ADHD-diagnoser ökar samtidigt som färre unga får depression

Antalet barn och unga som får en ADHD-diagnos fortsätter att stiga i Sverige, med en särskilt tydlig ökning bland flickor och unga kvinnor. Samtidigt visar Socialstyrelsens senaste statistik att färre unga registreras med nydebuterad depression och ångestsyndrom. Det är första gången som myndighetens register visar en minskning av nya fall inom dessa diagnosgrupper.

Under 2025 hade nästan 14 procent av pojkarna och drygt 9 procent av flickorna en ADHD-diagnos. Socialstyrelsens direktör för hälso- och sjukvård, Lars Almroth, uppgav den 10 november 2026 att diagnosen numera kan ställas även vid lindrigare symtom än tidigare. Enligt Lars Almroth behöver myndigheten undersöka närmare vilka förändringar som ligger bakom utvecklingen i statistiken.

Socialstyrelsens sammanställning visar samtidigt att antalet nya depressionsfall bland barn mellan 10 och 17 år har minskat sedan 2021. Även nya registrerade fall av ångestsyndrom bland unga har blivit färre. Myndigheten betonar dock att statistiken ännu inte ger tillräckligt underlag för att bedöma om den psykiska hälsan faktiskt har förbättrats.

Susanne Buchmayer, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, framhåller i ett pressmeddelande att flera olika omständigheter kan ligga bakom nedgången. Enligt Susanne Buchmayer är det därför för tidigt att tolka färre registrerade diagnoser som ett tecken på att unga generellt mår bättre. Myndigheten anser att utvecklingen behöver fölas noggrant.

Samtidigt har omfattningen av ADHD-utredningar inom barn- och ungdomspsykiatrin uppmärksammats. Socialstyrelsen har i en tidigare sammanställning redovisat att omkring 70 procent av läkarbesöken inom verksamheten används för utredning och behandling av ADHD. Myndigheten har identifierat en risk för att barn och unga med andra allvarliga psykiatriska tillstånd kan få svårare att få vård.

Pär Höglund, överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm, varnade den 10 november 2026 för att depression kan förbises om vården koncentrerar sig alltför ensidigt på ADHD. Enligt Pär Höglund förekommer både koncentrationssvårigheter och sömnproblem vid de två tillstånden, vilket gör det viktigt att även undersöka andra möjliga förklaringar till patienternas besvär.

Socialstyrelsens medicinskt sakkunniga Anne-Katrin Kantzer och Susanne Buchmayer beskrev i oktober 2026 att det inte finns något enskilt test som kan fastställa ADHD. En utredning behöver enligt dem omfatta både individens symtom och funktionsförmåga. Även andra möjliga orsaker till svårigheterna, däribland stress och ångest, behöver bedömas.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har i en forskningssammanställning konstaterat att flickor med ADHD oftare har samtidiga symtom på ångest och depression än både pojkar med ADHD och flickor utan diagnosen. Myndigheten har också identifierat kunskapsluckor kring hur ADHD hos flickor upptäcks och utreds.

SBU arbetar dessutom med ett forskningsprojekt som ska sammanställa studier om kvinnors erfarenheter av hinder och möjligheter vid utredningar för ADHD och autism. Projektet omfattar även hälsoekonomiska utvärderingar av psykosociala insatser vid dessa diagnoser.

Ökningen av ADHD-diagnoser kan även följas i statistik över läkemedelsanvändning. Folkhälsomyndigheten har redovisat att närmare 78 000 barn mellan 10 och 17 år hämtade ut ADHD-läkemedel under 2024. Andelen var 9,3 procent bland pojkarna och 6,1 procent bland flickorna i åldersgruppen.

Under samma år hämtade närmare 34 000 barn i åldern 10–17 år ut antidepressiva läkemedel. Enligt Folkhälsomyndigheten motsvarade det 4,6 procent av flickorna och 2,2 procent av pojkarna. Användningen av antidepressiva läkemedel ökade under perioden 2008–2024, med en särskilt tydlig ökning bland flickor under de senare åren.

Läkemedelsverket meddelade den 2 juni 2026 att myndigheten inte rekommenderar någon generell utvidgning av förskrivningsrätten för centralstimulerande ADHD-läkemedel. Myndigheten bedömde att orsakerna bakom den ökande förekomsten av ADHD-diagnoser fortfarande är otillräckligt utredda.

Enligt Läkemedelsverkets statistik utfärdades omkring 5,5 miljoner läkemedelsrecept till barn upp till 17 års ålder under 2025. Bland de vanligt förekommande läkemedelsgrupperna fanns behandlingar mot ADHD, psykisk ohälsa och astma.

Tillgången till vård och stöd varierar samtidigt mellan olika delar av Sverige. Den 6 mars 2026 presenterade Socialstyrelsen resultat från en nationell utvärdering som visade stora regionala skillnader i vården för barn med ADHD och autism. Drygt hälften av landets vårdcentraler hade då påbörjat arbetet med att införa myndighetens nationella riktlinjer.

Skolverket redovisade den 24 mars 2026 en lägesbedömning som visade en ökning av psykisk ohälsa, framför allt bland unga flickor. Myndigheten konstaterade även att skolornas möjligheter att erbjuda elevhälsa och stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig betydligt åt.

I en analys från 2025 visade Försäkringskassan att personer som diagnostiserats med ADHD eller autism under barndomen har större behov av ekonomiskt stöd från socialförsäkringen som unga vuxna än jämnåriga utan dessa diagnoser. Analysen omfattade bland annat sjukpenning, aktivitetsersättning och olika ersättningar till föräldrar.

Regeringen meddelade den 3 juli 2026 att en särskild delegation tillsätts för att utveckla samhällets stöd till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt deras anhöriga. Delegationen har även fått i uppdrag att analysera varför antalet neuropsykiatriska diagnoser bland barn och unga ökar.

Socialstyrelsen framhåller att den senaste nedgången i registrerade fall av depression och ångest behöver studeras vidare innan några säkra slutsatser kan dras om utvecklingen av ungas psykiska hälsa.