Åkesson vill begränsa samebyars inflytande över mark

AI-genererad illustration

Nyheter

Åkesson vill begränsa samebyars inflytande över mark

Av Peter KarlssonPublicerad: 8 aug 09:435 min

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill göra frågor om jakt, fiske och markrättigheter till en del av partiets försök att vinna väljare från Socialdemokraterna i norra Sverige inför riksdagsvalet den 13 september. Under ett besök på Noliamässan i Piteå sade Åkesson att han ser samebyarnas inflytande över bland annat jakt och fiske som ett stort problem för människor som vill använda marker i norra Sverige. Han anser även att renskötselns ställning som riksintresse inte får hindra ny infrastruktur eller näringslivsetableringar.

Åkesson pekar särskilt på personer som inte tillhör samebyar. Sametinget uppger att den stora majoriteten av Sveriges samer inte är medlemmar i någon sameby och att de enligt dagens ordning inte har samma jakt- och fiskerätt på samebyns marker som medlemmarna. Sametinget uppger också att Sverige har 51 samebyar, varav 33 är fjällsamebyar, tio skogssamebyar och åtta koncessionssamebyar. En sameby är enligt Sametinget en juridisk person samt en administrativ och ekonomisk sammanslutning för renägare, inte en fysisk by.

En central del av diskussionen gäller Girjasdomen. Högsta domstolen slog den 23 januari 2020 fast att Girjas sameby genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske inom det område som prövades. Domstolen, som registrerade målet som T 853-18, konstaterade att den exklusiva upplåtelserätten inte kunde grundas på rennäringslagen. Frågan om vem som äger marken avgjordes däremot inte. Sverigedemokraterna vill att domen ska få mindre betydelse för hur jakt- och fiskerättigheter regleras framöver.

Renmarkskommittén konstaterade i delbetänkandet SOU 2023:46 att Girjasdomen innehåller uttalanden som kan få betydelse även i andra delar av landet och utredde därför om fler samebyar kan ha motsvarande ensamrätt genom urminnes hävd. I november 2024 meddelade regeringen att Renmarkskommittén skulle avvecklas och att regeringen inte skulle gå vidare med kommitténs förslag om jakt och fiske i renbetesland. Regeringen hänvisade till omfattande kritik från bland annat myndigheter, kommuner, intresseorganisationer och samiska företrädare. Regeringen uppgav samtidigt att en ny utredning av rennäringslagen skulle tillsättas med nya direktiv och att samiska företrädare ska konsulteras enligt lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Mattias Eriksson Falk uppgav i riksdagen den 10 mars 2026 att fem rättsprocesser då pågick där andra samebyar efter Girjasdomen försökte nå motsvarande utfall. Mattias Eriksson Falk sade samtidigt att Sverigedemokraterna vill ändra rennäringslagen så att jakt och fiske på statlig mark blir tillgängligt på lika villkor för svenska medborgare.

I Norrbotten fattar Länsstyrelsen Norrbotten beslut om bland annat småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen. För jaktåret 2026/2027 öppnar jakten den 25 augusti 2026. Perioden fram till och med den 15 september är reserverad för personer som är fast bosatta i Sverige. Länsstyrelsen Norrbotten uppger att jaktområden bland annat kan stängas för att undvika störningar i renskötseln och att myndigheten har löpande dialog med samebyarna inför sådana beslut.

Åkesson avvisar samtidigt uppfattningen att Sverigedemokraternas politik skulle innebära att samer ska leva avskilda från övriga samhället. Han framhåller att många samer lever i urbana miljöer och säger att partiet vill bevara den samiska kulturen. Åkesson öppnar bland annat för ytterligare ett samiskt museum utöver Ájtte i Jokkmokk och säger att Sverigedemokraterna är beredda att avsätta mer pengar till bland annat samiska språk, musik, jojk och slöjd.

Partiets relation till frågor som rör Norrbotten och samer har tidigare präglats av flera konflikter. När Sverigedemokraternas Ludvig Aspling beskrev Jokkmokk som en tärande kommun reagerade den lokala partiorganisationen kraftigt. Partiföreningen upplöstes och företrädare lämnade partiet, innan en ny lokal organisation senare byggdes upp. Även Björn Söders uttalande 2018 om samer och svenskhet väckte starka reaktioner i norra Sverige.

Åkesson tror ändå att Sverigedemokraterna kan stärka sitt stöd i Norrbotten genom frågor om bland annat drivmedelspriser och markrättigheter. Dexter Krokstedt, vice ordförande för Sverigedemokraterna i Norrbotten, uppger att han upplever ett betydligt bättre läge för partiet än inför EU-valet 2024 och riksdagsvalet 2022. Han beskriver Norrbotten som viktigt för Tidöpartiernas möjligheter att vinna valet och bedömer att väljare kan hämtas från den politiska motståndarsidan.

Åkesson delar bedömningen att det finns möjligheter att öka stödet i länet. I riksdagsvalet 2022 fick Sverigedemokraterna 20,54 procent av rösterna i Sverige och 73 mandat, medan Socialdemokraterna fick 30,33 procent och 107 mandat, enligt Valmyndigheten. I valet till kommunfullmäktige i Piteå samma år fick Socialdemokraterna 42,27 procent och 22 mandat. Sverigedemokraterna fick där 9,58 procent och fem mandat.

