AI-genererad illustration
Annette Johannesson väntade 30 timmar på operation
73-åriga Annette Johannesson sökte en kväll förra sommaren akut vård i Malmö på grund av svåra magsmärtor. Under natten låg hon på en brits, fick morfin mot smärtan och genomgick röntgen. Undersökningen visade att hon behövde opereras för brusten blindtarm.
Annette Johannesson fick besked om operation morgonen därpå, men ingreppet sköts därefter upp vid flera tillfällen. Först omkring klockan 23 fördes hon till operation. Totalt hade hon då väntat omkring 30 timmar på akutmottagningen. Annette Johannesson har beskrivit situationen som så allvarlig att hon uppfattade att hennes liv kunde ha varit i fara.
1177 anger att en brusten blindtarm behöver behandlas snabbt för att minska risken för bukhinneinflammation. Antibiotika kan ges både före och efter operation. Vid blindtarmsinflammation sker operationen vanligtvis några timmar efter att diagnosen har fastställts, även om väntetiden bland annat kan påverkas av när patienten senast åt eller drack eftersom ingreppet genomförs under narkos.
Annette Johannesson bedömer själv att resursbrist och brister i organisationen kan ha bidragit till väntan. Samma kväll genomfördes bland annat insatser efter skjutningar på Möllevångstorget, vilket hon tror kan ha påverkat situationen.
Socialstyrelsens statistik visar att Region Skåne hade landets längsta medianvistelsetid på akutmottagningar under 2025. Medianen var 4 timmar och 57 minuter i Skåne, jämfört med 4 timmar och 16 minuter för hela Sverige. Antalet besök på landets akutmottagningar ökade samtidigt med 3 procent jämfört med 2024, och kvinnor hade längre vistelsetider än män i samtliga åldersgrupper.
Medianväntetiden till den första läkarbedömningen på svenska akutmottagningar var 61 minuter under 2025, enligt statistik från Socialstyrelsen som redovisats av Läkartidningen. Det var en minut längre än året före. Sveriges Kommuner och Regioners vård- och omsorgschef Johan Kaarme konstaterade efter publiceringen av statistiken att utvecklingen hade gått åt fel håll, även om försämringen var marginell.
Region Skåne redovisar i årsredovisningen för 2025 att 49 procent av patienterna fick sin första läkarbedömning inom en timme och att 46 procent av dem som skulle läggas in på vårdavdelning skrevs in inom två timmar från akutmottagningen. Regionens mål var 80 procent för båda måtten. Region Skåne uppger också att vårdplatsläget var ansträngt på flera sjukhus under året och att det påverkade möjligheten att föra patienter vidare från akutmottagningar till vårdavdelningar.
Region Skånes revisorer redovisade att Skånes universitetssjukhus hade 92 fler disponibla vårdplatser under första halvåret 2025 än under motsvarande period 2024. Samtidigt ökade andelen patienter som nådde tvåtimmarsmålet på akutmottagningarna endast från 35,3 till 37,3 procent.
Skånes universitetssjukhus uppger att antalet tillgängliga vårdplatser vid sjukhuset har ökat med knappt åtta procent på tre år. Sjukhuset arbetar enligt egen uppgift med att styra patienter till rätt vårdnivå och med olika åtgärder för att minska väntan på en vårdplats.
Akutmottagningarna vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund tar tillsammans emot omkring 145 000 patienter om året. Under 2025 registrerades i genomsnitt 407 akutbesök per dag, samtidigt som omkring 124 patienter opererades varje dag.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett i huvudsak sakligt och neutralt språk och håller sig till att återge fakta och uppgifter från källor utan att journalisten själv tillskriver egna slutsatser eller värderingar. Uppgifter om väntetid, statistik och personliga upplevelser redovisas utan förstärkande eller förminskande formuleringar från journalisten. Eventuella känslomässiga uttryck, till exempel att patienten uppfattade att livet kunde vara i fara, är tydligt återgivna som hennes egna beskrivningar och sänker därför inte oberoendet. Begrepp som ”resursbrist” och ”brister i organisationen” framställs som patientens egen bedömning och inte som journalistens värdering. Journalisten undviker spekulationer och använder inga laddade ord utan källa. Sammantaget resulterar detta i en mycket hög oberoendepoäng, dock inte 100 då någon viss ton av tydlig struktur av texten och val av vilka fakta som lyfts fram alltid kan påverka i viss mån, men inga direkt värderande uttryck är påtagliga.
Förklaring:
Artikeln framhäver problem i den offentliga sjukvården med långa väntetider och risk för patienter, vilket pekar på behov av kraftigare statlig styrning och resurstilldelning. Den kritiserar resursbrist och organisatoriska brister inom vården, något som är centralt i vänsterns fokus på en stark offentlig sektor och skydd för utsatta grupper. Källvalen inkluderar patienter och offentliga myndigheter, medan perspektiv som förespråkar marknadslösningar eller individuellt ansvar saknas, vilket förstärker den vänsterinriktade inriktningen.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av resursbrist och organisatoriska problem inom akutsjukvården, där patienter drabbas av långa väntetider som kan utgöra livsfara. Problemet kopplas till överbelastning av sjukhusen och bristande kapacitet, medan ansvariga ses som vårdorganisationer och regionen. Lösningen antyds vara ökad tillgång till vårdplatser och effektivare vårdhantering.
Språk och ton:
Artikeln har en faktabaserad ton men betonar problemen och riskerna med nuvarande situation, vilket förstärker den negativa bilden av vårdens kapacitet. Språket ger utrymme för patientens perspektiv och kritik mot systemet, vilket gynnar en syn som vill belysa vårdens brister.
Källbalans:
Artikeln använder källor som patienter, Socialstyrelsen, regionens årsredovisning, sjukhusets egna uppgifter och en vård- och omsorgschef från Sveriges Kommuner och Regioner. Kritiska röster från patienter och myndigheter samt förklaringar från vårdens organisation finns representerade, men samtal om eventuella marknadslösningar eller patienter som själva tar ansvar saknas.
Utelämnanden och kontext:
Inga alternativa synpunkter om marknadslösningar, privata vårdalternativ eller individens ansvar för väntetider tas upp. Det saknas också perspektiv som pekar på organisatoriska framgångar eller prioriteringar. Inget fokus på nedskärningar eller krav på ökad kontroll över vårdens resurser finns heller med, vilket kunde påverkat den politiska tolkningen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Dom om 28 miljoner rivs upp i villatvist
Tvisten om en lyxvilla på Formentera utanför Ibiza fortsätter efter fastighetsutvecklaren Oscar Engelberts bolagskollaps. Stockholms...
Fans kräver pengar tillbaka efter inställd SHM-konsert
Besökare som rest till Göteborg för Swedish House Mafias konsert på Ullevi reagerar på att...
Liberalerna vill sänka kostnader för klimatsmarta val
Liberalerna vill göra flera klimatrelaterade val billigare för hushåll och bilister. Partiet föreslår bland annat...
Nyfödda vårdas under jord i utsatta Kherson
Nyfödda barn fortsätter att komma till världen i Kherson samtidigt som den ukrainska frontstaden utsätts...
