Anders Lauri Axell får elva års fängelse för grova brott

Svea hovrätt har dömt Anders Lauri Axell till elva års fängelse för bland annat grovt penningtvättsbrott och synnerligen grovt narkotikabrott. Den tidigare morddömde mannen kopplas till en omfattande utpressningshärva där en man tvingades betala omkring 25 miljoner kronor under 16 månader.

Utöver fängelsestraffet förverkas hela den villkorligt medgivna friheten från Axells tidigare straff. Med de skärpta bestämmelserna om villkorlig frigivning kan han tidigast friges efter elva år och åtta månader.

Hovrätten dömer även en 31-årig man till fyra år och tio månaders fängelse för grov utpressning. Ytterligare tre personer får fällande domar för penningtvättsbrott.

Anders Lauri Axell, född den 16 september 1980, fälls dessutom för näringspenningtvätt som omfattat miljonbelopp, grova bokföringsbrott, grova bedrägerier och bedrägeriförsök kopplade till rotavdrag samt dopningsbrott.

Försvarsadvokaten Josefina Stahre har avböjt att kommentera domen.

Utredningen tog fart under hösten 2025 efter att finanspolisen uppmärksammat misstänkta transaktioner genom ett bolag utan faktisk verksamhet. Omkring 16 miljoner kronor hade förts in på företagets konto och därefter skickats vidare till bankkonton utomlands.

Ekobrottsmyndigheten kunde konstatera att merparten av pengarna kom från en man som utsatts för utpressning. Bolagets registrerade företrädare var en målvakt utan verklig anknytning till verksamheten.

Statsåklagare Marianne Staaf, som ansvarade för delar av förundersökningen, har beskrivit hur utredarna började kartlägga vem som i praktiken använde bolagets banktjänster.

Transaktionerna genomfördes med målvaktens bank-ID. Polisen upptäckte att uppkopplingarna återkommande skedde i anslutning till Årsta park, ett industri- och kontorsområde i södra Stockholm.

Vid spaningen uppmärksammades en grå Audi A6 som tillhörde ett takläggningsföretag. En av bolagets styrelseledamöter var Anders Axell, som sedan tidigare hade flera allvarliga brottsdomar.

Utredarna såg ett samband mellan Axells bilresor och aktiviteten på det misstänkta bolagskontot. När han lämnade sin arbetsplats och körde från området genomfördes överföringar med målvaktens bank-ID.

Enligt statsåklagare Marianne Staaf lämnade Axell sin personliga telefon på kontorshotellet och använde i stället bank-ID:t på en annan plats. Polisens spanare sökte därför efter honom i området för att kunna fastställa vem som utförde transaktionerna.

Under en morgon i januari 2026 genomförde Nationella insatsstyrkan ett ingripande när Axell befann sig i sin bil. Polisen använde ett offensivt fordonsstopp där flera rutor slogs sönder och en distraktionsgranat kastades.

Statsåklagare Marianne Staaf har förklarat att insatsens utformning grundades på bedömningen att Axell kunde vara farlig och att poliserna behövde skyddas mot risken att han använde bilen för att skada dem.

Vid gripandet beslagtogs en telefon med det bank-ID som hade använts för överföringarna. Den fortsatta utredningen visade att över tio miljoner kronor från utpressningsoffret hade passerat bolagets konto.

En husrannsakan på Axells kontor ledde samtidigt till ett omfattande narkotikabeslag. Polisen hittade 24 000 tabletter innehållande den mycket potenta syntetiska opioiden N-desetyletonitazen.

Där fanns även 184 gram pulver som enligt utredningen motsvarade material för framställning av ytterligare omkring 100 000 tabletter. Var och en av dessa skulle kunna innehålla en potentiellt dödlig dos.

Substansen hade redan tidigare blivit föremål för myndighetsåtgärder. Den 17 maj 2024 meddelade regeringen att N-desetyletonitazen skulle narkotikaklassas tillsammans med åtta andra ämnen. Socialminister Jakob Forssmed framhöll då att tre av substanserna tillhörde nitazenerna, en grupp som regeringen betecknade som särskilt farlig.

