt som temperaturerna på flera platser i sydöstra Spanien steg till över 40 grader.

AEMET fastställde att juni 2026 var Spaniens näst varmaste junimånad sedan mätserien inleddes 1961. Medeltemperaturen på fastlandet uppgick till 23,3 grader, vilket var 3,2 grader över genomsnittet för perioden 1991–2020.

EU:s klimattjänst Copernicus uppgav att västra Europa samtidigt hade sin varmaste uppmätta juni. Den genomsnittliga lufttemperaturen över land var 20,74 grader, eller 3,06 grader över genomsnittet för 1991–2020. I bland annat Spanien och Frankrike låg temperaturerna under månaden 3–5 grader över det normala.

Copernicus uppgav även att den globala temperaturen under perioden juli 2025–juni 2026 låg 1,43 grader över den förindustriella nivån 1850–1900. I Spanien registrerades 101 värmerelaterade dödsfall under maj 2026, det högsta antalet för månaden sedan landets övervakning började 2015.

Spaniens minister för ekologisk omställning Sara Aagesen har meddelat att landets klimatanpassningsprogram för 2026–2030 ska stärka arbetet med att förebygga värmens hälsoeffekter och anpassa städer och infrastruktur till högre temperaturer. Spaniens ministerium för ekologisk omställning har avsatt 168 miljoner euro till bland annat kylsystem, energieffektivisering och renovering av sjukhus, vårdcentraler och andra offentliga vårdbyggnader.

Ministeriet har också identifierat 141 klimatrisker i en nationell riskbedömning. Av dessa klassades 51 som centrala och 13 som maximalt brådskande inom områden som hälsa, vattenförsörjning, städer och biologisk mångfald.

Romina Pourmokhtari säger att temperaturerna i södra Europa inte förvånar henne. Hon framhåller att Sverige behöver fortsätta arbetet med ren energi och minska utsläppen från bland annat transport- och jordbrukssektorerna. I juli 2026 uppgav hon att utsläppen från sektorerna inom EU:s utsläppshandel hade halverats sedan 2005.

Pourmokhtari säger att hon är stolt över att Sverige har lägst utsläpp per person inom EU och fortfarande leder klimatarbetet. Samtidigt anser hon att mer hade kunnat göras under mandatperioden och uppger att flera av hennes förslag inte har fått stöd av regeringskollegorna.

Regeringens klimatpolitik har bland annat kritiserats efter att reduktionsplikten sänktes 2024. Naturvårdsverket fastställde preliminärt att Sveriges territoriella växthusgasutsläpp ökade med 7 procent under 2024 jämfört med året före. Enligt Naturvårdsverket berodde ökningen främst på den sänkta reduktionsplikten och en minskad andel biodrivmedel i diesel.

Klimatpolitiska rådet presenterade den 19 mars 2026 sin årliga granskning av regeringens samlade politik i förhållande till Sveriges klimatmål för 2030 och 2045. Pourmokhtari beskriver regeringens insatser som betydande steg framåt, men säger samtidigt att ytterligare åtgärder är möjliga.

Energiminister Ebba Busch följer också rapporteringen om värmeböljan i Sydeuropa. Hon säger att utvecklingen ska tas på allvar och att samhället behöver räkna med mer extremväder till följd av klimatförändringar och ökade utsläpp.

Busch anser att mycket återstår i klimatpolitiken. Hon pekar bland annat på möjligheten att locka fler företag till Sverige, vilket enligt henne skulle kunna minska utsläppen i Europa som helhet även om de svenska utsläppen inte minskar. Hon beskriver sig som stolt över arbetet men inte nöjd med resultatet.

SMHI uppger att människans påverkan på klimatet minst har fördubblat sannolikheten för en värmebölja av samma typ som Sverige upplevde sommaren 2018. En värmebölja som i dagens skandinaviska klimat inträffar ungefär vart tjugonde år kan enligt SMHI i framtiden förekomma omkring vart femte år.

SMHI:s klimatscenarier visar att Sverige väntas få fler högsommardygn, längre sammanhängande perioder med högsommarvärme, fler tropiska dygn och högre maximala och lägsta dygnstemperaturer.

Folkhälsomyndigheten uppger att äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar är särskilt utsatta vid höga temperaturer. Värmen kan bland annat förvärra hjärt- och kärlsjukdomar och orsaka uttorkning.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram vägledningar för kommuner, regioner samt privata vård- och omsorgsaktörer om handlingsplaner för värmeböljor. Myndigheten bedömer att svenska vårdinrättningar och annan befintlig bebyggelse inte är tillräckligt anpassade till höga temperaturer. Belastningen på vård och omsorg kan dessutom öka under högsommaren, när delar av personalen har semester.

Pourmokhtari undviker själv helst Sydeuropa under högsommaren. Hon brukar semestra i Sverige, gärna i den södra skärgården, men uppger att hon i år tog elbilen till Danmark för en veckas semester.