Amazonas har blivit en nettokälla för koldioxidutsläpp

Amazonas regnskog har gått från att binda koldioxid till att släppa ut mer än den tar upp. En ny internationell studie visar att avskogning och annan mänsklig markanvändning har stor betydelse för utvecklingen. Forskningen, som leds av Brasiliens nationella institut för rymdforskning (INPE), publicerades i tidskriften Nature den 21 oktober 2026.

Under perioden 2010–2024 uppgick Amazonas genomsnittliga nettoutsläpp till 1,17 miljarder ton koldioxid om året, enligt Brasiliens forskningsfinansiär FAPESP. Bränder orsakade årliga utsläpp motsvarande omkring 1,47 miljarder ton koldioxid, samtidigt som växtligheten tog upp cirka 300 miljoner ton.

Studien bygger på 15 års mätningar från flygplan som registrerat koldioxidhalter på olika höjder över regnskogen. Forskarna har därigenom undersökt hur områdets utsläpp och upptag varierat under olika klimatförhållanden och vid skilda nivåer av mänsklig påverkan.

Luciana Vanni Gatti, klimatforskare vid INPE och ansvarig för institutets laboratorium för växthusgaser, LaGEE, är studiens huvudförfattare. Forskargruppen omfattar även Jennifer E. Johnson, biträdande professor i ekologi och evolutionsbiologi vid University of Kansas.

Enligt University of Kansas ger flygmätningarna information som kompletterar satelliternas observationer. Jennifer E. Johnson har förklarat att det omfattande molntäcket över tropiska områden ofta begränsar möjligheterna att genomföra mätningar från satelliter.

Forskarna undersökte skillnaderna mellan torra och nederbördsrika år och delade in den studerade perioden i tre kategorier utifrån klimatförhållanden och mänsklig aktivitet. Under 2019–2022 var klimatpåfrestningarna förhållandevis begränsade, medan avskogningen var omfattande. Nettoutsläppen beräknades då till i genomsnitt 0,43 miljarder ton kol per år.

De högsta genomsnittliga nettoutsläppen registrerades under 2010, 2015, 2016, 2023 och 2024. Dessa år präglades av höga temperaturer, torka och omfattande bränder. Forskargruppen beräknade utsläppsöverskottet till 0,49 miljarder ton kol årligen under dessa år.

Studien visar samtidigt att människans användning av marken har en avgörande roll för Amazonas koldioxidbalans. Jennifer E. Johnson framhåller att resultaten är relevanta för politiska beslutsfattare, naturvårdsorganisationer, klimatforskare och biologer.

Enligt Jennifer E. Johnson finns det konkreta möjligheter att påverka regnskogens koldioxidbalans genom beslut om markanvändning. Hon betonar att utvecklingen inte enbart styrs av globala klimatförhållanden, utan i betydande utsträckning även påverkas av åtgärder som regeringar och enskilda människor kan besluta om.

Forskarna har dessutom granskat förändringar i Amazonas klimat under de senaste 46 åren. Enligt FAPESP visar resultaten att avskogning och försämrade skogsmiljöer har minskat den årliga nederbörden med omkring 8 procent. Under torrperioden har nederbörden minskat med cirka 20 procent.

Temperaturen har förändrats under samma tidsperiod. Årsmedeltemperaturen har stigit med 1,13 grader, medan temperaturökningen under torrperioden uppgår till 1,81 grader, enligt FAPESP:s redovisning av forskningen.

Omfattningen av förändringarna i regnskogen har även undersökts i tidigare forskning. En studie publicerad i Nature Communications 2025 visade att omkring 20 procent av Amazonas ursprungliga skogsutbredning hade omvandlats till annan markanvändning. Av den skog som återstår bedömdes 5,5 procent vara försämrad till följd av bland annat avverkning, bränder och fragmentering.

Samtidigt visar nyare uppgifter från Brasilien att avskogningen har minskat. INPE meddelade den 16 oktober 2026 att 3 335 kvadratkilometer skog hade avverkats i landets Amazonasområde mellan augusti 2025 och juli 2026. Det var 41,8 procent mindre än under föregående tolvmånadersperiod och den lägsta uppmätta nivån sedan mätserien inleddes 1988.

Enligt Brasiliens regeringskanslis kommunikationssekretariat minskade avskogningen i åtta av de nio delstaterna inom regionen Amazônia Legal. Den största avskogade arealen registrerades i Pará, där 1 130 kvadratkilometer försvann. I Mato Grosso uppgick motsvarande yta till 849 kvadratkilometer och i delstaten Amazonas till 525 kvadratkilometer.

Den nya Nature-studien beskriver därmed hur Amazonas koldioxidbalans har förändrats under en längre period av avskogning, återkommande torka och skogsbränder. Forskarnas resultat pekar särskilt på markanvändningens betydelse för hur mycket koldioxid regnskogen avger respektive binder.

Visa en annan version