Folkhälsomyndigheten föreslog också att ämnet skulle omfattas av narkotikalagstiftningen och klassificeras inom gruppen smärtstillande medel. Underlaget anmäldes av Sverige till Europeiska kommissionen den 21 maj 2024. Läkemedelsverket förtecknar N-desetyletonitazen i narkotikaförteckning I.

Drygt en vecka efter gripandet av Axell slog polisen till mot en 31-årig man som tidigare hade arbetat åt honom. Mannen kopplades till den direkta utpressningen.

I en av 31-åringens telefoner påträffades en aktiv inloggning till ett WhatsApp-konto som använts under namnet Hans. Kontot hade använts för att skicka hot och betalningskrav till den utsatte mannen.

Det sista meddelandet till offret skickades mindre än två minuter innan polisen tog sig in i den misstänktes bostad.

Utpressningen hade inletts i augusti 2024. Den utsatte mannen hade då besökt en eskortsida på internet och inlett en kontakt med en person som använde namnet Sara.

Efter drygt en veckas meddelandeutbyte blev mannen uppringd av en okänd person som krävde pengar. Gärningsmannen hotade att offentliggöra uppgifter om att mannen hade köpt sex via internet om betalning uteblev.

Kontakterna fortsatte därefter genom Whatsapp. Hoten riktades efter hand även mot personer i mannens närhet, och gärningsmannen hotade med våld mot dem.

Vid ett tillfälle fick mannen en sammanställning med namnen på sina minderåriga barnbarn. Utpressaren använde uppgifterna för att förstärka hoten mot familjen.

Under de sammanlagt 16 månader som utpressningen pågick betalade mannen omkring 25 miljoner kronor.

Anders Axell hade vid tiden för polisutredningen kopplingar till takläggningsföretaget Svea tak i Stockholm AB. Enligt företagsdatabasen Ratsit var han registrerad som verklig huvudman med full kontroll över bolaget, som hade sitt säte i Nacka och organisationsnummer 559454-7811.

Företaget omsatte omkring fem miljoner kronor under 2024 och redovisade ett resultat på cirka 400 000 kronor. Vid det senaste redovisade bokslutet hade verksamheten en anställd. Den 26 mars 2026 försattes bolaget i konkurs.

Axells tidigare brottslighet omfattar bland annat ett mord som han dömdes för 2008. Straffet blev tio års fängelse för dödandet av hans tidigare flickvän, som också var mor till hans då två månader gamla dotter.

Han erkände gärningen, men något motiv kunde aldrig fastställas. År 2014 frigavs han villkorligt.

Efter frigivningen inledde han tillsammans med en tidigare medfånge en verksamhet med import och internetförsäljning av narkotika och dopningspreparat.

Verksamheten blev senare föremål för en omfattande brottsutredning. Den 28 februari 2017 väckte kammaråklagare Annika Wennerström vid Internationella åklagarkammaren Stockholm åtal mot Anders Axell och Leif Danielsson för grov smuggling, grovt dopningsbrott och grovt narkotikabrott.

Åtalet omfattade sammanlagt fem personer och registrerades vid Stockholms tingsrätt under målnummer B 2030-16. Utredningen gällde bland annat försäljning av narkotika och dopningsmedel till mottagare i både Sverige och Norge.

Tullkriminalenhetens dåvarande chef i Stockholm, Stefan Granath, uppgav i samband med åtalet att myndighetens beslag av dopningsmedel i fast form hade ökat.

Axell hade gripits 2016 och dömdes därefter till sju års fängelse för bland annat grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott och grov smuggling.

Efter ytterligare en villkorlig frigivning 2023 startade han sin takläggningsverksamhet. Det var i anslutning till företagets kontor som polisen senare kunde knyta honom till transaktionerna i utpressningsutredningen.

Det nya fängelsestraffet medför att Axell kan komma att avtjäna fem år längre tid i anstalt än efter morddomen.

Statsåklagare Marianne Staaf har i samband med den nya domen framhållit att straffnivåerna generellt har skärpts under senare år. Enligt hennes bedömning skulle mordet som Axell dömdes för 2008 sannolikt ha lett till livstids fängelse om det hade begåtts i dag.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?