Inför årets val är läget pressat för Tidöpartierna enligt de opinionsmätningar som Åkesson kommenterar. Han säger att situationen är svår men inte hopplös och hänvisar till att den politiska utvecklingen även vände sent under den förra mandatperioden. Enligt Åkesson finns tecken på att väljarnas syn på utvecklingen i Sverige blivit mer positiv, men han säger att det återstår att se om förändringen blir tillräckligt stor före valdagen den 13 september.

Liberalernas svaga opinionsläge är samtidigt en viktig fråga för regeringsunderlaget. Inför valet 2022 ansåg Åkesson att Moderaternas Ulf Kristersson borde överge Liberalerna eftersom partiets situation kunde äventyra högerpartiernas möjligheter att vinna. Inför årets val vill Åkesson ännu inte dra samma slutsats, trots att Liberalerna ligger långt under riksdagens fyraprocentsspärr i opinionsmätningarna. Han säger att många väljare bestämmer sig sent och att det därför är för tidigt att ändra strategi, men utesluter inte en omprövning om Liberalernas läge är oförändrat om några veckor.

Åkesson bedömer att Sverigedemokraterna har bäst möjligheter av Tidöpartierna att vinna väljare från Socialdemokraterna. Han anklagar Socialdemokraterna för att i valrörelser fokusera på motståndarna snarare än den egna politiken och anser att Tidöpartierna behöver bli tydligare i sin kritik mot ett regeringsalternativ med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Jimmie Åkesson har varit partiledare för Sverigedemokraterna sedan 2005 och riksdagsledamot sedan 2010. Han är gift med Matilda Kärnerup och har sonen Nils från ett tidigare förhållande. Inför valturnén hade Åkesson haft semester, bland annat i Kalifornien där han ägnade sig åt guldvaskning, en aktivitet han återkommit till flera gånger. Åkesson säger att han uppskattar naturupplevelsen men att han varken tycker om fiske eller jakt.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övergripande skriven i ett sakligt och neutralt journalistiskt språk. Inga egna värderingar, spekulationer eller slutsatser från journalisten förekommer. Texten återger konsekvent påståenden, åsikter och beskrivningar med tydliga källhänvisningar, exempelvis när Åkesson eller andra personer citeras eller redovisas. Det finns inga laddade ord utan angiven källa, och inga egna förstärkningar, förminskningar eller emotionella formuleringar från journalisten. Det kan noteras att hårda eller värdeladdade uttryck som förekommer i citat och rapporterade uttalanden inte påverkar poängen då de är klart tillskrivna källor. En mindre sänkning görs för att det i några fall förekommer lite värderande uttryck (t.ex. ”pressat läge”) utan tydlig källhänvisning i anslutning till, men dessa är få och påverkar inte i större grad artikelns neutrala helhetsintryck.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
30%
55%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar höger genom att framhäva Sverigedemokraternas kritik mot samebyarnas inflytande och deras vilja att begränsa detta till förmån för bredare medborgares tillgång till mark och jakt. Fokus på individuella rättigheter och marknadstillgång, tillsammans med en skeptisk hållning till statligt erkända urfolksrättigheter och prioritering av utveckling och infrastruktur, är typiska högerteman. Samtidigt ges viss utrymme åt kulturellt stöd men utan att förändra den huvudsakliga högerinriktade vinkeln. Den pragmatiska beskrivningen av regeringens utredningar ger en viss mittenfärg men domineras av högerns prioriteringar.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skapar ett problem där samebyarnas inflytande över mark och jakt ses som hinder för andra medborgares rättigheter och ekonomisk utveckling. Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson framställs som aktörer som vill förändra den nuvarande ordningen till förmån för bredare tillgång till marker, medan samebyar framstår som begränsande och konflikten kring Girjasdomen belyses.

Språk och ton:
Texten använder ett neutralt men faktabaserat språk där Sverigedemokraternas kritik mot samebyarnas inflytande lyfts fram tydligt. Partiets förslag om att omfördela markanvändningen för att gynna fler medborgare samt betona individuell tillgång till jakt och fiske framstår som centralt. Samtidigt nämns belåtenhet med samisk kultur men fokus ligger på att begränsa samebyars rättigheter.

Källbalans:
Tydligt dominerande röster från Sverigedemokraternas ledning, inklusive Åkesson och riksdagsledamot, ges mycket utrymme. Sametinget och Länsstyrelsen Norrbotten citeras men ges mer beskrivande kontext snarare än aktiva motståndarröster. Samiska representanter förekommer men artikeln saknar starkt framträdande perspektiv som stödjer samebyarnas nuvarande inflytande fullt ut.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett mer omfattande perspektiv från samiska företrädare som fullt ut försvarar samebyarnas rättigheter och behov. Det finns begränsad belysning av renskötselskyddets betydelse för samhället i stort eller av statens roll i att upprätthålla urfolksrättigheter. En djupare redogörelse för historisk och kulturell kontext kring markrättigheter från samisk sida hade kunnat nyansera bilden mer.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.